FI följer utvecklingen av hushållens skuldsättning noga utifrån flera perspektiv. Skuldsättning bland hushåll skär över FI:s samtliga ansvarsområden; konsumentskydd, finansiell stabilitet samt att motverka finansiella obalanser i syfte att stabilisera kreditmarknaden.
Under de senaste åren har FI infört ett antal verktyg för att försöka dämpa tillväxten i hushållens skuldsättning relativt inkomster och tillgångar för att därigenom minska riskerna. Eller annorlunda uttryckt, för att öka motståndskraften först och främst hos hushållen men även hos bankerna.
- FI införde 2010 en begränsning av lån med bostaden som säkerhet på 85 procent av bostadens värde, det så kallade bolånetaket.
- För att säkerställa att bankernas interna modeller inte underskattar kreditrisken i bolåneportföljerna och eftersom bankerna inte heller tar hänsyn till de så kallade systemrisker som bolånen medför höjde FI riskviktsgolvet för bolån i två steg 2013 respektive 2014 från cirka 5 till 25 procent.
- För att stärka bankerna infördes nya kapitalkrav i enlighet med nya regleringar inom EU. Kraven syftar till att öka bankernas motståndskraft i kris.
- Den 10 september 2014 beslutade FI att aktivera och fastställa den kontracykliska kapitalbufferten till 1 procent från och med september 2015. Den 22 juni 2015 beslutade FI att den kontracykliska kapitalbufferten skulle höjas till 1,5 procent från och med juni 2016. I mars 2016 beslutade FI att återigen höja den kontracykliska kapitalbufferten till 2 procent från och med den 19 mars 2017. Den 19 september 2018 beslutade FI att den kontracykliska kapitalbufferten skulle höjas till 2,5 procent, vilket börjar gälla den 19 september 2019.
- FI har i samråd med Svenska Bankföreningen verkat för att bankernas kunder ska erbjudas individuella amorteringsplaner i samband med att man tar ett bolån från och med 2014 (rekommendation numera inte i bruk).
- FI har under våren 2016 haft samtal med cheferna för de åtta största bankerna och påtalat vikten av att skuldkvoterna inte ökar ytterligare.
- FI införde ett amorteringskrav (baserat på hushållet belåningsgrad, det vill säga bolånens storlek i förhållande till bostadens värde) från den 1 juni 2016.
- FI införde ett skärpt amorteringskrav (baserat på hushållets skuldkvot, det vill säga bolånens storlek i förhållande till hushållets inkomst) från den 1 mars 2018
- FI införde den 14 april 2020 en möjlighet för bolåneföretagen att ge både nya och befintliga bolånetagare ett tidsbegränsat undantag från kravet på amortering. Undantaget var kopplat till det ekonomiska läget på grund av coronaviruspandemin och gällde amorteringsbetalningar fram till och med 31 augusti 2021.
FI följer hushållens skuldsättning löpande, genom vår årliga bolåneundersökning, genom löpnade riskbedömningar (bland annat inom den kontracykliska kapitalbufferten) samt genom olika temaundersökningar inom tillsynen.
FI:s åtgärder för att hantera hushållens skuldsättning ska motverka de risker som byggs upp. Men de kan inte lösa de fundamentala problemen på bostadsmarknaden. För att motverka att snabbt stigande bostadspriser och skulder leder till stora obalanser krävs därför även åtgärder från andra politikområden.