Hur mäts risken i fondförsäkringsverksamhet?
Bolag som bedriver fondförsäkringsverksamhet ska inte räkna med placeringstillgångar för vilka liv försäkringstagaren bär placeringsrisk eller Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk i de risker som ska stresstestas. Kapitalbufferten beräknas exklusive dessa poster.
UPP TILL MENYN
Hur mäts risken i hedgefonder?
Risken i hedgefonder, blandfonder, sammansatta produkter med mera, mäts utifrån deras känslighet för respektive tilllgångsprisförändring. Trafikljussystemet mäter den generella risken,så hänsyn till specifik risk i dessa tillgångsslag ska således inte beaktas.
UPP TILL MENYN
Hur behandlas hedgefonder som kan placera i såväl aktieplaceringar, ränteplaceringar och valutor?
De olika tillgångarna ska här delas upp efter fondens placeringsinriktning och stresstestas tillsammans med övriga tillgångar av samma slag.
UPP TILL MENYN
Hur kommer en fond-i-fond av hedgefonder behandlas?
Fond-i-fond behandlas precis på samma sätt som vanliga hedgefonder. Man delar således upp tillgångarna i respektive tillgångsklass efter fondens placeringsinriktning.
UPP TILL MENYN
Om en hedgefond eller fond-i-fond av hedgefonder inte kan visa hur tillgångarnas värde påverkas av stresstestet, hur ska den då hanteras riskmässigt?
Generellt gäller att tillgångar som inte kan riskmätas i trafikljuset redovisas separat, till exempel råvaruderivat och andra tillgångar som inte går att dela in i eller bryta ner i aktie-, ränte-, fastighets-, kredit eller valutarisk. I den slutliga blanketten planeras för den formen av redovisning av tillgångar som inte kan mätas i trafikljuset.
UPP TILL MENYN
Hur mäts risken i derivatprodukter?
Risken i derivat mäts som prisförändringen i respektive derivatprodukt givet att priset på den underliggande tillgången förändras enligt rött scenario. Värdeförändringen av ett aktiederivat till följd av värdeförändringen i underliggande inkluderas således i nettorisken för aktier. Detta gäller oavsett om positionen är i rent spekulativt syfte eller i syfte att hedga risk.
Det är rimligt att anta att de antaganden om framtida volatilitet som ligger till grund för vissa derivats pris påverkas i de scenarier som mäts i modellen. Bolagen får själva göra antaganden om dessa förändrade antaganden i värderingen av derivatprodukterna.
UPP TILL MENYN
Hur ser FI på att euroswaptions kommer ut ofördelaktigt genom användandet av korrelationsantagandet mellan euroräntan och svenska räntan?
Vi är medvetna om detta. Om det har stor påverkan på mätresultatet för något bolag kan de lyfta fram det i förklaringen av varför de ligger i rött.
UPP TILL MENYN
Hur hanteras valutarisken i ränteswappar i en annan valuta än SEK i trafikljuset?
Valutarisken i en sådan swap mäts som förändringen i värdet av swapen tillföljd av en förstärkning/försvagning av kronkursen. Finns det andra tillgångar eller åtaganden i samma valuta, ska man pröva den förändring - förstärkning eller försvagning- av kronkursen som är minst gynnsam för bolaget. Det är således nettorisken som styr riktningen på förändringen av växelkursen. Valutarisken antas vara oberoende av övriga risker. Således mäts valutarisken isolerat från ränterisken.
UPP TILL MENYN
Kan ni ge ett exempel på hur risken i en swap respektive swaption ska beräknas med hänsyn till ränterisk till följd av ett fall i den svenska tioåriga statsobligationen?
I ränteriskexponeringen beräknar du hur swapens (swaptionens) marknadsvärde förändras av ett fall (om du är kort i ränterisken) i samtliga räntor motsvarande 30 procent av tioårsräntan. I kreditrisken beräknar du hur värdet av swapens (swaptionens) marknadsvärde förändras av att spreaden mot riskfria räntan går isär med 50 baspunkter.
Dessa två händelser antas i trafikljusmodellen vara oberoende, vilket avspeglas i att kvadratrotsformeln används för att väga samman effekten.
UPP TILL MENYN
Hur stresstestas kreditrisken i en swap?
På räntebärande tillgångar med kredit-/motpartsrisk beräknas dels effekten av ränteförändringen i räntetestet, dels effekten av en spreadökning gentemot den riskfria räntan. Dessa två händelser antas i trafikljuset vara oberoende av varandra, vilket avspeglas i att kvadratrotsformeln används för att väga samman effekten.
UPP TILL MENYN
Ska equity/first loss-delen i Collateralised Debt Obligations (CDOs) och liknande tillgångar mätas som aktierisk i trafikljusmodellen?
Nej, det rör sig nog i rapporteringen om ränterisk. Det är dock viktigt att komma ihåg att trafikljusmodellen inte utformad för att mäta risken i alla former av tillgångar eller mäta den specifika risken. I tillsynen är dock FI intresserade av bolagens faktiska riskexponering. Ett bolag som investerar i denna form av tillgångar bör ha interna modeller som på ett adekvat sätt kan mäta risken i denna form av investeringar.
UPP TILL MENYN
Hur uppskattar man risken för en aktieindexobligation?
Man delar upp risken i en räntedel och en aktiedel. Risken i aktiedelen består i att denna del kan vara positiv för att sedan avta i ett stresscenario.
UPP TILL MENYN
Hur hanterar man kreditrisk och volatilitetsrisk i en aktieindexobligation?
Kreditrisken behandlas som övrig kreditrisk på räntedelen. Bolaget avgör själv om den vill göra ett antagande om förändrad volatilitet i beräkningen av aktierisken.
UPP TILL MENYN
Hur behandlas risken i repotransaktioner? Blir det en skillnad om värdepappret är svenskt eller utländskt? Blir det en skillnad om löptiden är kort eller lång?
Vid en äkta repa har den överförande parten kvar värdepappret i balansräkningen som en tillgång. Köpeskillingen för avistatransaktionen bokförs in i kassan och motsvarande belopp tas upp som en skuld. Skillnaden mellan försäljningspriset och återköpspriset periodiseras över repans löptid och bokförs som räntekostnad och skuld. Beräkningen av ränterisk görs med hänsyn till värdepappret, kassan och skulden. Den mottagande parten bokför köpeskillingen som en minskning av kassan och som en fordran. Räntan periodiseras över repans löptid och bokförs som ränteintäkt och fordran. Beräkningen av ränterisk görs utifrån fordran. Ränterisken i repor delas upp på nominell ränterisk, realränterisk och valuta på samma sätt som övrig ränterisk. Ränterisken i repor påverkas av löptiden på samma sätt som övrig ränterisk.
UPP TILL MENYN
