Frågor och svar om skärpt amorteringskrav för hushåll med stora skulder

Det skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra enligt det första amorteringskravet. Detta gäller utöver de amorteringsregler som gällde före det skärpta kravet.

Hur fungerar kravet?

När du ska ta ett lån för att finansiera en bostad ska banken ta hänsyn till om du lånar till mer än 50 procent av bostadens värde; då måste du amortera. Det skärpta amorteringskravet innebär att bankerna dessutom måste ta hänsyn till hur mycket du lånar i förhållande till din inkomst. Lånar du mer än 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så måste du amortera ytterligare 1 procentenhet utöver tidigare krav.

Har du ett lån med belåningsgrad på mellan 70–85 procent av bostadens värde så ska du enligt det första amorteringskravet amortera 2 procent ned till 70 procent och därefter 1 procent ned till 50 procent av bostadens värde. Har du sedan en skuld som överskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så ska du amortera ytterligare 1 procent till dess att din skuld underskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt.

Vilka omfattas av det skärpta amorteringskravet?

Samtliga privatpersoner som tar nya bostadslån och som har bostadslån som sammantaget överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten.

Måste bankerna följa detta?

Bankerna ska tillämpa reglerna om skärpt amorteringskrav. Det är också bankerna som ska göra nödvändiga bedömningar som till exempel hur stor låntagarnas bruttoinkomst är och om det kan beviljas undantag från amorteringskravet. Viktigt att komma ihåg att bankerna också har möjlighet att ställa hårdare krav när de fastställer amorteringsvillkoren. De kan exempelvis begära att du som kund amorterar även om FI:s regler inte kräver det.

Vilka bostäder omfattas?

Reglerna gäller för alla bostäder till exempel villa, radhus, bostadsrätt och fritidshus. Även fastighet eller tomträtt som är avsedd för bostadsändamål omfattas av reglerna.

Vad räknas som bruttoinkomst?

Med bruttoinkomst (inkomsten före skatt) avses som utgångspunkt den förvärvsinkomst som fastställts av Skatteverket. Utöver det kan bankerna räkna med andra inkomster som de bedömer är säkerställda och varaktiga, som studiebidrag, barnbidrag, löneförhöjningar etc. Även kapitalinkomster som är säkerställda och varaktiga kan räknas med. Det är bankerna som ska göra bedömningen om inkomsten är säkerställd och varaktig.

Hur får jag veta hur mycket pengar jag kan låna?

Det är alltid upp till respektive bank att bedöma hur mycket du får låna. Utan att amortera får du låna maximalt 4,5 gånger din bruttoinkomst och upp till 50 procent av bostadens värde.

Berörs jag av det skärpta amorteringskravet?

Här kan du kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet . Viktigt att notera att beräkningen är schablonmässig och att det alltid är upp till banken att bedöma om du ska amortera enligt FI:S krav.

Vad gäller om jag tar ett tilläggslån, d v s utökar ett befintligt lån?

Om du har ett bostadslån som togs innan den 1 mars 2018 och det tillsammans med tilläggslånet överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska du amortera enligt det skärpta amorteringskravet. Du ska då amortera 1 procent av hela bostadslånet, dvs. det ursprungliga bostadslånet tillsammans med tilläggslånet. Därutöver tillkommer eventuell amortering enligt det första amorteringskravet. Men reglerna ger även en möjlighet enbart amortera tilläggslånet med 10 procent per år.

Vad gäller om jag byter bank?

Det är alltid upp till din bank att göra en bedömning av dig och din ekonomi när du blir ny kund. Om du flyttar ett bostadslån som tagits innan det befintliga amorteringskravet trädde i kraft, så gäller att lånet fortfarande inte omfattas av amorteringskravet. FI anser att det är viktigt att man som kund ska kunna flytta befintliga lån till en ny bank utan att amorteringsvillkoren påverkas. En utökning av befintliga lån omfattas dock av kravet.

Kan man få undantag från amorteringskraven? Om ja, hur länge gäller undantaget?

Ja, banken har möjlighet att bevilja undantag från såväl det befintliga som det skärpta amorteringskravet om det efter lånet tas uppstår särskilda skäl, tex. vid sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall. Undantag får beviljas under en begränsad period. Det är banken som avgör om särskilda skäl föreligger och hur länge ett undantag ska gälla. Banken kan även lämna undantag för nyproduktion (under maximalt fem år) och för lantbruksenheter.

Jag kommer att ha bostadslån i två bostäder under en tid eftersom jag inte hinner sälja min gamla lägenhet innan jag har tillträde till den nya. Kommer jag behöva amortera enligt det skärpta kravet?

Om skuldkvoten överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten på grund av ett överbryggningslån eller en ännu inte såld tidigare befintlig bostad kan banken bevilja undantag från det skärpta amorteringskravet. Undantaget kan gälla som längst under sex månader.

Räknas byggnadskreditiv in i skuldkvoten?

Byggnadskreditiv omfattas normalt sett inte av amorteringskravet eftersom det inte finns någon bostad på fastigheten. När huset väl är färdigställt finns det en bostad som kan tjäna som säkerhet för ett bostadslån. Byggnadskreditivet omvandlas då till ett bostadslån som omfattas av amorteringsreglerna. Banken har dock möjlighet att bevilja undantag för nyproduktion under som mest fem år.

Jag och min sambo ska separera. Vi har i dag ett lån på bostaden med solidariskt betalningsansvar. Min sambo kommer att flytta ut och jag tar över lånet. Kommer jag att behöva amortera enligt det skärpta amorteringskravet?

Om bostadslånet togs innan den 1 mars 2018 omfattas du inte av det skärpta amorteringskravet, om du inte utökar lånet samtidigt. När det gäller bostadslån som tas efter ikraftträdande ska banken vid ändringar i antalet låntagare, förutom vid dödsfall, beräkna en ny skuldkvot och fastställa amorteringsbeloppet utifrån detta. Det gäller t.ex. vid separation där ena parten tar över bostadslånet. Hela bostadslånet måste då räknas med i skuldkvoten. Vid separation har banken dock möjlighet att bevilja undantag från amorteringskraven under en begränsad period.

Har reglerna för det första amorteringskravet som infördes 1 juni 2016 ändrats?

Reglerna för det första amorteringskravet som infördes 1 juni 2016 är i allt väsentligt oförändrade. För låntagare som tagit lån innan den 1 mars 2018 finns det dock möjlighet att amortera tilläggslån som tas efter detta datum med 10 procent per år. Förut gällde denna möjlighet endast om de ursprungliga lånen togs innan 1 juni 2016.

Ni har ju sagt att det första amorteringskravet har fungerat. Varför var ni tvungna att ta till ytterligare åtgärd?

FI följer löpande den finansiella utvecklingen för att förhindra obalanser och framtida finanskriser. Det unika läget med låga räntor och hög tillväxt, samtidigt som bostadspriserna ligger på en hög nivå innebär förhöjd risk. Samtidigt är det fortsatt många hushåll som har stora skulder i förhållande till inkomsten eller till bostadens värde.

Priserna har fallit sedan ni kom med förslag på skärpt amorteringskrav. Beror det på amorteringskravet?

Inför det skärpta amorteringskravet ökade utbudet av bostäder. Det har troligen bidragit till att dämpa priserna. Men det höga byggandet har bidragit ännu mer till det ökade byggandet och därmed mer till de lägre priserna än vad amorteringskravet har gjort.

Hade det inte varit bättre att avvakta prisutvecklingen och eventuella politiska beslut innan det var dags för en ny åtgärd?

Många remissinstanser, som delar FI:s oro över hushållens skulder, uttrycker stöd för åtgärder på andra områden, som till exempel en sänkning av ränteavdragen. Men FI har ett uppdrag att agera för att motverka makroekonomiska obalanser, och kan därmed inte vänta på åtgärder från annat håll. FI bedömde att det bästa verktyg som myndigheten förfogar över i detta läge var ett skärpt amorteringskrav.

Vet ni hur många som berörs av det skärpta amorteringskravet?

Enligt FI:s beräkningar påverkar det skärpta amorteringskravet i dagsläget runt 14 procent av nya bolånetagare. Eftersom det varje år endast är en mindre del av befolkningen som köper bostad eller utökar sina lån, innebär det att det årligen är knappt 1 procent av alla bolånetagare i Sverige som kommer att beröras av kravet. Andelen är högre i storstäder. Fortsätter uppgången i bostadspriserna kommer fler att beröras. Stannar den av blir det färre.

Varför var den här åtgärden så viktig om det nu ändå är så få som berörs?

Enligt FI:s bedömning utgör hushåll med höga bostadslån i förhållande till sin inkomst en makroekonomisk sårbarhet. Även om det är få som påverkas i nuläget, bedöms åtgärden stärka hushållens motståndskraft över tid, särskilt om bostadspriserna fortsätter att stiga snabbare än inkomsterna.

Vilka grupper av bolånetagare gäller det?

Åtgärden riktar sig mot hushåll som tar stora bostadslån i förhållande till sin inkomst. Det är framför allt bolånetagare med god inkomst som påverkas. De är i högre utsträckning mellan 25–45 år och bor i storstäder. Ensamstående hushåll påverkas i större utsträckning än sammanboende.

Hur påverkas unga som ska köpa sin första bostad av det skärpta amorteringskravet? 

FI bedömer att unga inte blir utestängda från bostadsmarknaden på grund av det skärpta amorteringskravet. Men åtgärden kan leda till att det blir nödvändigt för vissa låntagare, även unga, att ta ett mindre lån och köpa en billigare bostad. Bland unga är det framförallt de med goda inkomster som påverkas av det skärpta amorteringskravet. Unga med lägre inkomster får vanligtvis inte så stora bostadslån beviljade i förhållande till sin inkomst. Detta till följd av bankernas kreditprövning. De påverkas därför inte i lika stor utsträckning av kravet. FI:s analyser visar att höga priser är den största barriären för unga på bostadsmarknaden.

Hur påverkas en lågavlönad ensamstående förälder?

Hushåll med låga inkomster får vanligtvis inte så stora bostadslån beviljade, till följd av bankernas kreditprövning. De påverkas därför inte i lika stor utsträckning av kravet.

Hur påverkas äldre med låg pension?

Äldre med låg pension påverkas i allmänhet inte av det skärpta amorteringskravet. De begränsas av bankernas kreditprövningar och får därför inte låna så mycket som 4,5 gånger bruttoinkomsten.

Men det blir väl ytterligare en tröskel för den som måste låna mycket pengar för att få någonstans att bo?

Syftet med åtgärden är just att hushåll inte ska ta allt för stora bostadslån i förhållande till sin inkomst, eftersom de i så fall kan påverkas negativt av en störning i ekonomin. Hushåll som ändå väljer att göra det får amortera mer än med tidigare reglering.

Det skärpta amorteringskravet innebär väl en ännu större inlåsningseffekt?

FI bedömer att det första amorteringskravet kan ha skapat vissa inlåsningseffekter, eftersom det bara är nya bolånetagare som omfattas av kravet. På samma sätt kan det skärpta amorteringskravet ge upphov till vissa inlåsningseffekter. FI bedömer dock att inlåsningseffekterna som uppstår till följd av skärpta kravet är begränsade eftersom det påverkar endast få hushåll.

Senast granskad: 2018-11-29
Laddar sidan