Finansinspektionens tillsyn omfattar ett brett spektrum av frågor, flera delmarknader och nästan 4 000 företag. Det är inte realistiskt, eller ens önskvärt, att utöva en fullständig och likartad tillsyn över alla verksamhetsdelar och beslutsfattare i alla dessa företag eftersom det skulle innebära orimliga kostnader för samhället. Därför måste FI göra tydliga och genomtänkta prioriteringar av insatserna.
Det innebär också att de viktigaste förvarslinjerna mot osund verksamhet och stabilitetsrisker finns och ska finnas hos företagen själva. Hos de finansiella företagen är det dels styrelserna som har ett otvetydigt ansvar för hur verksamheten bedrivs, dels företagets revisorer som har att granska ledning och styrelse och påtala brister.
FI prioriterar tillsynsarbetet utifrån en bedömning av risk i olika finansiella verksamheter och av hur stort det negativa genomslaget för andra företag, för konsumenterna och för skattebetalarna kan bli, om risken slår till.
En utgångspunkt för detta är en övergripande bedömning av läget på finansmarknaderna och i det finansiella systemet i stort. Historiskt finns ett mycket starkt samband mellan den allmänna ekonomiska utvecklingen och omfattningen av störningar och problem på finansmarknaden. Denna kompassriktning tas ut i huvudsak en gång per år, och dokumenteras i Finansinspektionens Riskrapport. Läget stäms av ett halvår senare, eller vid behov.
Självklart kan problem i enskilda företag och på delmarknader uppstå även av andra skäl och utan direkt koppling till utvecklingen i makroekonomin. För FI är det därför nödvändigt att vara observant på och följa upp hur företag arbetar med sin styrning och riskhantering, hur mycket kapital företagen har, hur de utformar produkter och uppträder mot sina kunder.
Underlaget till denna analys kommer från flera olika delar av FI:s verksamhet: dels den löpande inrapportering som alla företag under vår tillsyn är skyldiga att göra, dels från olika undersökningar som FI gör, stickprovsmässigt eller som en följd av problem som vi på olika sätt fått kännedom om. Allt denna information måste vägas in i analysen och de mer detaljerade prioriteringarna.
Den tillsyn detta utmynnar i följs upp och utvärderas, erfarenheterna återförs till prioriteringsprocessen. Den så kallade Tillsynsrapport som publiceras på våren syftar att ge en samlad bild över den tillsyn som FI bedrivit och vilka erfarenheter det gett.
