Skadelivräntor

Ändringen av skadelivräntor är kopplad till prisbasbeloppet – och därmed till inflationen. Låg inflation innebär att prisbasbeloppet inte höjs nämnvärt år från år. Någon koppling till utvecklingen av löner finns inte.

Tidigare fanns en mekanism – den så kallade procentbanken - för att kunna jämna ut mellan perioder med högre och lägre inflation. Den har numera satts ur funktion.

Procentbanken infördes under en tid då Sveriges inflation var avsevärt mycket högre än vad den är i dag. Många försäkringsbolag bedömdes kunna få svårt att klara en plötslig och kraftig uppräkning av skadelivräntorna. Genom införandet av procentbanken skapade man en förutsägbarhet.
 
Med procentbanken infördes ett tak på fem procent för uppräkningar av de livräntor som grundar sig i skador som inträffat efter 1973. År när prisbasbeloppet ökade mer än fem procent räknades livräntorna ändå bara upp med fem procent. De överskjutande procenten sparades i procentbanken.
 
År då prisbasbeloppet ökade mindre än fem procent kompenserades detta ur procentbanken så att höjningen av skadelivräntorna ändå blev 5 procent. Detta förutsatte dock att det finns sparade procenttal att ta från. 

Ändringen av vissa skadelivräntor är kopplad till prisbasbeloppet – och därmed till inflationen. Låg inflation innebär att prisbasbeloppet inte höjs nämnvärt år från år. År 2010 sänktes det till och med, från 42 800 kronor till 42 400 kronor.

En viktig förklaring till att skadelivräntorna inte höjs 2010 är därför sänkningen av prisbasbeloppet Eftersom prisbasbeloppet sänktes med knappt 1 procent har vissa livräntor sänkts lika mycket. Andra skadelivräntor är oförändrade.
 
Tidigare fanns den så kallade procentbanken, en buffert som kunde jämna ut mellan perioder med högre och lägre inflation. Efter flera år av låg inflation är procentbanken nu i tömd.