Frågor och svar

Vilka ska rapportera?
Behöver bolag under avveckling rapportera?
Om bolaget har tillstånd eller är registrerat hos Finansinspektionen (FI) ska det rapportera.
Jag förmedlar endast skadeförsäkringar, varför får jag meddelande om att jag ska rapportera?
Om du har tillstånd för livförsäkring omfattas du av rapporteringsskyldigheten. Då rapporterar du för den del av verksamheten som omfattar livförsäkring. Du kan se vilka tillstånd som du har i FI:s företagsregister. Bedrivs ingen verksamhet inom ramen för det som är rapporteringspliktigt ska rapporteringen ske efter de förutsättningarna.
Jag har tillstånd inom livförsäkring men jag förmedlar inte något inom livförsäkring – när upphör min rapporteringsskyldighet om jag omgående avregistrerar tillståndet för livförsäkring?
Rapporteringsskyldigheten gäller om man har ett företag som har tillstånd den 31/12. Om du vill avregistrera ditt företag kan du vända dig till Finansinspektionen.
Jag är en fysisk försäkringsförmedlare. Ska jag rapportera?
Ja, från och med 2019, om du har tillstånd eller bedriver sådan verksamhet som omfattas av penningtvättslagens 1 kap. 2 § 1-12.
Vad gäller för utländska företags filialer samt svenska företags dotterbolag i Sverige?
Rapporteringsskyldigheten för utländska filialer och svenska dotterbolag omfattar endast uppgifter i dessa verksamheter. Exempelvis ska en utländsk filial endast rapportera filialens omsättning, inte moderbolagets.
Måste ombud och utländska företag utan fast driftställe rapportera?
De som är undantagna från kravet på rapportering är vissa ombud där kravet i stället vilar på det tillståndspliktiga företag som ombuden är knutna till. Det gäller exempelvis ombud som valutaväxlare och penningöverförare. Kravet gäller inte svenska företags filialer och dotterbolag utomlands. Utländska företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet i Sverige utan ett fast driftställe (filial eller på annat sätt genom fysisk eller juridisk person) omfattas inte av den periodiska rapporteringen.
Vem i företaget ansvarar för rapporteringen till FI?
Det finns ingen utpekad person som ska ansvara för rapporteringen. Företaget är ytterst ansvarigt för att rapportering sker men får besluta vem inom företaget som är lämplig att utföra den.
Vem ska rapportera?
I stort sett alla verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i Sverige, dvs. fysiska och juridiska personer som anges i Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) 1 kap. 2 § 1-12.
Vilken verksamhet i företaget ska vi rapportera för?
Företaget ska rapportera för den del av verksamheten som omfattas av penningtvättslagens 1 kap. 2 § 1-12. Således ska till exempel försäkringsföretag och försäkringsförmedlare endast rapportera för den del av verksamheten som avser livförsäkring.
Innehållsfrågor

Frågan om företagets antal medarbetare i Sverige. Vad gäller om uppdragstagaren är en juridisk person och flera konsulter deltar i arbetet på distans? Ska i dessa fall den juridiska personen ses som en medarbetare?

Ja, i dessa fall ska den juridiska personen ses som en medarbetare.

På vilka språk kan man rapportera?

Svenska eller engelska.

På vilken nivå ska rapportering ske inom en koncern?

Den enskilda juridiska enheten är ansvarig för att rapportering sker för den egna enheten. Rent praktiskt är det upp till koncernen att besluta om vem inom koncernen som ska rapportera för varje enhet. Koncernen kan besluta att en viss person rapporterar för samtliga dotterföretag så länge svaren lämnas för respektive företag.

Vad avses med "Kontrolleras gränsöverskridande transaktioner mot sanktionslistorna"?

Om överföringar av tillgångar från en jurisdiktion till en annan jurisdiktion kontrolleras mot de internationella sanktionslistorna. Exempelvis gäller som huvudregel ett förbud mot alla sådana överföringar till och från Nordkorea.

Vad avses med "penningöverföring"?

Med "penningöverföring" avses sådana överföringar som görs i verksamheter som tillhandahåller betaltjänster enligt penningtvättslagens 1 kap. 2 § 8-9.

Vad avses med "private banking"?

Det finns ingen legal definition av "private banking" utan det är upp till företagen att bedöma om de har denna tjänst eller inte. "Private banking"-tjänster är samlingsnamn för de tjänster som ett företag erbjuder sina mest förmögna kunder, ofta baserat på att personen eller familjen ska ha en viss summa av placerbara tillgångar. Hur produktutbudet ser ut hos olika företag kan variera, en del kan till exempel erbjuda skatterådgivning men andra inte.

Vad avses med "valutaväxling"?

1 kap. 1 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet finns definition på valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta.

Vad avses med frågan om korrespondentbanker?

Om en bank bedömer att den har sådana korrespondentförbindelser som definieras i det 4:e penningtvättsdirektivets (2015/849) artikel 3 p.8 a) så ska antalet förbindelser anges som svar på den frågan.

I direktivets artikel 3 p.8 a) definieras korrespondentförbindelser mellan banker enligt följande:

"a) tillhandahållande av banktjänster från en bank som korrespondent till en annan bank som motpart, inbegripet tillhandahållande av ett löpande konto eller annat passivkonto och härtill knutna tjänster, t.ex. likviditetsförvaltning, internationella överföringar av medel, checkavräkning, payable-through-konton och valutatjänster".

Vad avses med skatterättslig hemvist?

Frågorna om skatterättslig hemvist avser en redogörelse för i vilka länder företagets kunder har sin skatterättsliga hemvist (det land där kunderna är skattskyldiga). För det fall en persons skatterättsliga hemvist finns i fler än ett land ska detta anges. Exempel: om en person har skatterättslig hemvist i både Sverige och i USA så ska den personen läggas in i båda svarsfälten – i fältet för hemvist i Sverige och i fältet för hemvist utanför EU – och ingå i sammanräkningen för var och en av de båda kategorierna. Företaget måste alltså klarlägga var kunderna har sin skatterättsliga hemvist. I allmänhet är den skatterättsliga hemvisten densamma som det land där kunden bor eller vistas permanent i. Den registrerade adressen kan således utgöra en bra utgångspunkt när det kommer till företagets bedömning om den skatterättsliga hemvisten. I ett visst fall kan det kanske, mot bakgrund av det som är känt om kunden i övrigt, antas som högst troligt var den skatterättsliga hemvisten är. För det fall det inte kan det bör ytterligare åtgärder vidtas för att klarlägga kundens hemvist.

Vad menas med affärsförbindelser och kunder?

Frågan om etablerade affärsförbindelser utgår från definitionen i penningtvättslagen, det vill säga en affärsmässig förbindelse som när den etableras förväntas ha en viss varaktighet. Det finns exempelvis ingen beloppsbegränsning på vad som avses med affärsförbindelse. Frågan om antal kunder utgår från kund-begreppet i penningtvättslagen, det vill säga med kund menas den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med en verksamhetsutövare. Det är upp till verksamhetsutövaren att göra en bedömning utifrån dessa beskrivningar och utifrån den verksamhet man bedriver, huruvida man anser att affärsförbindelser anses vara etablerade (och eventuellt när i tiden det sker) och om det råder kundförhållanden. Viss vägledning ges i propositionen 2016/17:163 (sidan 188 och framåt).

Varför finns inte alla produkter som mitt företag erbjuder med som val i frågeformuläret?

De frågor som ska besvaras i rapporteringen är vad FI har bedömt som nödvändigt för att kunna riskklassificera verksamhetsutövarna under tillsyn, däribland frågor om vissa produkter och tjänster. Syftet är med andra ord att skapa en riskprofil för varje enskilt företag, inte att FI ska få en redogörelse för det totala produktutbud som företagen erbjuder. Det kan därför vara så att vissa företag inte erbjuder någon av de produkter eller tjänster som är valbara i frågeformuläret.

Senast granskad: 2020-10-12
Laddar sidan