Hushållens skulder

Lån gör det möjligt för hushåll att jämna ut sin konsumtion över livet. Hushållens skuldsättning är hög och de senaste åren har hushållens skulder stigit snabbare än både inkomsterna och BNP. Skulderna består främst av bolån.

2021

EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2021-12-06 | ESRB Bolån EBA

EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.

FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.

Erik Thedéen: En väl fungerande bostadsmarknad förebygger riskuppbyggnad

Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.

Bolån ska amorteras igen

Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.

FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer

Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.

Makrotillsynsåtgärder dämpar hushållens lån och minskar riskerna med hushållens skulder

Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.

Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder

Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.

FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser

Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.

Laddar sidan