Värderingsantaganden

Effekterna fördelas enligt de instruktioner som finns angivna under ”Villkorad återbäring” i trafikljusmodellen. Effekten på mätresultatet kan liknas vid att inkludera den villkorade återbäringen i kapitalbasen.

Trafikljusmodellen är ett verktyg för att hitta bolag för en fördjupad granskning. Det bygger på förenklade antaganden. Alla risker och samband mäts inte i modellen. Att ett bolag inte får rött ljus betyder inte nödvändigtvis att bolaget inte har för stor riskexponering, precis som ett rött ljus inte nödvändigtvis betyder att bolaget har en för stor riskexponering. Ytterst är FI intresserad av den faktiska risken i bolagen.

Mätningen av kreditrisk är en förenkling där all kreditrisk vägs samman och illustreras i form av den durationsviktade spreaden. På låga spreadnivåer uppstår problematiken att mäta volatiliteten i procent, eftersom när spreaden ligger nära noll kan den procentuella förändringen av spreaden bli närmaste oändlig. Därför uppstår behovet att använda en förändring av spreaden i baspunkter när spreaden är låg. Studerar man till exempel hur de 10 åriga swapspreadarna har förändrats hamnar man på nivån 25 baspunkter och den framstår inte som särskilt osannolik i ett mycket stressat scenario, till exempel i ljuset av utvecklingen 1998. Nivån har även stöd i amerikanska data på hur spreaden på Aaa-ratade långa obligationer förändrats historiskt. Kortare löptider visar en något lägre volatilitet i baspunkter.

I trafikljuset mäts kreditrisken som en prisrisk för räntebärande tillgångar utgivna av andra än staten. Även tillgångar med riskvikt 0 i dagens baselregelverk kan ha en prisrisk i förhållande till ett riskfritt alternativ. Trafikljuset är endast ett verktyg för FI att hitta bolag för en närmare granskning och ska därför inte jämföras med ett solvens- eller kapitaltäckningsregelverk.

Ja, man kan inte helt eliminera den svenska ränterisken med euroränta i trafikljusmätningen.

Trafikljusmodellen mäter den förändring som är mest ofördelaktig för bolaget. Bolaget ska därför testa både fall och stigning av räntan. Är bolaget istället lång i svensk nominell ränta ska det pröva en stigning. Bolaget behöver endast rapportera in resultatet av den mest ofördelaktiga förändringen. Med nettoränterisken avses den kombinerade effekten av ränteförändringen från tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen.

På rad 51 på räntefliken i modellen redovisar du räntekänsligheten i de nominella åtagandena. På rad 52 på räntefliken redovisar du räntekänsligheten i de inflationsindexerade åtagandena. Utgångspunkten är att de inflationsindexerade åtagandena är känsliga för förändringar i realräntan.

Ja, såvida dessa inte är valutasäkrade.

Ja.

Ja.

Nej.

I och med att beräkningen av kreditrisk utgår från den genomsnittliga kreditspreaden i portföljen avspeglas tillgångarnas risknivå. Det görs dock ingen skillnad om spreaden beror på olika säkerhetsarrangemang eller på grund av emittentens egna finansiella styrka.

Marknadsvärdet på aktierna i svenska kronor tas upp under rubriken "Verkligt värde aktier, andelar och aktierelaterade instrument" på fliken för aktiekursrisk. Om alternativ 1 väljs för beräkning av aktiekursrisk ska valutasäkringen tas med i nettopositionen för samtliga valutor under fliken valuta, men inte aktiernas valutaexponering. Om alternativ 2 väljs ska aktiernas valutaexponering tas med i nettopositionen för samtliga valutor under fliken valutarisk.