Höga bolån och marknadsfinansiering - risker för stabiliteten

Det svenska finansiella systemet är motståndskraftigt men det finns risker för stabiliteten. De två största riskerna är bankernas beroende av finansiering från marknaden och hushållens stora skulder. Det visar Finansinspektionens (FI:s) Stabilitetsrapport.

Det svenska banksystemet är stort. En stor och också sammanlänkad banksektor, som är beroende av marknadsfinansiering, är känslig för händelser i omvärlden och utgör en risk för Sverige.

Som FI tidigare kommunicerat måste därför svenska banker ha större buffertar med kapital och likvididet än de miniminivåer EU kräver. En del av de nya kraven är att bankerna ska avsätta 1 procent extra kapital i den så kallade kontracykliska kapitalbufferten. Förslag på ett sådant krav skickas i dag ut på remiss.

Svenska banker har förbättrat sin likviditet de senaste åren, vilket har stärkt motståndskraften. Samtidigt anser FI att bankerna bör fortsätta arbetet med att förlänga sin finansiering.

FI ser även med oro på hushållens stora skulder. FI har därför infört en rad åtgärder de senaste åren, som bolånetaket, höjda riskvikter på bolån och amorteringsplaner. Åtgärder som nu måste få tid att verka och utvärderas.

Om det behövs kommer FI att göra mer. Nya åtgärder kan då komma att riktas mot hushållen och deras förmåga och vilja att låna. Det är samtidigt viktigt att också andra åtgärder som skatte- och bostadspolitiken ses över för att komma åt drivkraften bakom hushållens stora skulder.

I dag kl. 10.00 har FI en pressträff i FI:s lokaler där generaldirektör Martin Andersson och chefsekonom Henrik Braconier presenterar slutsatserna av rapporten. Pressträffen är endast för media, men den kommer att direktsändas på FI:s webbplats.

Laddar sidan