Spara

Utbudet av sparalternativ spänner hela vägen från vanliga bankkonton till verkligt avancerade investeringsprodukter. I slutändan är det alltid ditt beslut vad du väljer.

Du behöver därför själv sätta dig in i de sparformer som du funderar på att lägga dina pengar i, så att du verkligen förstår hur de fungerar.

Tänk på att löften om hög avkastning ofta innebär en högre risk.

Binära optioner

Vad är binära optioner?

En binär option är en produkt där köparen bara kan spekulera i två möjliga utfall: att en viss omständighet inträffar eller att den inte gör det. Generellt rör det sig om optioner med en mycket kort löptid (till exempel 60 sekunder).

FI har det senaste året tagit emot allt fler samtal från konsumenter som har råkat illa ut i samband med köp av binära optioner. Produkterna är väldigt riskabla och många köpare förlorar betydande summor.

På EU-nivå råder en enighet om riskerna med binära optioner. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) införde därför från och med den 2 juli 2018 ett tre månader långt tillfälligt förbud mot marknadsföring, distribution och försäljning av binära optioner till icke-professionella kunder. Den 24 augusti 2018 beslutade Esma att förlänga förbudet, under vissa förutsättningar, i ytterligare tre månader och löper till och med den 2 januari 2019.

Det förlängda förbudet motiveras av att det fortsatt finns omfattande risker kopplade till binära optioner. Esma konstaterar också att vissa binära optioner, med specifika egenskaper som mildrar risken för förluster för konsumenter, kommer att exkluderas från förbudet.

I de fall en binär option är att betrakta som ett finansiellt instrument, det vill säga där underliggande tillgång utgörs av exempelvis enskilda aktier, finansiella index eller råvaror, innebär det att företaget som tar fram eller säljer dem måste ansöka om tillstånd i sitt hemland.

Ett utländskt värdepappersföretag som vill erbjuda sina produkter till konsumenter i Sverige måste underrätta FI innan verksamheten påbörjas. De bolagen finns därmed i FI:s företagsregister.

Det är viktigt att påpeka att binära optioner är en högst spekulativ produkt där sannolikheten att förlora hela eller stora delar av sin investering är överhängande.

Konto

Har alla rätt att få öppna konto i en bank?

Ja. Alla, även företag, har rätt till inlåningskonto enligt lagen om insättningsgaranti och alla konsumenter har rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner om företaget erbjuder sådana i sitt sortiment.

Banken kan dock neka dig ett konto om det inte går att kontrollera din identitet, om du misskött dig mot banken eller om det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt penningtvättslagen. Enbart en betalningsanmärkning bör inte vara skäl att inte få ett inlåningskonto och ska inte vara skäl att inte få ett betalkonto.

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, 11 b §

Rätt till konto - Konsumenternas Bank- och finansbyrås webbplats

Har jag rätt till betalkort, giro och andra tilläggstjänster?

Om banken har betalkonton med grundläggande funktioner i sitt sortiment ska de erbjudas till alla.

Banken kan dock neka dig ett konto med dessa funktioner om det inte går att kontrollera din identitet, om du misskött dig mot banken eller om det finns misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt penningtvättslagen. Enbart en betalningsanmärkning ska inte vara ett skäl att inte få ett betalkonto.

Bör jag sätta in mina sparpengar i företaget?

Det är upp till varje enskild sparare att besluta var man sätter in sina pengar. Gör alltid lite efterforskningar om finansiella företag som du funderar på att anlita. Råd om detta finns i våra frågor och svar om att " välja företag".

Du bör också kontrollera att företaget finns i vårt företagsregister.


Jag har mer än 950 000 kronor på mitt konto. Bör jag sprida sparandet på flera företag?

Riksgälden ansvarar för insättningsgarantin som innebär att staten garanterar kunders insättningar hos banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag som tar emot pengar på konto. Insättningsgarantin gäller dock inte insättningar hos så kallade inlåningsföretag.

Insättningsgarantin ger ersättning upp till motsvarande 950 000 kronor per kund och bank/företag.

Man kan också ansöka hos Riksgälden om ett tilläggsbelopp (upp till 5 miljoner kronor) för insättningar som är kopplade till vissa livshändelser, till exempel försäljning av bostad. Ansökan om tilläggsbelopp görs först efter att ett ersättningsfall inträffat.

Det är upp till varje enskild sparare att besluta var man sätter in sina pengar.

Insättningsgarantin

FI:s företagsregister


Jag har tänkt sätta in pengar i en utländsk bank i Sverige. Vilken insättningsgaranti gäller?

Riksgälden är den myndighet som ansvarar för den statliga insättningsgarantin och kan svara på frågor. På Riksgäldens webbplats finns också mer information.

Insättningsgarantin


Kan FI berätta om det finns skäl att undvika något företag?

Om det pågår en undersökning mot ett företag så kan inte FI kommentera innehållet i undersökningen förrän den är avslutad. Om undersökningen leder till sanktion (anmärkning, varning eller återkallat tillstånd) så publiceras detta på vår webbplats under rubriken sanktioner.

Sanktioner


Kan ni rekommendera en bank eller ett kreditmarknadsbolag?

Nej, FI får inte lämna några rekommendationer. Om vi rekommenderade ett visst företag skulle vi påverka konkurrensen på ett otillåtet sätt.


Känner FI till och övervakar ni detta företag?

De företag som FI har tillsyn över finns i vårt företagsregister.

Observera att registret även innehåller finansiella institut och inlåningsföretag, som enbart är registrerade hos oss. De står inte under vår tillsyn.

FI:s företagsregister


Omfattas kontot av den statliga insättningsgarantin?

På Riksgäldens webbplats finns en lista över alla företag som är anslutna till den statliga insättningsgarantin. Observera att insättningar i inlåningsföretag inte omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Konton som omfattas av insättningsgarantin


Vad händer om företaget inte kan betala tillbaka mina sparpengar?

Om företaget inte kan betala tillbaka insatta sparpengar kan sparare få ersättning upp till 950 000 kronormo från Riksgälden, om insättningen omfattas av insättningsgarantin.

Så fungerar insättningsgarantin


Vilket företag erbjuder den högsta sparräntan?

Konsumenternas Bank- och finansbyrå har på sin webbplats en översikt av aktuella sparräntor.

Jämför sparkonton - Konsumenternas Bank- och finansbyrås webbplats


Är mina pengar skyddade om banken går i konkurs?

Staten garanterar insättningar i banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot pengar på konto. Om ett sådant företag inte kan betala ut pengarna får du som kund ersättning, dock är beloppet maximerat. Företaget ska informera om att kontoslaget omfattas av insättningsgarantin.

Hos så kallade inlåningsföretag – som enligt lagen inte behöver tillstånd från FI utan bara ska registrera sig hos FI – gäller inte insättningsgarantin.

Inlåningsföretag får för närvarande ta emot högst 50 000 kronor per kund.
Även när du investerar i värdepapper finns ett skydd, ifall banken, värdepappersbolaget eller motsvarande skulle gå i konkurs och du inte kommer åt dina aktier eller liknande eller pengar du betalt in för ett köp. Det heter investerarskyddet.

Du kan läsa mer om insättningsgarantin och investerarskyddet på Riksgäldens webbplats. Det är den myndighet som ansvarar för att ge ut ersättning, ta ut avgifter av bolagen och informera allmänheten om dessa skydd.

Insättningsgarantin

Investerarskyddet


Vad finns det för regler kring mitt konto?

När du öppnar ett konto träffar du ett avtal med företaget. Vilka rättigheter och skyldigheter respektive part har i denna affärsrelation framgår av avtalsvillkoren. Där hittar du till exempel vad som gäller vid uppsägning och ändringar av villkoren. Det är Konsumentverket som är tillsynsmyndighet och övervakar att villkoren är skäliga.

Allmänna råd om (FFFS 2001:8) inlåningskonton och tillhörande banktjänster


Har företaget rätt att ändra avgiften?

Företaget har rätt att ta ut avgifter för sina tjänster. Avgiftssättningen är fri och FI har inga särskilda regler om företagens avgifter. Däremot finns det särskilda krav på information som företagen måste följa om en avgift ändras. Vad som gäller här framgår av avtalsvillkoren. Om du inte vill acceptera ändringen har du rätt att tacka nej till tjänsten.


Måste banken skicka kontoutdrag?

Företaget bör regelbundet redovisa de transaktioner som skett på ditt konto. Kontoutdraget bör skickas per post om du inte har begärt eller godkänt något annat sätt. Utdraget ska innehålla den information som är väsentlig för dig.
Från och med 1 augusti 2010 har du rätt att få kontoutdrag över dina betalningstransaktioner en gång i månaden, på papper, om du särskilt begär detta.


Får banken avsluta ett gammalt konto som jag har?

Det bör framgå av avtalsvillkoren för kontot vad som gäller, under vilka omständigheter som banken eller kreditmarknadsbolaget har rätt att avsluta ett konto. FI har uttalat att företagen bör få gallra gamla, oanvända konton under förutsättning att:

  • behållningen på kontot är högst 0,5 procent av prisbasbeloppet och
  • och att det inte skett några transaktioner på kontot de tre senaste åren före avslutet.

Du ska få information om de avslutar kontot. Om det finns pengar på kontot ska de tillgodogöras dig, antingen genom att pengarna betalas ut till dig eller genom att de sätts in på ett annat konto.


Har jag rätt till betalkort, giro och andra tilläggstjänster?

Om du har ett konto hos en bank bör du kunna få tillgång till de tilläggstjänster som behövs för att kunna ta ut pengar, göra överföringar och sköta betalningar. Banken har idag dock inte någon skyldighet att erbjuda tilläggstjänster till kontot.
Inlåningsföretag får inte tillhandahålla betalningstjänster.


Hur kan jag ta reda på vilket konto som är fördelaktigast för mig?

Du kan jämföra olika företags sparräntor, bankernas avgifter för kort och betaltjänster med mera på Konsumenternas Bank- och finansbyrås webbplats.

Konsumenternas Bank- och finansbyrå:s webbplats

Vad är ett inlåningsföretag?

Ett inlåningsföretag är ett företag som får ta emot insatta medel från kunder. Det står inte under full tillsyn av FI och bolagen har inget krav på kapital kopplat till riskerna i verksamheten som banker har. Bolaget omfattas inte av insättningsgarantin. Om företaget skulle gå i konkurs är det stor risk att man inte får tillbaka några pengar. Inlåningsföretag får ta emot maximalt 50 000 kronor per person, vilket är lagstiftarens sätt att begränsa eventuell skada hos privatpersoner om företaget skulle gå i konkurs. Allt detta skiljer inlåningsföretag från banker och kreditmarknadsbolag, som står under full tillsyn, har kapitalkrav och omfattas av insättningsgarantin.

Varför är räntan högre hos inlåningsföretag?

Tänk på att löften om hög avkastning ofta innebär att risken att förlora pengar är hög. För att förstå vad som är hög avkastning kan man jämföra med andra liknande alternativ, till exempel sparkonto i bank.

Finns det några risker med inlåningsföretag?

Ja, att sätta in pengar i inlåningsföretag är snarare att se som att man lånar ut sina pengar till bolaget. Insatta medel omfattas inte av insättningsgarantin. Företagen står inte heller under full tillsyn av FI och bolagen har inget krav på kapital kopplat till riskerna i verksamheten som banker har. Om företaget skulle gå i konkurs är det stor risk att man inte får tillbaka några pengar. Banker och kreditmarknadsbolag står under full tillsyn, har kapitalkrav och omfattas av insättningsgarantin.

Har några inlåningsföretag gått i konkurs?

Ja, år 2012 förlorade cirka 1 900 kunder i Fundior 36 miljoner kronor och 2014 förlorade cirka 1 000 kunder 23 miljoner kronor i LIC, Lärarnas Inköpscentral (som inte ens var registrerade) i samband med konkurs.

Varför finns inlåningsföretag?

Regleringen tillkom då regering och riksdag 2004 genomförde ett regelpaket för att öka konkurrensen på bankmarknaden efter bank- och fastighetskrisen 1991. FI tycker nu att detta innebär ett dåligt konsumentskydd och borde ändras på. FI har sedan 2011 framfört till regeringen att all inlåning från konsumenter borde vara tillståndspliktig och under tillsyn med fulla kapitalkrav och insättningsgaranti. Dvs. att företagen skulle behöva vara bank eller kreditmarknadsbolag.

Fond

Vilka regler gäller för fondbolag och AIF-förvaltare?

Fondverksamhet regleras i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Utöver bestämmelserna i respektive lag finns kompletterande regler i form av direkt tillämpliga EU-förordningar och FI:s föreskrifter.

Såväl lagar som föreskrifter kan läsas och laddas ned från FI:s webbplats (se länkar nedan).

Svensk författningssamling (lagar)

FI:s författningssamling (FFFS)


Vad är en värdepappersfond/specialfond?

En värdepappersfond följer EU:s fondregler (Ucits-direktivet). Det betyder bland annat att fonden ska ha ett visst antal olika innehav och en viss riskspridning samt vara öppen för handel med ett visst tidsintervall. Värdepappersfonden får marknadsföras till konsumenter och förvaltas av ett fondbolag.

En specialfond är en alternativ investeringsfond vars fondbestämmelser avviker från vad som krävs för en värdepappersfond. Specialfonden kan till exempel ha en friare placeringsinriktning eller begränsningar för när andelar kan köpas eller lösas in. En specialfond får marknadsföras till konsumenter och förvaltas av en AIF-förvaltare.


Har fondbolaget eller AIF-förvaltaren tillstånd?

I företagsregistret på FI:s webbplats finns uppgift om samtliga fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige.

Företagsregistret: Företagskategorier


Vad händer med mina pengar om fondbolaget eller AIF-förvaltaren går i konkurs?

Värdepappersfonden eller specialfondens tillgångar förvaras av ett förvaringsinstitut (en bank eller ett kreditinstitut) och får inte sammanblandas med förvaringsinstitutets affärer. Förvaringsinstitutet sköter fondens in- och utbetalningar, kontrollerar att beslut som bolaget fattar om fonden inte strider mot fondbestämmelserna och tillämpliga författningar. Förvaringsinstitutet ser till att fondens kapital är separerat från bolagets rörelse.

 

Får fondbolaget eller AIF-förvaltaren bestämma att min fond ska upphöra?

Om ett bolag inte längre vill eller kan förvalta en värdepappersfond eller specialfond ska förvaringsinstitutet ta över fonden. Förvaringsinstitutet kan i sin tur antingen överlåta fonden till ett annat fondbolag eller AIF-förvaltare, som då tar över förvaltningen, eller dela ut fondens tillgångar till andelsägarna.

Ett bolag kan aldrig tvingas att fortsätta med förvaltningen av en fond. Varje andelsägare ska i god tid få veta om en fond ska läggas ned så att han eller hon kan välja att antingen lösa in sina andelar eller byta fond.


Kan fondbolaget eller AIF-förvaltaren ändra fondbestämmelserna på egen hand?

FI ska godkänna alla ändringar av fondbestämmelserna och bedöma om de är skäliga för andelsägarna. Vid godkännande av ändringar får FI besluta att berörda andelsägare ska underrättas om ändringarna. Vid väsentliga ändringar ska FI besluta att berörda andelsägare ska ha rätt att få sina fondandelar inlösta innan de ändrade fondbestämmelserna börjar tillämpas, utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med anledning av begärd inlösen. Möjlighet att begära inlösen i ett sådant fall ska ges under minst 30 dagar från dagen för underrättelse.


Vad ingår i den förvaltningsavgift som fondbolaget eller AIF-förvaltaren tar ut från fonden?

I fondbestämmelserna finns uppgift om den högsta förvaltningsavgift som fonden ska betala till bolaget. Avgiften beräknas som en årlig procentuell andel av fondens värde. Det normala är att den beräknas och belastar fonden dagligen. Förvaltningsavgiften ska täcka bolagets kostnader för förvaltning, förvaring, tillsyn och revisorer.

Bolaget kan också ta ut en avgift för försäljning och inlösen av fondandelar. Uppgift om högsta försäljnings- och inlösenavgift och hur avgiften beräknas ska framgå av fondbestämmelserna.

Uppgift om högsta och gällande avgifter ska finnas i fondens informationsbroschyr.

Utöver förvaltningsavgiften betalar fonden direkta kostnader i samband med värdepappersaffärer, till exempel courtage (transaktionskostnader).

Bolaget som förvaltar fonden kan även ta ut en prestationsbaserad avgift ur fonden. I sådana fall ska information om hur avgiftsmodellen fungerar finnas i fondens informationsbroschyr tillsammans med ett lättbegripligt och tydligt räkneexempel som visar på effekterna av avgiftsmodellen.


Vem har tillsyn över utländska fondföretag och fonder?

Fondföretag som har tillstånd att bedriva verksamhet i annat EES-land (EU samt Island, Liechtenstein och Norge) kan efter anmälan till FI även bedriva verksamhet i Sverige. För att marknadsföra fonder i Sverige ska även fonderna anmälas till FI. I första hand är det tillsynsmyndigheten i respektive fondföretags och fonds hemland som har ansvaret för tillsynen. FI har ett begränsat tillsynsansvar.

På vår webbplats kan du se vilka utländska fondföretag och fonder som har anmält verksamhet i Sverige (se länk nedan).

Vid frågor om utländska fondföretag och fonder hänvisar vi i första hand till fondföretaget och i andra hand till tillsynsmyndigheten i respektive land.

Kontaktuppgifter till FI:s motsvarigheter i andra länder finner du på det internationella samarbetsorganet Ioscos webbplats (se länk nedan)

Företagsregistret: Företagskategorier

Iosco medlemslista


Vem kontaktar jag om jag är missnöjd med fonden, fondbolaget eller AIF-förvaltaren?

Kontakta i första hand bolagets klagomålsansvarige.

Börser och aktiehandel

Börser och andra marknadsplatser – är det skillnad?

En börs är ett företag som har tillstånd från FI för att driva en eller flera så kallade reglerade marknader för handel med värdepapper. Andra typer av marknadsplatser omges också med regler, men de är färre än de som gäller för en börs.

Avsikten med många av de regler som både börser och marknadsplatser måste följa är att, på olika sätt, skydda investeraren. Till exempel genom att säkerställa att handeln och prissättningen fungerar väl. Om aktier säljs till allmänheten utan notering på vare sig börs eller marknadsplats är skyddet för en investerare mycket begränsat.


Vilka lagar och regler finns?

Börser och marknadsplatser verkar under Lagen om värdepappersmarknaden 2007:528. Dessutom är de skyldiga att följa Finansinspektionens föreskrifter 2005:1 och 2007:17.

Gemensamt för börser och andra marknadsplatser är att de också lyder under marknadsmissbrukslagen. Dessutom är noterade företag skyldiga att ta fram ett prospekt när de erbjuder allmänheten att köpa värdepapper (med undantag för när beloppet är lågt eller spridningen begränsad).

De flesta regler gäller dock bara för bolag som är noterade på en börs (reglerad marknad), till exempel:

  • krav på redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standard)
  • regler vid uppköp med bestämmelser om bland annat budplikt
  • särskilt offentliggörande av kurspåverkande information och regelbunden finansiell information
  • offentliggörande av större ägarförändringar
  • anmälan av insynspersoner (tidigare kallade "insiders"), som är skyldiga att anmäla förändringar av sitt ägande i bolaget.

Det är börserna som prövar om ett företag uppfyller kraven för att deras aktier ska tas upp till handel.

En marknadsplats som inte omfattas av de regler som gäller för en börs kan självklart ha egna, liknande regler i sina avtal med de noterade bolagen. Som investerare bör du ta reda på vad som gäller för just den marknadsplats du agerar på.


Vilka börser finns i Sverige?

De företag som har tillstånd att driva en eller flera reglerade marknader ("börs") i Sverige är:

  • Nasdaq Stockholm AB
  • Nordic Growth Market NGM AB

Nasdaq driver den börs som i dagligt tal kallas Stockholmsbörsen med aktielistan uppdelad i enheterna Large Cap, Mid Cap samt Small Cap.

EU-kommissionens lista över reglerade marknader inom EU


Vilka handelsplattformar finns i Sverige?

Den enklare formen av marknadsplats för värdepapper kallas för handelsplattform eller MTF (Multilateral Trading Facility). En börs eller ett värdepappersbolag kan få tillstånd att driva en handelsplattform. Handeln kan omfatta såväl aktier som redan handlas på en börs eller aktier som endast handlas på handelsplattformen. De bolag vars aktier enbart handlas på en handelsplattform har ett enklare regelverk att följa.

I Sverige finns det tre företag som driver handelsplattformar:

  • Nasdaq Stockholm AB (First North)
  • Nordic Growth Market NGM AB (Nordic MTF)
  • ATS Finans AB (Aktietorget)


Annan organiserad handel med aktier

Det finns flera värdepappersbolag som i större eller mindre omfattning organiserar handel med aktier. Den som gör detta är skyldig att ha en marknadsövervakningsfunktion. Det finns emellertid inga krav på löpande information från bolagen eller krav på kursinformation utöver vad värdepappersbolaget eventuellt självt tillhandahåller.


Vad är en aktielista?

Börserna och marknadsplatserna redovisar normalt aktiekurser på olika listor för att markera att de anslutna bolagen omfattas av olika regler. Tidningar redovisar också aktiekurser på olika listor men väljer själva hur kursinformationen presenteras. Ibland används ordet "lista" i stället för begreppen börs eller marknadsplats. Som investerare bör du vara uppmärksam på att listindelningen i media kan avvika från den som marknadsplatsen använder.

Det finns även webbplatser som redovisar aktiekurser utan att agera i själva handeln. Liksom tidningar väljer de själva hur kursinformationen ska presenteras. Denna typ av verksamhet kräver inte tillstånd och står därför inte under FI:s tillsyn.


Kan jag lita på värdepappersbolaget?

FI gör ingen bedömning om ett värdepappersbolag är säkert, seriöst eller skickligt. Myndigheter kan inte, och ska inte, ägna sig åt sådana rekommendationer. FI:s tillsyn handlar om att övervaka att företag på den finansiella marknaden följer lagar och regler.

FI kan däremot upplysa om bolaget har tillstånd för att bedriva sin verksamhet och i så fall vilket, eller vilka, tillstånd. Du kan själv ta reda på detta i företagsregistret på vår webbplats. Vilket bolag du eventuellt väljer att anlita är ditt eget beslut.

Företagsregistret: Företagskategorier


Vad händer med mina pengar eller värdepapper om värdepappersbolaget går i konkurs?

Investerarskyddet träder in när ett institut har gått i konkurs och det visar sig att du inte kan få ut dina värdepapper eller pengar. Du kan då få ersättning för förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per institut.

Du blir informerad av Riksgälden och konkursförvaltaren om möjligheten till ersättning. Men du måste själv framföra ditt krav på ersättning till Riksgälden inom ett år från dagen för konkursbeslutet.

Skyddet omfattar de värdepapper och pengar som institut hanterar när det utför så kallade investeringstjänster åt kunder. Med investeringstjänst menas bland annat köp, försäljning eller förvaring (depå) av värdepapper såsom aktier, obligationer eller derivatinstrument.

Eftersom dina värdepapper och pengar ska vara åtskilda från institutets tillgångar får du normalt ut dem vid en konkurs. Om institutet trots detta inte kan lämna ut din egendom, till exempel därför att det efter konkursen inte går att reda ut vad som är dina respektive institutets tillgångar, har du rätt till ersättning från investerarskyddet.

Investerarskyddet gäller för alla kunder, såväl privatpersoner (inklusive omyndiga) som företag och andra juridiska personer (till exempel dödsbon). Institut som själva tillhör investerarskyddet kan dock inte få ersättning.

Din ersättning beräknas på det marknadsvärde som de aktuella värdepappren hade vid konkurstillfället. Investerarskyddet kompenserar inte eventuella värdeförändringar på aktier och andra värdepapper.

Investerarskyddet


Kan jag få en kopia på rådgivarens dokumentation av våra samtal?

När du får rådgivning från ett värdepappersföretag ska den dokumenteras. Vid det första rådgivningstillfället ska dokumentationen lämnas till dig. Vid efterföljande rådgivning behöver dokumentationen bara lämnas ut om förhållandena har förändrats eller om du begär det. Du har rätt att få ut dokumentationen även när den har registrerats genom ljudupptagning.


Varför är jag tvungen att skriva under bankens eller värdepappersbolagets informationsmaterial?

Innan företaget utför en värdepapperstjänst för en kunds räkning för första gången ska det lämna information om de risker som finns i finansiella instrument och som kan finnas i rådgivningen. Ett sätt för företagen att försäkra sig om att du har tagit del av informationen är att begära en underskrift från dig. Det är viktigt att du verkligen har förstått det du bekräftar genom din underskrift. Möjligheten att klaga på rådgivningen minskar givetvis om du har bekräftat att du förstått, tagit del av och accepterat viktiga delar av rådgivningen.


Hur gör jag om jag inte är nöjd med en värdepappersaffär?

I första hand tar du upp problemet med din normala kontakt på företaget. Om du inte är nöjd med det svar du får kan du vända dig till företagets klagomålsansvarige. Alla banker och värdepappersföretag har en klagomålsansvarig.

Konsumenternas Bank- och finansbyrå kan ge råd och vägledning hur du kan gå vidare med ditt ärende om kontakterna med företaget inte räcker till. En möjlighet är att Allmänna reklamationsnämnden (ARN) bedömer det klagomål som du har. I sista hand är det möjligt att få frågan bedömd i allmän domstol.


Hur vet jag att en värdepappersaffär är genomförd?

En avräkningsnota eller en bokning av värdepapperet på ditt konto hos en internetmäklare är en bekräftelse på en gjord affär. Dock har marknadsplatsen möjlighet att annullera affärer gjorda till uppenbart felaktiga priser, exempelvis i samband med att emissionsrätter frånskiljs.


I
nnebär det någon risk att handla aktier via internet?

Flera tiotusentals affärer förmedlas numera dagligen via internet vilket betyder att systemen är stabila. Men olika typer av haverier kan inte uteslutas, vilket kan betyda att du får problem med att genomföra transaktioner. Order kan läggas per telefon men risk finns att kapaciteten inte räcker till.

Jag har ett aktiebolag och min bank har kontaktat mig och sagt att jag behöver en LEI-kod för att kunna handla med aktier. Vad innebär detta?

Svenska banker och värdepappersinstitut har en skyldighet att rapportera transaktioner i finansiella instrument (aktier, obligationer och derivat med mera) som de utför för egen eller för kunds räkning. Transaktionsdata utgör ett grundläggande verktyg för att FI och andra behöriga myndigheter ska kunna övervaka värdepappersmarknadernas och exempelvis utreda misstänkt marknadsmissbruk. Syftet är att säkerställa en rättvis och välordnad handel.

Från den 3 januari 2018, gäller nya regler på värdepappersmarknaden (Mifid 2/Mifir) vilket bland annat innebär krav på att fysiska eller juridiska personer som utför transaktioner ska kunna identifieras i transaktionsrapporteringen.

För att säkerställa en harmoniserad transaktionsrapportering inom EU används en global identifieringskod, en så kallad Legal Entity Identifier (LEI) för att identifiera juridiska personer. Alla juridiska personer kommer att behöva skaffa en LEI-kod för att kunna handla med värdepapper.

Mer information om LEI-koder.

Min bank vill ha uppgift om medborgarskap för att jag ska kunna handla med aktier, varför då?

Svenska banker och värdepappersinstitut har en skyldighet att rapportera transaktioner i finansiella instrument (aktier, obligationer och derivat med mera) som de utför för egen eller för kunds räkning. Transaktionsdata utgör ett grundläggande verktyg för att FI och andra behöriga myndigheter ska kunna övervaka värdepappersmarknadernas och exempelvis utreda misstänkt marknadsmissbruk. Syftet är att säkerställa en rättvis och välordnad handel.

Från den 3 januari 2018, gäller nya regler på värdepappersmarknaden (Mifid 2/Mifir) vilket bland annat innebär krav på att fysiska eller juridiska personer som utför transaktioner ska kunna identifieras i transaktionsrapporteringen.

Fysiska personer (privatpersoner) identifieras med hjälp av nationella identitetsuppgifter (t ex personnummer). För att kunna ange korrekta uppgifter behöver därför din bank känna till om du har flera medborgarskap eftersom detta kan påverka vilka identitetsuppgifter som ska anges i transaktionsrapporteringen.


Vart vänder jag mig med frågor om värdepapper som gäller utlandet?

FI:s motsvarighet i andra länder finns i en medlemslista på The International Organization of Securities Commissions (Ioscos) webbsida.

Ioscos medlemssida

Aktieerbjudande

Vilka regler gäller för rådgivning?

För att stärka konsumentskyddet infördes en ny lag 1 juli 2004 där kravet på finansiella rådgivare skärptes.

Lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter


Vad innebär reglerna?

  • kompetenskrav har införts för finansiella rådgivare
  • rådgivningen ska dokumenteras
  • rådgivare ska iaktta god rådgivningssed och konsumenternas intressen ska tas till vara
  • rådgivaren är skyldig att avråda konsumenten från att göra placeringar som inte är lämpliga för konsumenten om konsumenten själv föreslår en viss placering
  • konsumenten kan få skadestånd vid vårdslös rådgivning.

 
När gäller reglerna?

Reglerna gäller när du gör placeringar i exempelvis aktier och fonder, så kallade finansiella instrument. Reglerna gäller också när du placerar i livförsäkringar med sparmoment. Förutsättningen för att reglerna ska gälla är att du får individuell rådgivning som tar hänsyn till just dina behov och förutsättningar. Däremot gäller inte reglerna när du tar del av generella rekommendationer eller analyser, eller när rådgivningen ges till en större krets av personer i till exempel massmedia. Reglerna gäller inte heller om du enbart får råd om inlåningskonton eller krediter.


Vilka rådgivare omfattas?

Alla som ger individuella råd till konsumenter om finansiella instrument och livförsäkringar omfattas. Det betyder att banker, fondkommissionärer, fondbolag, försäkringsbolag, försäkringsförmedlare med flera måste följa reglerna.


Får vem som helst ge råd?

Nej, det ställs ett kompetenskrav på rådgivarna. Alla rådgivare som omfattas av reglerna måste exempelvis ha kunskaper om regelverk och etik, placeringar och sparformer samt finansiell ekonomi. De måste också ha genomgått och blivit godkända i ett kunskapstest.


Vad måste rådgivaren göra?

Rådgivaren måste tala om för dig att han lämnar råd och inte allmän information.

Rådgivaren måste fråga dig om din erfarenhet av finansiella placeringar och om dina ekonomiska och andra förhållanden, som till exempel familjeförhållanden. Rådgivaren måste också fråga dig om syftet med din placering och ta reda på vad du har för inställning till risk. Uppgifterna om dig behövs för att rådgivaren ska kunna råda dig om lämpliga placeringar.

Rådgivaren måste ge råd som är lämpliga för dig. Rådgivaren måste också avråda dig från att göra en placering som du själv föreslår om den inte är lämplig för dig.
Rådgivaren måste iaktta god rådgivningssed och ta tillvara dina intressen.

Rådgivaren måste dokumentera rådgivningstillfället så att det klart framgår vilket råd han har lämnat.


Vad har jag för rättigheter?

Vid det första rådgivningstillfället ska du alltid få en kopia av all den dokumentation om rådgivningen som rådgivaren är skyldig att göra. Om du har en pågående kundrelation med rådgivaren och får råd även vid senare tillfälle per telefon behöver inte rådgivaren automatiskt lämna ut dokumentation om samtalet spelas in. Men du har alltid möjlighet att på begäran även få ut sådan dokumentation.

Du har rätt enligt lag till skadestånd för den skada som kan uppstå vid vårdslös finansiell rådgivning. Men du måste reklamera rådgivningen inom skälig tid från det att du upptäckt eller borde ha upptäckt skadan. Du kan inte heller kräva skadestånd om mer än tio år har gått från rådgivningstillfället. Observera att du inte kan begära skadestånd enbart på den grunden att börskursen har gått ned.


Vad ska jag tänka på när jag får råd om dina placeringar?

Förväxla inte information eller marknadsföring med rådgivning. Fråga den tjänsteman du har kontakt med om du får råd eller inte, om du är osäker.

Var noga med att förklara syftet med ditt sparande för rådgivaren. Vill du kunna disponera pengarna om ett par år eller vill du ha ett långsiktigt sparande? Hur är din inställning till risk? Vill du ha en säker placering med kanske lägre avkastning eller eftersträvar du större möjlighet till avkastning och är beredd att förlora pengar?

Fråga vad din rådgivare har för kompetens. Ta reda på om det finns någon begränsning i de råd som han eller hon är behörig att lämna.

Tänk på att dina placeringar kan minska i värde fastän du följer de råd du fått. Finansiella rådgivare kan inte med säkerhet förutsäga värdeutvecklingen för olika placeringar.


Vad gäller vid tjänster över internet?

Reglerna gäller också om du får rådgivning över internet. En förutsättning är att det då är fråga om en interaktiv tjänst, det vill säga rådgivningen ska vara individuellt utformad. Men förväxla inte individuell rådgivning med de standardiserade köp- och säljrekommendationer, baserade på analyser, som företagen skickar ut till sina internetkunder.


Vad ska jag göra om jag är missnöjd med det råd jag fått?

Du ska i första hand vända dig till den person på företaget som normalt svarar för dina affärer eller dennes chef. I andra hand ska du vända dig till den person på företaget som är så kallad klagomålsansvarig.

För att se vem som hjälper dig med frågor inom respektive område se sidan Tipsa FI med kontakinformation till myndigheter på finansområdet.


Finns det fler regler för finansiell rådgivning?

FI har skrivit föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning för konsumenter (FFFS 2004:4). Här skärps kraven på finansiella rådgivares kompetens ytterligare. Bland annat ökar ansvaret på företag som ger råd i samband med försäljning eller förmedling av aktier, fondandelar eller pensionsförsäkringar. Reglerna innebär också att rådgivarens kunskaper ska anpassas till hur komplicerad en sparform eller placering är och till kundens behov. Företaget ansvarar för att rådgivarens kunskaper styrks genom ett prov som har godkänts av en oberoende instans.

För de företag som inte står under FI:s tillsyn har Konsumentverket gett ut föreskrifter (KOVFS 2004:5).

FFFS (2004:4) om finansiell rådgivning till konsumenter

Konsumentverkets föreskrifter och råd (KOVFS 2004:5) om finansiell rådgivning till konsumenter


Vad bör jag tänka på när jag investerar i oreglerade erbjudanden på aktiemarknaden?

Under perioder med hög aktivitet på finansmarknaden ökar möjligheten för mindre, onoterade bolag att ta in kapital från allmänheten. Sparande i aktier av den här typen är förenat med stora risker, men också stora förtjänstmöjligheter om det går bra.

Ett publikt bolag som riktar ett erbjudande till allmänheten om teckning eller förvärv av aktier ska vanligtvis upprätta ett prospekt, det vill säga en informationshandling som granskas och godkänns av FI.

I de fall en skyldighet att upprätta prospekt inte föreligger, det vill säga vid så kallade oreglerade erbjudanden, kan det emitterande bolaget ändå upprätta en skriftlig informationshandling i form av ett Informations- eller Investeringsmemorandum. Eftersom memorandum inte granskas eller godkänns av Finansinspektionen kan informationen skilja sig från den i ett prospekt, vilket är viktigt att vara medveten om.

Vi har lyft fram ett antal punkter nedan som du bör känna till i samband med aktieinvesteringar, oavsett om bolaget har ett godkänt prospekt eller inte. Framgår inte dessa uppgifter kan du kontakta det emitterande bolaget för kompletterande information.


Är man tvungen att upprätta ett memorandum?

Vissa marknadsplatser har regler som stadgar att en emittent ska upprätta ett memorandum när ingen prospektskyldighet föreligger men det händer också att memorandum upprättas på frivillig basis.


Vad är skillnaden mellan ett prospekt och ett memorandum?

Prospekt

Ett publikt bolag som riktar ett erbjudande till allmänheten om teckning eller förvärv av aktier ska vanligtvis upprätta ett prospekt, det vill säga en informationshandling som granskas och godkänns av Finansinspektionen enligt ett gemensamt regelverk inom EU. Godkända prospekt registreras hos FI och finns offentliggjorda på FI:s hemsida.

Ett prospekt ska innehålla de uppgifter som krävs för att en investerare ska kunna göra sig en välgrundad bedömning av vilken avkastningsmöjlighet och risk som är förknippad med en investering i det värdepapper som erbjuds. Informationen i prospektet ska både belysa bolaget (emittenten), dess ekonomiska ställning samt värdepapperets egenskaper. Vad gäller informationskraven för ett prospekt så ska alla prospekt uppfylla ett antal detaljerade krav enligt det gemensamma regelverket inom EU, för att få en enhetlig utformning.

En viktig egenskap som prospekt för med sig är den återkallelserätt som investeraren åtnjuter i vissa fall. En investerare som har gjort en anmälan om eller på annat sätt samtyckt till köp eller teckning av de överlåtbara värdepapper som omfattas av prospektet har rätt att återkalla sin anmälan eller sitt samtycke inom minst två arbetsdagar från offentliggörandet av tillägget, om:

  • prospektet avser ett erbjudande av överlåtbara värdepapper till allmänheten,
  • anmälan gjordes eller samtycket lämnades före offentliggörandet, och
  • den nya omständigheten, sakfelet eller förbiseendet inträffade innan anmälningstiden för erbjudandet löpte ut och de överlåtbara värdepapperen levererades.

I tillägget till prospektet ska även sista dagen för återkallelse av anmälan eller samtycke anges.

Memorandum

Bolag som har erbjudit aktier för mindre än 2,5 miljoner euro under en tolvmånadersperiod behöver inte upprätta prospekt. Det finns ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta prospekt i Lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). I de fall prospektskyldighet inte föreligger upprättar emittenten som tidigare nämnt i vissa fall ändå en skriftlig informationshandling, kallad Informations- eller Investeringsmemorandum. Dessa memorandum följer ofta den grundstruktur som finns i ett prospekt men har inte samma detaljerade informationskrav att uppfylla.


Vad är skillnaden mellan publika respektive privata aktiebolags aktieerbjudanden?

I Sverige skiljer man på publika och privata aktiebolag. Som investerare är det viktigt att vara medveten om att lagstiftningen i många fall ställer högre krav på publika aktiebolag jämfört med privata aktiebolag.

Publika aktiebolag

Enbart publika aktiebolag, med vissa undantag, får sprida finansiella instrument (till exempel aktier) till allmänheten. Detta kan ske genom annonsering och organiserad handel på en börs eller reglerad marknadsplats.

Ett publikt bolag måste ha minst 500 000 kronor i aktiekapital. Aktiekapitalet är en viktig faktor för att bedöma bolagets finansiella styrka. I publika bolag måste minst hälften av styrelsens ledamöter väljas av bolagsstämman som i förväg ska känna till de valda styrelseledamöternas parallella uppdrag.

I de fall publika bolag handlas på en börs eller annan reglerad eller oreglerad marknadsplats ska bolaget även uppfylla särskilda regler avseende information. Detta enligt noteringsavtalet med marknadsplatsen (börsen), exempelvis vad gäller regelbunden delårsrapportering.

Ett publikt bolag ska ha beteckningen "publikt" i anslutning till firmanamnet eller beteckningen (publ) i bolagsordningen efter firman.

Privata aktiebolag

Privata bolag har vissa möjligheter att rikta erbjudanden om teckning av aktier, till exempel till en begränsad krets som i förväg har anmält intresse för sådana erbjudanden. Därför upprättas ibland även investeringsmemorandum vid privata emissioner.

En aktie i ett privat bolag anses inte vara avsedd för allmän omsättning och kan därför inte handlas på någon börs eller reglerad marknadsplats. Den begränsade möjligheten att på en andrahandsmarkad förvärva och avyttra privata aktier utgör därför en viktig skillnad mellan privata och publika aktiebolag.

Ett privat bolag måste ha minst 50 000 kronor i aktiekapital. De privata bolagen har inte samma krav på sig när det gäller styrelsens sammansättning jämfört med publika bolag. Det finns heller inget krav på att ha en särskild verkställande direktör – denne kan även vara samma person som styrelsens ordförande.

Kraven på information till aktieägare i privata aktiebolag regleras av Årsredovisningslagen och Aktiebolagslagen.


Vilka risker finns när jag investerar?

En förväntad framtida avkastning måste alltid sättas i relation till den risk som investeringen innebär. Därför är en utförlig riskbeskrivning av stor betydelse för att du som investerare ska kunna tillgodoräkna dig informationen i ett memorandum, på ett objektivt sätt.

Vilka risker som är av betydelse skiljer sig mellan olika finansiella instrument och är dessutom företagsspecifika beroende på exempelvis branschtillhörighet och utvecklingsfas. Nedan ges några exempel på vanliga riskavsnitt som kan förekomma (i prospekt som FI har godkänt) och som kan fungera som vägledande när du analyserar ett erbjudande.

Risker förknippade med det finansiella instrumentet

  • Begränsad eller obefintlig likviditet i handeln med det finansiella instrumentet kan göra det svårt att förvärva eller avyttra ett innehav vid valfri tidpunkt utan att marknadspriset påverkas.
  • Volatil kursutveckling, det vill säga att aktiens värde kan komma att variera kraftigt till följd av begränsad likviditet eller kurspåverkande nyheter.


Risker förknippade med det emitterande bolaget

  • Branschspecifika risker, till exempel avseende konkurrenter och reglering
  • Operationella risker, till exempel avseende produktion och produktutveckling.
  • Valutarisk, till exempel när bolaget har en stor andel av sin försäljning på utländska marknader.
  • Ränterisk, till exempel när bolaget är lånefinansierat och räntan går upp.
  • Teknisk utveckling, till exempel om bolaget är beroende av tekniska standarder.
  • Råvaruprisrisk, till exempel avseende råvaruprisernas inverkan på emittentens tillverkningskostnader.
  • Framtida kapitalbehov.
  • Omräkningsexponering gällande moder- och dotterbolag.
  • Miljörelaterade risker, till exempel miljöavgifter eller risk för skadestånd på grund av miljöfarliga utsläpp.
  • Regionala och politiska risker, till exempel indragna statliga stöd och nya krav på tillståndspliktig verksamhet.
  • Intressekonflikter, till exempel när ledande befattningshavare har motstridiga intressen.
  • Inflytande och påverkan från större ägare, till exempel beslut som gynnar enskilda aktieägare.
  • Beroende av nyckelpersoner, medarbetare och personal, till exempel teknisk spjutspetskompetens.
  • Rättstvister – pågående eller framtida, till exempel om en stor kund hamnar på obestånd.
  • Skydd av immateriella rättigheter, till exempel licenser och patent.


Hur underbyggs och motiveras prognoserna?

En resultatprognos från bolaget kan vara en bra grund för att bedöma ett erbjudande. Som investerare måste du dock ta ställning till vad prognosen grundar sig på och hur känslig den är för förändringar som bolaget inte kan påverka. En resultatprognos, utan närmare motivering och beskrivning, är därför ingen tillförlitlig källa. Du bör också vara medveten om att riskerna med prognosen ökar med prognoslängden. En prognos bör därför inte vara längre än att den på ett tydligt sätt kan underbyggas och kommenteras med fakta.


Informerar bolaget om alla räkenskaper i memorandumet?

Historisk finansiell information utgör den viktigaste källan för att kunna bedöma ett bolags intjäningsförmåga på kort och lång sikt. Intäkter och kostnader för tidigare år säger i sig inget om framtiden, men ger en bra bild av hur olika faktorer påverkar bolagets verksamhet. Därför bör det emitterande bolaget tillhandahålla finansiell information för en längre period tillbaka - vanligtvis tre år eller så länge bolaget har varit verksamt om denna period är kortare.

Om sådana uppgifter saknas eller presenteras i en förenklad form, kan du begära ut kopior av bolagets senaste årsredovisningar. För att säkerställa att informationen är korrekt bör alltid revisionsberättelser, avseende den finansiella historiken, finnas bifogade till memorandumet.


Vem står bakom erbjudandet?

Vem som tar ansvar för erbjudandet och vilka ledande befattningshavare som står bakom det kan tyckas vara självklara uppgifter, men dessa är tyvärr inte alltid tydliga. Som investerare bör du förvissa dig om att bolaget har angett aktuella uppgifter för vem eller vilka som står bakom erbjudandet, var bolaget har sitt säte och hur du kan komma i kontakt med bolaget.

Av informationsmemorandumet ska också framgå vilka personer som ingår i styrelsen, tillsammans med en förklaring hur dessa tar ansvar för de uppgifter som redovisas i memorandumet. Du bör också ta reda på styrelsens och övriga ledande befattningshavares bakgrund, till exempel uppgifter om delaktighet i likvidation, konkurser eller bedrägerier. Om inte detta framgår av memorandumet kan du kontrollera detta hos Bolagsverket.

Bolagsverket


Vilket är motivet till erbjudandet?

Bolag kan ha olika motiv för att emittera aktier. I vissa fall handlar det om offensiva satsningar till exempel att finansiera ett förvärv, en specifik produktlansering eller en kommande expansion. I andra fall kan orsaken vara ansträngda finanser, det vill säga att bolaget saknar tillräckligt med kapital för att bedriva verksamheten vidare och därför går ut till allmänheten för att söka nytt kapital. Erbjudandet kan också syfta till att sprida ägandet i bolaget genom att befintliga ägare säljer ut delar av sina aktieinnehav. Detta bör i så fall framgå och motiveras.


Vilka framtida kapitalbehov har bolaget?

Förutsättningarna för att ta in nytt kapital kan snabbt försämras som en följd av konjunkturmässiga eller företagsspecifika orsaker. Kapitalmarknaden kräver då högre avkastning än tidigare, vilket leder till att fler aktier måste emitteras till ett lägre pris. Tidigare aktieägare riskerar då att få sina ägarandelar kraftigt utspädda om de inte deltar i emissionen.

Du bör därför göra en bedömning av bolagets kapitalbehov på kort och lång sikt när du tar ställning till ett erbjudande. Klarar sig bolaget på det kapital som emissionen inbringar även om emissionen inte blir fulltecknad?


Hur sköter bolaget sin information?

Onoterade bolag har inte samma informationskrav som noterade bolag. Det är därför viktigt att du, på förhand, har kännedom om när bolaget planerar att informera om verksamhetens utveckling. Kontrollera om detta framgår i erbjudandet.

Årsredovisningslagen ställer krav på att alla aktiebolag ska upprätta en årsredovisning som registreras hos bolagsverket. I vissa fall ska också bolagen komplettera informationsgivningen med en delårsrapport.


Är bolagsordningen med i erbjudandet?

De flesta bolag väljer att infoga sin bolagsordning i informationsmemorandumet. I detta framgår bland annat vilken verksamhet som bolaget ska bedriva samt hur styrelsen tillsätts. Den ska också innehålla information om de värdepapper som bolaget har gett ut, till exempel om det finns skillnader avseende röstandel mellan olika ägare (A- och B-aktier) eller om det föreligger någon form av restriktioner för att sälja aktierna, så kallade hembudsregler.

Marknadsmissbruk

Vem övervakar värdepappershandeln?

FI övervakar att marknaden följer marknadsmissbruksförordningen (Mar). Enligt denna är marknadsoperatörer och värdepappersföretag som driver en handelsplats, liksom personer som yrkesmässigt arrangerar och utför transaktioner, skyldiga att ha system och arrangemang på plats för kunna upptäcka misstänkt marknadsmissbruk. Dessa aktörer är även ansvariga för att rapportera misstänkta handelsorder och transaktioner till FI. FI kan också på eget initiativ eller efter tips inleda undersökningar av handeln på värdepappersmarknaden.

Antal anmälningar till FI om misstänkt marknadsmissbruk

Vad är marknadsmissbruk?

I marknadsmissbruksförordningen (Mar) definieras följande som marknadsmissbruk:

  • insiderhandel
  • olagligt röjande av insiderinformation
  • marknadsmanipulation.

 

Vad händer när misstänkt marknadsmissbruk upptäcks?

Om FI bedömer att en överträdelse har skett kan FI ingripa genom att exempelvis tilldela en sanktionsavgift. Om FI bedömer att ett brott har begåtts lämnar FI över ärendet till åklagare på Ekobrottsmyndigheten (EBM).

FI:s sanktioner mot marknadsmissbruk

Vad är marknadsmanipulation?

Vad marknadsmanipulation är beskrivs utförligt i Artikel 12 i Marknadsmissbruksförordningen (Mar). Där anges bland annat att marknadsmanipulation är "utförande av en transaktion, läggandet av en handelsorder eller annat beteende som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal avseende råvaror, eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter".

Marknadsmissbruksförordningen (Mar)

Sker ingripanden mot marknadsmissbruk numera på samma sätt inom hela EU?

Samma förbud gäller i hela EU, men hur ett ingripande ska se ut regleras nationellt.

Vem kan stoppa handeln i värdepapper?

Börser och handelsplattformar kan vid behov stoppa handeln i värdepapper, till exempel när kursrörelser indikerar att hela marknaden inte har tillgång till samma information.

Även FI har möjlighet att besluta om handelsstopp på en börs eller handelsplattform. Mer information om grunderna för handelsstopp finns i 22 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

 
Är blankning alltid tillåten?

FI har möjlighet att förbjuda eller begränsa blankning eller korta positioner i aktier eller statspapper. Men det gäller bara vid ogynnsamma händelser eller en utveckling som utgör ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet. Med marknadsförtroende avses förtroendet för värdepappersmarknaden i en eller flera medlemsstater.

FI kan enbart vidta en åtgärd om den är nödvändig för att avvärja hotet och inte leder till en negativ inverkan på de finansiella marknadernas effektivitet. Blankningsförordningen anger att FI måste ta vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar


Varför är det tillåtet att handla anonymt?

Sedan mars 2014 är det tillåtet för börsmedlemmar på Nasdaq att handla anonymt. Det gör också majoriteten av medlemmarna. Tidigare kunde större börsmedlemmar låta andra handla genom deras uppkoppling, men det försvårade marknadsövervakningen. Även om det i dag inte syns utåt hur börsmedlemmar handlar är handeln inte på något vis anonym för marknadsövervakningen på Nasdaq. De ser vilka börsmedlemmar som handlar och har kontroll över från vilka depåer detta sker.

Är det tillåtet att handla med sig själv?

Nej, handel med sig själv eller närstående är förbjudet. Det är inte tillåtet att matcha köp- och säljorder i ett värdepapper via börser och handelsplattsformar så att avslut sker mellan privata konton, företagskonton, investeringssparkonton eller kapitalförsäkringar som samma person eller närstående disponerar över.

Kan även små volymer köp av aktier vara marknadsmissbruk (enpetare)?

I bolag som har en aktie med låg omsättning och få avslutade, dagliga affärer har priset på varje enskild aktie en större påverkan på prisbilden än i de fall aktien har en hög omsättning och många dagliga affärer. Genom att vid ett eller flera, återkommande tillfällen göra köp i aktien (enpetare) kan priset vilseleda andra aktörer och ge intrycket av en högre värdering av aktien. Resultatet blir att aktiekursen successivt stiger. Vanligtvis är syftet med dessa transaktioner att öka värdet på sin befintliga position i aktien.

Varför kan FI inte uttala sig om värdepappershandeln?

När FI utreder marknadsmissbruk handlar det om undersökningar av mycket känslig natur. Om det finns anledning att starta en utredning om en överträdelse har ägt rum gäller sekretess. Det gäller även när FI biträder åklagare. Detta för att utredningen inte ska försvåras, till exempel genom att någon försöker dölja eller förstöra bevis.

Vi vill också undvika spekulationer som kan rubba förtroendet för marknaden, i synnerhet eftersom alla ska anses vara oskyldiga innan det finns bevis om motsatsen. Därför kan vi inte heller avslöja om vi utreder eller om vi har för avsikt att starta en utredning i ett specifikt ärende.

Bestämmelser om sekretess i våra undersökningar om marknadsmissbruk finns bland annat i Offentlighets- och sekretesslagens 17:e kapitel.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

Investeringsrådgivning


Vad räknas som finansiella instrument?

Finansiella instrument är ett samlingsnamn för olika produkter att placera pengar i. Hit hör till exempel obligationer, aktier, fondandelar, optioner och så kallade strukturerade produkter. Finansiella instrument är ett begrepp som används inom lagstiftningen.


Vad menas med strukturerade produkter?

Strukturerade produkter är sammansatta av andra finansiella instrument. Beroende på konstruktionen kan strukturerade produkter vara mycket riskfyllda.


Vem får ge råd om investeringar?

För att få ge "individuell investeringsrådgivning om finansiella instrument" krävs tillstånd från Finansinspektionen. En försäkringsförmedlare som är anknutet ombud till ett försäkringsföretag behöver dock inte eget tillstånd, utan har möjlighet att arbeta under försäkringsföretagets tillstånd. Ombudet ska dock vara registreta hos Bolagsverket.

Med "individuell" menas att råden är riktade till en viss person och utgår från en analys av hans eller hennes förutsättningar och behov. Motsatsen är att en tidning ger råd om aktieplaceringar. Då är råden inte individuella och verksamheten kräver inte tillstånd.

Det är banker och värdepappersbolag som kan få tillstånd av FI för att erbjuda individuell investeringsrådgivning. Bolagen ansvarar för att deras rådgivare har relevanta kunskaper.

Även försäkringsförmedlare kan få tillstånd från FI att ge investeringsråd – inom vissa tydliga gränser. De kan ha tillstånd att ge råd om placeringar inom ramen för en försäkringslösning, till exempel en kapital- eller pensionsförsäkring. De kan också få tillstånd för att förmedla andelar i fonder, det vill säga fungera som återförsäljare åt fondbolag. Försäkringsförmedlare får däremot inte ge råd om andra finansiella instrument utanför en försäkringslösning.


Får rådgivare ägna sig åt marknadsföring?

Ja, det får de göra. Men här finns det verkligen anledning att se upp. Det har uppstått en gråzon där vissa rådgivare uppger att de "marknadsför" finansiella instrument – oftast strukturerade produkter – i stället för att ägna sig åt rådgivning medan det för kunden är otydligt vad som skiljer det ena från det andra.

Skillnaden är den att det vid rådgivning finns en trygghet för kunden i form konsumentskyddande regler och krav på att rådgivaren har tillräckliga kunskaper.

Vid marknadsföring finns inget av dessa två specifika skydd för investeringsrådgivning. Dessutom finns det inget krav på se till kundens förutsättningar och behov. Det finns alltså all anledning att se upp om en rådgivare talar om marknadsföring. Är du osäker: fråga! "Är det här förslaget till placering en del i en individuell investeringsrådgivning som du ger mig eller någonting du vill marknadsföra?".


Hur skyddar regelverket för investeringsrådgivning mig som konsument?

Här är några av de viktigare reglerna som finns för att skydda konsumenter vid investeringsrådgivning:

  • Kompetenskrav finns för finansiella rådgivare i banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare.
  • Rådgivningen ska dokumenteras så att det klart framgår vilka råd som har lämnats. Dokumentationen ska lämnas till kunden.
  • Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och konsumenternas intressen ska tas till vara. Därför måste rådgivaren också fråga dig om dina erfarenheter av finansiella placeringar, om dina ekonomiska förhållanden och exempelvis familjeförhållanden. Rådgivaren vill också veta syftet med placeringarna och vilken risk du kan acceptera.
  • Rådgivaren är skyldig att avråda från placeringar som konsumenten föreslår och som inte är lämpliga.
  • Konsumenten kan få skadestånd vid vårdslös rådgivning.

Det har dock visat sig svårare att få skadestånd än vad som nog var tänkt när lagarna skrevs. En anledning är att kunden vid rådgivningstillfället ofta blir uppmanad att skriva under på att han eller hon tagit emot och förstått information som rådgivaren lämnat. Det har visat sig svårt att senare hävda att rådgivningen varit vårdslös när det finns skriftlig dokumentation på att man har fått information om och förstått de risker som placeringen inneburit. Därför är det viktigt att du läser det som rådgivaren presenterar för dig och bara skriver under på det som stämmer med din situation. Finns det inte tid att läsa noggrant hos rådgivaren så ta med dig papperna hem för att läsa i lugn och ro.


V
ad har jag för rättigheter?

Vid det första rådgivningstillfället ska du alltid få en kopia av den dokumentation om rådgivningen som rådgivaren är skyldig att göra. Vanligt är att kunden också får bekräfta att rådgivaren har uppfattat samtalet korrekt genom att skriva under dokumentet. Det är viktigt att du läser igenom dokumentationen noggrant innan du godkänner den. Upptäcker du fel bör du korrigera det skriftligt.

Har du en löpande relation med en rådgivare behöver denne inte automatiskt lämna ut dokumentation efter varje rådgivningstillfälle om samtalet spelas in. Men du har alltid möjlighet att på begäran få ut dokumentationen.

Du har enligt lag rätt till ersättning för den skada som kan uppstå på grund av vårdslös finansiell rådgivning. Ett krav är att du reklamerar rådgivningen inom rimlig tid från det att du upptäckt skadan.

Ett annat krav är att du kan bevisa att rådgivaren verkligen varit vårdslös. Här har dokumentationen av rådgivningen stor betydelse. Om dina placeringar minskat i värde sätts detta bland annat i relation till den risknivå du sagt dig vara villig att acceptera vid rådgivningen. Du kan inte begära skadestånd enbart med anledning av att värdet på placeringarna har sjunkit.


Vilka är skyldiga att följa reglerna?

Individuell rådgivning om finansiella instrument som bedrivs yrkesmässigt är en tillståndspliktig verksamhet. Det är även försäkringsförmedling. Det innebär att de företag du vänder dig till för rådgivning antingen ska ha tillstånd för investeringsrådgivning om finansiella instrument eller vara försäkringsförmedlare. Inom ramen för försäkringsförmedlingen kan du få råd om finansiella instrument. Kontrollera att det företag du vänder dig till har tillstånd för rådgivning.


Vad är viktigt att tänka på när jag väljer risknivå?

Om du inte vill ta några risker med din placering bör du se till att det framgår av den dokumentation som rådgivaren är skyldig att upprätta. Om i stället du kan tänka dig att riskera en del av kapitalet för möjligheten att få en större avkastning bör du precisera hur stor risk du är villig att ta.

Nöj dig inte med formuleringar som "hög", "medel" eller "låg". Tänk efter hur stor andel av dina pengar som du kan klara av att förlora – 20, 40 eller 60 procent av kapitalet eller något annat – och se till att detta sedan framgår av dokumentationen. De allra flesta klagomål på finansiell rådgivning handlar om att placeringar sjunkit i värde.

Utan tydliga papper på vilken risknivå du accepterat blir det svårt att i ett senare skede visa att ett bolag handlat vårdslöst. Formulering som "medelhög" risk öppnar för vanskliga bedömningar.


Vad mer behöver jag tänka på när jag får råd om en investering?

Överdriv inte dina kunskaper eller erfarenheter av olika typer av värdepapper. Förstår du inte vad rådgivaren föreslår att du placerar dina pengar i bör du fråga tills du förstår.

Var noga med att förklara syftet med ditt sparande. För de flesta handlar köp av värdepapper om att försöka få en bättre avkastning än vad bankboken kan ge. Men det är stor skillnad på att placera i en räntefond eller i exempelvis den ryska aktiemarknaden. Under de senaste tio åren har aktier och hela börser vid flera tillfällen och på kort tid fallit med långt mer än femtio procent. Många gånger har den efterföljande återhämtningen också varit snabb. Men riskerna för den som gör fel val eller är tvungen att sälja vid fel tidpunkt är mycket stora. Kan du inte ta en hög risk ska det framgå tydligt av dokumentationen av rådgivningen.

Om du inte förstår det värdepapper som du köper kan risken vara en annan än du tänkt dig. Fråga tills du förstår eller ta hjälp av utomstående bedömare. Sätt dig in i vad som kan påverka värdeutvecklingen framöver.

Kostnaderna är en viktig del av avkastningen. Vissa värdepapper belastas med en initial avgift på mellan 3 och 8 procent. En så hög avgift sänker kraftigt dina möjligheter att få en god utveckling på dina pengar.


Vad gäller vid rådgivningstjänster via internet?

Det är samma regler som gäller om du får individuell rådgivning via internet som vid ett personligt möte med en rådgivare. Mer standardiserade köp- och säljrekommendationer som distribueras över nätet till ett stort antal mottagare anses oftast inte falla under rådgivningsreglerna.


Vad gör jag om jag är missnöjd med den rådgivning jag fått?

Kontakta i första hand företagets klagomålsansvarige. Du kan få vägledning av Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå. Kommer du och företaget inte överens om hur en tvist ska lösas kan Allmänna Reklamationsnämnden ge en rekommendation. I sista hand går det att vända sig till allmän domstol för att få en tvist prövad.

Kontaktuppgifter till myndigheter på finans-/försäkringsområdet

Senast granskad: 2017-01-24
Laddar sidan