Betala

Giltiga svenska sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel i Sverige som alla är skyldiga att ta emot, om inte annat avtalas. Det sista betyder dock att till exempel en handlare kan välja att bara ta emot betalningar med kort. Av samma skäl kan banker välja att inte hantera kontanter på vissa kontor.

Tänk på att ett kontokort är en värdehandling som du måste förvara på ett säkert sätt. Ha inte koden på samma plats.

 

Konto med betaltjänster

Har alla rätt att få öppna konto med betaltjänster i en bank?

Ja, sedan den 1 juni 2017 har alla rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner om företaget erbjuder sådana i sitt sortiment. Banken kan dock neka dig om det inte går att kontrollera din identitet, om du misskött dig mot banken eller om det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt penningtvättslagen. Enbart en betalningsanmärkning ska inte vara ett skäl att inte få ett betalkonto.

Rätt till konto - Konsumenternas Bank- och finansbyrås webbplats

Har man rätt till betaltjänster till ett bankkonto?

Ja, om banken har betalkonton med grundläggande funktioner i sitt sortiment ska dessa tjänster erbjudas till alla.

Rätt till konto - Konsumenternas Bank- och finansbyrås webbplats

Kortbetalning

Vem är ansvarig för uttag när jag har förlorat mitt kort?

Om någon annan gjort ett uttag eller utfört en betalning och använt sig av din kod för att komma åt pengarna får du själv stå för förlusten, dock maximalt 1 200 kronor. Kortföretaget ersätter resten. Du är dock skyldig att förhindra att någon annan använder sig av ditt kort genom att:

  • skydda den personliga kod som du fått
  • snarast anmäla förlust av kort till kortutgivaren
  • följa de villkor som gäller för kortet enligt avtalet.

Om du brutit mot någon av skyldigheterna ovan genom grov oaktsamhet och det skett ett obehörigt uttag får du själv stå för belopp upp till 12 000 kronor. Om du kan anses ha handlat särskilt klandervärt får du däremot stå för hela det beloppet.
Som grov aktsamhet räknas att ha lämnat kortet utan uppsikt i exempelvis en ficka, väska eller bil. Exempel på särskilt klandervärt handlande är att lämna kortet i en bar under en kväll för löpande betalningar. Andra exempel är att lämna kortet på en välbesökt strand när du går och badar eller i ett olåst omklädningsrum eller garderob.

Det här är regler som infördes den 1 augusti 2010 genom lagen om obehöriga transaktioner.

På Konsumenternas.se kan du läsa mer.

Obehöriga uttag (Konsumenternas.se)

Betalningsansvar vid obehöriga uttag (Konsumenternas.se)

 

Hur ska jag förvara mitt kontokort och min kod?

En generell regel är att kort och kod ska förvaras på ett betryggande sätt och inte på samma ställe. I villkoren bör det stå mer om hur du ska hantera kortet och den så kallade PIN-koden (din behörighetskod).

Om du har koddosa för internetbank gäller motsvarande regler för hur du ska förvara den.

På Konsumenternas.se kan du läsa mer.

Så förvarar du ditt kort på Konsumenternas.se

 

Hur vet jag vad ett kontokort kostar?

När du ansöker om ett kontokort ska du få uppgift om vad det kostar. Om kortavgiften ändras ska du få information om detta i god tid för ha möjlighet att tacka nej till kortet om du inte vill acceptera en högre avgift.

På Konsumenternas.se kan du läsa mer.

Webbplatsen Konsumenternas.se

 

Hur mycket får ett automatuttag/kortköp kosta?

Bankerna har rätt att ta ut avgifter för sina tjänster. Avgiftssättningen är i princip fri och FI har inga regler om hur stora avgifterna får vara.

Däremot är det förbjudet för betalningsmottagare att ta ut en avgift när du handlar med kort. En betalningsmottagare är ett företag som du köper en vara eller tjänst av, det kan exempelvis vara en kiosk, en restaurang eller ett taxibolag.
När det gäller banker finns också regler för hur mycket de får ta ut för kortköp och för uttag i automater i ett annat land inom EU och EES (som förutom EU-länderna inkluderar Norge, Island och Liechtenstein). Enligt EU-regler får det inte kosta mer än i hemlandet.

Dessa regler gäller för belopp upp till 50 000 euro. Sveriges riksdag har beslutat att motsvarande ska gälla också för svenska kronor. Banken har dock rätt att ta ut en avgift för att växla valutor.

Konsumenternas.se har sammanställt information om automatuttag och kortköp.

Webbplatsen Konsumenternas.se

 

Hur gör jag för att spärra mitt kort?

Kortutgivaren eller banken ska informera dig om hur du gör för att spärra ditt kort om du skulle förlora det. Det är viktigt att du spärrar ditt kort omgående när du förlorat det. Du bör också anmäla förlusten av kortet till polisen.

På Konsumenternas.se finns telefonnummer till några kortutgivare.

Webbplatsen Konsumenternas.se

 

Hur reklamerar jag ett kortuttag?

Om du vill reklamera ett kortuttag där något blivit fel ska du vända dig till kortutgivaren eller banken för att få veta hur du ska göra.

Du kan läsa mer om kort på Konsumenternas.se.

Webbplatsen Konsumenternas.se

 

Hur fungerar det när ett belopp reserveras på kontot vid kortköp?

När du betalar med kort reserveras beloppet på ditt konto. När köpet sedan bokförs på kontot ska reserveringen automatiskt tas bort.

På Konsumenternas.se kan du läsa mer.

Webbplatsen Konsumenternas.se

 

Kan jag lämna ut mitt kortnummer på internet?

När du betalar varor och tjänster på internet vill säljaren ha uppgifter om ditt kontokortsnummer och kortets giltighetstid. Dessa uppgifter ska oftas knappas in och sändas via nätet tillsammans med beställningen.

Innan du funderar på att lämna ut ditt kortnummer bör du kontrollera vad som sägs om detta i avtalsvillkoren du fick tillsammans med kortet.

Konsumenternas.se har sammanställt information om internetköp där du kan läsa mer om att lämna ut kortnumret på internet.

På Konsumentverkets webbplats kan du också hitta mer information om att handla på internet.

Webbplatsen Konsumenternas.se

Konsumentverket

 

Får auktionshus ta ut en avgift när jag betalar med kort?

Ja. Om vi antar att auktionshuset är en handelskommissionär, vilket det ofta är, så strider det inte mot lagen att ta ut en kortavgift.

Får tobaksaffärer, kaféer och andra vägra att ta emot kort om jag vill handla för under 100 kronor?

Ja, det får de göra. Det är tillåtet att inte acceptera kortbetalningar om beloppet är mindre än en viss summa. Däremot är det förbjudet är att kräva en avgift för kortbetalningar.

Kortavgifter – Hallå Konsument

 

Identitet

Varför får jag närgångna frågor om min identitet och var mina pengar kommer ifrån?

Banker, valutaväxlare och andra finansiella företag är skyldiga att ha rutiner för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. För att klara den uppgiften måste exempelvis en bank identifiera kunderna, känna till pengarnas ursprung och förstå varför de vill använda bankens tjänster. Banken får helt enkelt inte gå in i avtal eller utföra enstaka transaktioner åt en kund om de inte kan uppnå tillräcklig kundkännedom. Skulle en affärsförbindelse redan ha inletts så ska den avslutas om de inte uppnår tillräcklig kundkännedom.

Det här innebär att banken måste ställa frågor till alla sina kunder, utan att diskriminera någon.

Du kan läsa mer på sidorna om penningtvätt här på FI:s webbplats.

Om penningtvätt på fi.se

Bankföreningens faktablad om frågor till kunder

Om penningtvätt på Konsumenternas.se

 

Hur skyddar jag mig som internetkund?

När du är kund hos ett företag som erbjuder finansiella tjänster via internet finns det en del du kan göra själv för att bidra till att öka säkerheten och minska risken för brottsliga angrepp. Tänk framför allt på att:

  • regelbundet uppdatera ditt virusskydd, din brandvägg och ditt operativsystem
  • inte installera program på din dator som du inte vet var de kommer ifrån
  • aldrig öppna bilagor i mejl om du inte vet vad de innehåller - att känna igen avsändaren är inte säkert nog
  • vara försiktig när du använder andra datorer än din egen, då dessa kanske inte går att lita på
  • alltid logga ut från webbplatsen när du inte använder den
  • aldrig uppge finansiell information som konto- eller kreditkortsnummer, kontaktuppgifter och liknande på webbsidor som är okända
  • undvika förskottsbetalning på webbsidor som är okända
  • kontrollera webbadressen (URL-adressen) för alla webbplatser där du uppmanas att skriva in ID-information, se till att du är på rätt webbplatsadress och att inte extra tecken lagts till i adressen
  • aldrig gå in på en webbplats för finansiella tjänster genom att klicka direkt på en länk i ett mejl eller på en annan webbsida än företagets egen
  • använda en pålitlig internetleverantör, då omfattande säkerhetsåtgärder på internetleverantörsnivå är ditt främsta försvar mot så kallad pharming (när du flyttas till en webbplats utan att vara medveten om det)
  • kontrollera dina saldon och transaktioner regelbundet och direkt anmäla till din leverantör av finansiella tjänster om du ser något som du inte känner igen.

Sist men inte minst:

  • avslöja aldrig ditt lösenord för andra
  • använd aldrig personlig information i lösenord som enkelt kan listas ut
  • använd inte samma lösenord till flera olika tjänster.

Du kan läsa mer om säkerhet på Svenska Bankföreningens webbplats "Banksäkerhet".

Kontanter

Varför frågar banken var jag fått pengarna från?

Det beror på att banker enligt lag är skyldiga att vidta olika åtgärder för att förhindra penningtvätt. Det har varken något med dig personligen att göra eller med just de här sedlarna.

Enligt bestämmelserna måste banker – och andra finansiella företag som till exempel valutaväxlare – identifiera sina kunder, känna till pengarnas ursprung och förstå varför kunderna vill använda bankens tjänster.

Det här innebär att banker måste ställa frågor till alla sina kunder. Varje bank har sina rutiner, frågor och beloppsgränser. Det kan handla om förhållandevis låga summor – den som verkligen vill tvätta pengar kan ju försöka att sätta in små summor många gånger. Och frågorna måste ställas även om du varit kund i banken länge. Det du berättar för banken skyddas av banksekretessen.
Du kan läsa mer på Bankföreningens webbplats om reglerna mot penningtvätt. På Konsumenternas.se kan du läsa mer om vad banksekretessen innebär.

Penningtvätt (Svenska Bankföreningen)

Rättigheter och skyldigheter – banksekretess (Konsumenternas.se)

 

Varför måste jag visa legitimation på banken när jag vill göra en insättning?

Det är av precis samma skäl som banken kan fråga om var pengarna kommer ifrån. Det finns en skyldighet för banker och andra finansiella företag att identifiera sina kunder för att förhindra penningtvätt. Varje bank har sina rutiner och villkor för när dessa kontroller ska göras.

Penningtvätt (Svenska Bankföreningen)

 

Vad gör jag om jag känner mig kränkt av bankens frågor eller bemötande?

Om du är missnöjd med en vara eller tjänst är det ofta en god idé att kontakta företaget igen, som ett första steg. När det är fråga om en bank finns det dessutom en centralt placerad klagomålsansvarig om man vill vända sig till någon annan än den man först hade kontakt med. Allmänt kundbemötande är inte en tillsynsfråga för Finansinspektionen. Om man är missnöjd med sin bank finns alltid möjligheten att byta bank.

 

Varför kan begravningsbyrån inte ta emot kontanta minnesgåvor?

När kontanter lämnas direkt till begravningsbyrån för vidare insättning på en fond eller liknande, kan denna hantering eventuellt omfattas av Lagen (2010:751) om betaltjänster. En betaltjänst är bland annat penningöverföring. Om en begravningsbyrå samlar ihop pengar och skickar dessa vidare fungerar byrån som en betalningsförmedlare av en penningöverföring och kan då omfattas av lagen. Det finns vissa undantag, så om betalningsförmedlingen är tillståndspliktig eller ej måste prövas från fall till fall.

Om begravningsbyrån saknar tillstånd att hantera kontanter är det enklast att själv sätta in sin gåva på fondens eller organisationens konto.

 

Varför behöver företag ha tillstånd för att hantera kontanter?

Syftet med lagstiftningen och FI:s tillsyn är bland annat att konsumenterna ska få tillgång till säkrare, effektivare och mindre kostsamma betalningssystem samt att motverka ekonomisk brottslighet, till exempel penningtvätt.

Regler för penningtvätt

 

Jag har gamla 100- och 500-kronorssedlar kvar. Kan jag lösa in dem på något sätt?

Fram till den 30 juni 2018 går det att sätta in de 100- och 500-kronorssedlar som nu blivit ogiltiga på bankkonto. Kontakta din bank för att få reda på hur du gör det enklast. Det går också att lösa in pengarna hos Riksbanken, som då tar ut en avgift. Ytterligare information finns på Riksbankens webbplats.

Frågor och svar om sedel- och myntutbytet (Riksbanken)

Inkasso

Hur fungerar inkasso?

Inkasso går ut på att under ordnade former se till att någon som är skyldig pengar (gäldenären) betalar sin skuld till den som ska ha pengarna (borgenären).

Ett inkassoärende går i vanliga fall till så att den som är skyldig pengar får ett kravbrev, där det framgår att någon form av åtgärd kommer att vidtas om han eller hon inte betalar. Det kan till exempel handla om en ansökan till Kronofogden att utfärda ett betalningsföreläggande, vilket i förlängningen kan leda till utmätning. Det kan också handla om att stänga av ett abonnemang eller att säga upp exempelvis ett kreditavtal.

Betalningspåminnelser och vanliga fakturor eller betalningsavier räknas inte som inkassoåtgärder.

 

Hur kan jag få reda på mer om inkasso?

På Datainspektionens webbplats finns frågor och svar – och en hel del annan information – om inkasso.

Frågor och svar om inkasso (Datainspektionen)

 

Vad finns det för regler kring inkassoverksamhet?

Det finns en särskild lag, inkassolagen, som reglerar hur inkassoverksamhet ska drivas. Utöver själva lagen finns också ett antal tillhörande förordningar.

Datainspektionen (DI) är tillsynsmyndighet för inkassolagen. Det innebär bland annat att DI tar fram kompletterande regelverk, i form av föreskrifter och allmänna råd. I DI:s allmänna råd om tillämpningen av inkassolagens beskriver myndigheten sin syn på god inkassosed.

Inkassolagen (Datainspektionen)

 

Vilken myndighet övervakar att inkassoföretagen sköter sig?

Tillsynen av inkassoföretagen sköts av Datainspektionen och, i vissa fall, FI. Det är när en bank, ett kreditmarknadsbolag eller ett konsumentkreditinstitut driver inkassoverksamhet som FI har hand om tillsynen.

Huvudregeln är att ett bolag som vill arbeta med inkasso ska söka tillstånd från Datainspektionen, och sedan stå under DI:s tillsyn. Men om bolaget redan har tillstånd från FI för att driva bank, kreditmarknadsbolag eller konsumentkreditinstitut, behövs inget särskilt tillstånd från Datainspektionen. I sådana fall täcks inkassoverksamheten in av det tillstånd företaget har hos FI. Därmed får FI också tillsyn över företaget i dess roll som inkassoföretag.

Gällande inkassotillstånd (Datainspektionen)

Företagsregistret (FI)

 

Överföringar

Vad händer om jag gör en överföring till fel konto?

En person som mottar en felaktig betalning har inte rätt att behålla pengarna, enligt en princip som kallas condictio indebiti.

I sällsynta fall kan det göras undantag från skyldighet att betala tillbaka pengar som kommit fel. Det kräver dock att mottagaren varit i god tro och har förbrukat beloppet. Mottagaren kan också på annat sätt ha inrättat sig efter betalningen, till exempel genom att binda upp pengarna i någon sparform. För att betalningen ska anses vara förbrukad måste dock mottagaren ha haft pengarna en längre tid.
Som sagt är det ytterst sällsynt att en person som av misstag får pengar överförda på sitt konto slipper betala tillbaka summan. Domstolarna har i sina bedömningar tittat på bland annat beloppets storlek, vilken typ av löneutbetalningar som mottagarpersonen vanligtvis får samt om personens löneutbetalningar brukade variera eller inte. Om ett undantag från återbetalningsskyldigheten är möjligt beror i slutändan på de enskilda omständigheterna.

Kontakta omedelbart din bank eller betalningsmottagaren om du upptäcker att du gjort en felaktig insättning av pengar.

 

Vad är Swish?

Swish är en betaltjänst som gör att du kan skicka och ta emot pengar till och från ditt bankkonto via din mobiltelefon. För att kunna swisha pengar behöver både du och den som ska ta emot pengarna vara anslutna till Swish. Du kan swisha pengar till personer, företag, föreningar och organisationer. Det enda du behöver är mottagarens mobilnummer (privatpersoner) eller swishnummer (företag, organisationer och föreningar). Du behöver alltså inte ha tillgång till mottagarens kontonummer.

 

Hur lång tid får det ta att föra över pengar?

En överföring inom Sverige ska ta högst ett dygn om det sker på en bankdag. En överföring till ett annat EES-land (EU-länderna, Norge, Island och Liechtenstein) får enligt lag ta högst fem bankdagar. Den mottagande banken har sedan högst ett dygn på sig att bokföra beloppet på mottagarens konto.

Konsumenternas.se kan du läsa mer.

 

Har en bank rätt att ta ut avgifter för en betalningsöverföring?

Bankerna har rätt att ta ut avgifter för sina tjänster. Avgiftssättningen är i princip fri och FI har inga regler om hur stora avgifterna får vara.

Regler finns dock för betalningar som görs till ett annat land inom EU och EES (det vill säga även Norge, Island och Liechtenstein). Enligt EU-regler får en sådan betalning i euro inte kosta mer än motsvarande betalning inom landet.

Sveriges riksdag har beslutat att detta även ska gälla för överföringar i svenska kronor. Men om du ska betala i euro och har svenska kronor får bankerna ta ut en växlingsavgift.

Det ställs dessutom omfattande krav på den information som banken måste lämna i samband med ett överföringsuppdrag, bland annat hur mycket överföringen kostar och hur lång tid den får ta.

Konsumenternas.se har sammanställt information om gränsöverskridande betalningar.

Senast granskad: 2017-01-24
Laddar sidan