FI har beslutat att trafikljusmodellen ska börja tillämpas från och med 2006. Modellen införs för att FI tidigt ska identifiera företag som kan få problem om priserna på aktier, fastigheter eller räntor förändras kraftigt.
 
Modellen har varit ute på bred remiss och svaren har lett till vissa justeringar av det ursprungliga förslaget:
 
1. Bolagen ges möjlighet att använda en annan riskfri ränta för värdering av skulderna än statsobligationsräntan. Denna ändring avser egentligen inte beslutet om trafikljusmodellen utan framgår av informationen om tjänstepensionsreglerna som också publiceras på fi.se idag. Ändringen påverkar dock skuldvärderingen i trafikljusmodellen.

2. Golvet i kreditriskscenariot sänks från 50 baspunkter till 25 baspunkter.

3. I mätningen av ränterisk ska bolagen låta samtliga räntor förändras i samma riktning.

4. Ett explicit korrelationsantagande mellan euroräntan och svenska real-räntan införs i modellen. Korrelationen antas vara 0,5.
 
Möjligheten att använda en annan skuldvärderingsränta införs för att undvika att en artificiellt låg statsobligationsränta leder till en ovanligt hög skuld-värdering. Detta skulle kunna ske om efterfrågan på långa statsobligationer är så mycket större än utbudet att räntan kan ses som artificiellt nedpressad. Bolagen måste dock kunna visa att den ränta som används motsvarar en riskfri ränta.
 
Justeringarna har i dagsläget små effekter på mätresultaten i de livbolag och tjänstepensionskassor som ska rapportera med modellen. De kan dock ha betydelse om bolagen ändrar sammansättningen av sina portföljer i framtiden.
 
Trafikljuset, som numera bara kan visa rött, ska mäta livbolagens och tjänstepensionskassornas risker och är ett komplement till övriga former av tillsyn.
Bolag som är i rött ljus får inte med automatik en sanktion. Dessa bolag kommer i första hand att bli föremål för en fördjupad granskning. Ytterst handlar det om att de framtida garanterade pensionerna ska kunna betalas ut.