Pensionssparande
FI ansvarar för tillsynen av samtliga försäkringsbolag, tjänstepensionskassor och understödsföreningar. Högst prioritet i FI:s konsumentinriktade arbete har bland annat sparande i traditionell pensionsförsäkring. Här är kunderna i ett särskilt utsatt läge genom långa löptider på sina avtal, begränsad flytträtt och svårigheter att få inblick i avkastning, risk och avgifter.
FRÅGOR
Vilken myndighet ansvarar för våra pensioner?
Den 1 januari 2010 skapades en ny myndighet som har det samlade ansvaret för pensioner, Pensionsmyndigheten. Tidigare administrerades pensioner av både Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. På Pensionsmyndighetens webbplats finns mer information. Du kan till exempel få en prognos över hur mycket du kommer att få i pension.
Vad är garanterad ränta/garanterat försäkringsbelopp?
Garanterad ränta eller garanterat försäkringsbelopp är den ränta eller det försäkringsbelopp som försäkringsbolaget garanterar att den försäkrade kommer att få.
FI kräver att försäkringsbolagen har säkra tillgångar som motsvarar dessa åtaganden. Säkra tillgångar innebär att det finns en hög andel obligationer.
Vad är reallokering?
Reallokering betyder återtag och handlar om att ett försäkringsbolag sänker värdet på traditionella pensions- eller kapitalförsäkringar. Det här kan bara ske i ömsesidiga livförsäkringsbolag när deras tillgångar, i till exempel aktier och fastigheter, sjunkit i värde. Bakgrunden är mycket kortfattat denna. När avkastningen från pengar som försäkringstagarna betalat in överstiger den ränta som bolaget garanterat, fördelas överskottet till samtliga försäkringstagare. Detta kallas allokering. Men när värdet på tillgångarna sjunker, till exempel i en lågkonjunktur, kan bolaget ta tillbaka en del av det värde som fördelats ut i ett tidigare skede. Detta kallas reallokering. Det är bara i ömsesidiga livförsäkringsbolag som detta förekommer. Hur reallokering fungerar förklaras utförligare i ett faktablad som går att läsa på Konsumenternas försäkringsbyrås webbplats. Branschorganisationen Sveriges försäkringsförbunds har också ett faktablad, "Allokering/reallokering inom traditionell livförsäkring", på sin webbplats.
Får livförsäkringsbolag sänka återbäringsräntan till noll?
Ja, återbäringsräntan – som handlar om att fördela ”överavkastning” i ett ömsesidigt livförsäkringsbolag – kan sättas ned till noll.
Ett livförsäkringsbolag måste alltid stå för de garanterade förmåner som framgår av försäkringsavtalet, till exempel 2,5 procents ränta per år före avgifter och skatt. Återbäring är däremot inte garanterad i avtal för traditionell livförsäkring. Återbäringsräntan kan därför sättas ned till noll.
Bolaget beslutar om en låg återbäringsränta om det behövs för att bolaget ska kunna uppfylla sin policy för kollektiv konsolidering. Den kollektiva konsolideringsnivån är ett mått på förhållandet mellan värdet på de tillgångar ett försäkringsbolag förvaltar och de åtaganden som bolaget har gentemot försäkringstagarna.
Om den kollektiva konsolideringsnivån är över 100 har bolaget mer tillgångar än vad som preliminärt fördelats på försäkringarna. Om den är mindre än 100 är bolagets tillgångar mindre värda än vad som preliminärt fördelats på försäkringarna.
Vad är en traditionell livförsäkring?
I en traditionell livförsäkring bestämmer försäkringsbolaget hur försäkringstagarnas pengar ska placeras. Försäkringsbolaget måste följa vissa placeringsregler och försäkringstagaren får en garanterad ränta. Om försäkringsbolaget lyckas placera pengarna så att avkastningen blir högre än den garanterade räntan delas överskottet ut till försäkringstagarna. Det kallas återbäring.
Försäkringsbolaget får placera tillgångarna med de begränsningar som anges i försäkringsrörelselagen.
Vad är kollektiv konsolideringsgrad/nivå?
Kollektiv konsolidering är ett mått på hur väl ett försäkringsbolags tillgångar räcker till för att täcka såväl garanterade åtaganden som utlovad återbäring, vid ett visst tillfälle. Om konsolideringsnivån är 100 procent har försäkringsbolaget precis så mycket tillgångar som behövs för detta.
Kan jag placera mitt försäkringssparande i optioner?
Nej. Det är försäkringsbolaget som äger tillgångarna i försäkringen. Hur försäkringsbolagen får placera är noga reglerat. Enligt FI:s tolkning av placeringsreglerna får försäkringsbolaget inte placera i derivat (optioner med mera) hur som helst. Det innebär att inte heller försäkringsbolagets kunder via exempelvis en depåförsäkring kan placera i derivat.
Vad är en depåförsäkring?
Det är en livförsäkring av sparandekaraktär där försäkringstagaren eller den försäkrade själv, liksom vid fondförsäkring, bestämmer inriktningen på sparandet genom att anvisa hur det ska placeras.
Tillgångarna läggs i en depå hos en bank eller ett värdepappersbolag, som försäkringsbolaget är formell ägare till. Bolaget redovisar aktuellt marknadsvärde av tillgångarna som en skuld till försäkringstagaren och för löpande ett register över de tillgångar som ska täcka denna skuld.
Vid likvidation eller konkurs har försäkringstagarna förmånsrätt i registrets tillgångar. Bolaget anger i sina villkor eventuella begränsningar som gäller för depån, till exempel vilka slags tillgångar som kan väljas.
Försäkringstagaren väljer hur sparandet ska placeras och tar därmed risken för hur försäkringens värde utvecklas.
Vad är en fondförsäkring (unit link-försäkring)?
Fondförsäkring kallas ibland för unit link-försäkring. Det är en livförsäkring av sparandekaraktär där försäkringstagaren eller den försäkrade själv bestämmer inriktningen på sparandet genom att välja en eller flera fonder.
Fondandelarna ägs formellt av försäkringsbolaget. Bolaget redovisar aktuellt marknadsvärde av fondandelarna som en skuld till försäkringstagaren och för löpande ett register över de tillgångar som ska täcka denna skuld.
Vid likvidation eller konkurs har försäkringstagarna förmånsrätt i registrets tillgångar. Bolaget anger i sina villkor eventuella begränsningar som gäller, till exempel vilka fonder som kan väljas och om bolaget kan byta ut en fond mot en annan.
Försäkringstagaren väljer hur sparandet ska placeras och tar därmed risken för hur försäkringens värde utvecklas.
Har försäkringsbolaget som kontaktat mig tillstånd att bedriva verksamhet?
I Finansinspektionens tillstånds- och tillsynsregister finns uppgifter om samtliga försäkringsbolag som har tillstånd att bedriva verksamhet.
Vad händer med min försäkring om försäkringsbolaget går i konkurs?
Ifall ett det går så långt att ett försäkringsbolag går i konkurs finns det regler som säger att försäkringstagarna går före många andra fordringsägare. Men det finns också särskilda regler som försäkringsbolag måste följa för att förhindra att de går i konkurs.
Ett försäkringsbolag ska ha tillgångar som minst täcker den skuld det har till dem som tagit försäkringar i bolaget. Men det räcker inte med det. Bolagen måste också ha ytterligare kapital, ett buffertkapital.
FI bevakar att försäkringsbolagen har tillräckligt med buffertkapital för att minska risken för likvidation eller konkurs. Försäkringsbolagen rapporterar in uppgifter till FI kvartalsvis om buffertkapital och tillgångar som täcker skulden till försäkringstagarna.
Om ett försäkringsbolag går i konkurs är bolagets skulder större än värdet av tillgångarna. Försäkringstagarna har en så kallad särskild förmånsrätt till tillgångar som motsvarar bolagets skuld till dem. Det innebär att försäkringstagarnas fordran kommer före många andra fordringar.
Men det finns ingen garanti för att de tillgångar som finns vid konkurstillfället verkligen räcker till att täcka hela skulden till försäkringstagarna. Till exempel kan det bli problem om bolaget har tillgångar som snabbt sjunkit i värde, medan skulderna är lika stora som förut. Ett annat bekymmer är om bolaget har förfarit bedrägligt med pengarna.
Var kan jag hitta fler frågor och svar om pensioner?
Konsumenternas försäkringsbyrå har fler frågor och svar om pensionssparande.
