Begreppen
allokering och
reallokering används när återbäringskapitalet, utöver vad som garanterats, ska fördelas i svenska ömsesidigt verkande livförsäkringsbolag. Begreppen används inte i vinstdrivande bolag. De arbetar i stället med en särskild form av återbäringskapital som kallas villkorad återbäring.
En livförsäkring har ett garanterat belopp med en garanterad ränta som står i försäkringsavtalet och som försäkringstagaren alltid får. Om det placerade försäkringskapitalet växer mer än den garanterade räntan så fördelas denna extra ränta preliminärt mellan försäkringstagarna genom så kallad allokerad återbäring.
Allokerad återbäring - när kapitalet växer mer än garanterat
Exempel 1: Du har 1 000 kronor i försäkringskapital. Av denna summa är 600 kronor garanterat kapital och 400 kronor ett överskott som fördelats mellan försäkringstagarna så kallad allokerad återbäring.
I exemplet har livbolagets placeringar varit lönsamma och återbäringsräntan är tio procent. Det innebär att ditt försäkringskapital ökar med 0,10*1 000=100 kronor. Om den garanterade räntan är fyra procent växer det garanterade kapitalet med lika mycket, det vill säga 0,04*600=24 kronor. Resten av de 100 kronor som din försäkring ökat med, det vill säga 100-24=76 kronor, är allokerad återbäring. Den allokerade återbäringen som var 400 kronor ökar till 476 kronor.
Observera att vi i exemplet bortsett från avdrag för avkastningskatt och driftskostnader. Avtalet antas också för enkelhets skull sakna försäkringsrisk.
Om återbäringsräntan i stället är väldigt låg exempelvis bara en procent måste den allokerade återbäringen minskas, se bild nedan.
Reallokering - när återbäringsräntan är väldigt låg
Exempel 2: Eftersom garantivärdet kräver en uppräkning med fyra procent som utlovats men återbäringsräntan bara är en procent måste den allokerade återbäringen minskas. Denna reallokering sker successivt - efter ett år har försäkringens återbäring minskat från 400 kronor till 386 kronor. Detta är vad som händer i de flesta livbolag för närvarande.
Om reallokeringen inte görs successivt utan med en gång är det en momentan reallokering. I exempel 3 nedan minskas försäkringskapitalet med 10 procent på en dag.
Bild 3: Momentan reallokering
Exempel 3: Genom en momentan reallokering minskar försäkringskapitalet med 10 procent från 1 000 kronor till 900 kronor. Det är bara den tidigare allokerade återbäringen som minskas - garantivärdet påverkas inte utan bolagets åtagande står fast.
Effekten för den försäkrade vid en reallokering är givetvis att mindre återbäring betalas ut.
Underskott kan uppstå när återbäringen är låg
Om den allokerade återbäringen på försäkringen är låg, vilket är vanligt när försäkringen gällt under en kort tid, kan en momentan reallokering innebära att försäkringskapitalet sjunker under garantivärdet. Garantivärdet står dock fast vilket innebär att det istället uppstår ett återbäringsunderskott som återbetalas genom den framtida återbäringsränta, som överstiger den garanterade räntan. Värdebeskedet om försäkringen kommer att visa värdet av garantin, ända tills ny återbäring kunnat bildas på försäkringen.
Livförsäkringar som berörs av reallokering
Det är traditionella livförsäkringar vars värden bestäms med hjälp av så kallad återbäringsränta som berörs av reallokering. Försäkringsverksamhet som saknar återbäringssystem, som grupplivförsäkring och sjukförsäkring berörs inte.
Fondförsäkring, livförsäkring där försäkringstagaren själv investerar försäkringsvärdet i olika fonder, berörs inte heller. Tjänstepensioner där försäkringsbeloppet bestämts som en andel av slutlönen eller dylikt har sitt särskilda regelverk och berörs inte heller av en reallokering på det sätt som beskrivs här.
Praxis att inte ändra påbörjade pensionsutbetalningar
Livförsäkringsbolagen har en praxis som innebär att pågående periodiska utbetalningar på försäkringar inte ska minskas, den så kallade Allan-regeln. Praxisen innebär att försäkringen betalas ut med oförändrat belopp också i de fall då en låg återbäringsränta har reducerat försäkringskapitalet, så att kapitalets storlek inte längre motiverar nivån på utbetalningen.
Flertalet försäkringsbolag har dock upphävt denna regel och har genomfört sänkningar av utbetalda belopp med hänvisning till principer om rättvisa mellan försäkringstagarna i ett ansträngt ekonomiskt läge.