Kommentar om Nordea och FI:s tillsyn

SvD innehåller i dag uppgifter om FI:s tillsyn av Nordea och bankernas interna modeller. FI ser därför anledning att beskriva och göra vissa förtydliganden kring sin tillsyn och hur frågan om kapitalbedömningen för Nordea har hanterats.

För FI:s bedömningar av bankers risker och kapitalbehov respektive undersökningar finns väl etablerade och fastställda rutiner. Dessa rutiner syftar till att säkerställa att FI:s beslutsunderlag håller hög kvalitet, är väl förankrade inom myndigheten och är rättssäkra. En central del av rutinerna är att ge bankerna tillfälle att yttra sig över FI:s bedömningar, vilket är helt i enlighet med reglerna i förvaltningslagen.

Tidpunkter för ärendets hantering

5 februari: FI tar emot information från Nordea inför den årliga bedömningen av bankens risker och samlade kapitalbehov. Analys av samtliga risker och modeller påbörjas.

29 februari: FI publicerar promemorian "FI:s tillsyn över bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar" som innehåller förslag på skärpt praxis avseende bankernas skattningar av den långfristiga sannolikheten för fallissemang med innebörden att åtminstone vart femte år ska vara ett nedgångsår. Promemorian fastställdes efter remissförfarande den 24 maj.

16 mars: den promemorian som refereras till i bland annat Svenska Dagbladet (nedan kallad promemorian) om Nordeas skattning av sannolikheten för fallissemang i företagsportföljen delas med delar av ledningen för Bank.

23 mars: även om en eventuell kapitalbrist bedömdes vara väsentligt lägre än i promemorian beslutar chefen för Interna modeller efter diskussion inom Banks ledningsgrupp att inleda en undersökning. För att vinna tid bestäms att denna undersökning ska göras tillsammans med uppföljningen av de åtgärder som Nordea och andra banker förväntas vidta som en följd av FI:s promemoria om företagsriskvikter.

4 april: aviseringsskrivelse om inledning av undersökning skickas till Nordea med begäran om information och möten med relevanta funktioner på banken. Undersökningen fokuserar på bankens skattningar av förlustsannolikheter i den interna modellen för företagsexponeringar, det vill säga det som var temat i den analys som nu nämns i media. Samma dag har enheten Interna modeller möte med generaldirektören, där bland annat promemorian om Nordea diskuteras. Generaldirektören tar upp detta med chefen för Bank och det konstateras att detta är en viktig fråga att undersöka vidare.

10 maj: FI håller det första mötet med banken i undersökningen, där det bland annat framkommer att det finns brister i delar av dataunderlaget från Nordea som analysen i promemorian baseras på.

18 maj: FI skickar ut en förnyad och utökad informationsbegäran som också innehåller bland annat geografisk nedbrytning.

Nu: analys pågår och FI planerar att skicka en så kallad avstämningsskrivelse med observationer och preliminära bedömningar av eventuella brister i modellerna till banken vid månadsskiftet juni/juli.

Nästa steg: banken får bemöta FI:s avstämningsskrivelse och därefter gör FI en slutlig bedömning av om det finns eventuella brister och hur de behöver åtgärdas. Det kan innebära att banken kan behöva göra ändringar i sina modeller och hålla extra kapital under den tid det tar att genomföra dessa ändringar.

I september kommer FI att ta ställning till samtliga storbankers samlade kapitalbehov. Då fastställs de eventuella tillkommande kapitalbehov för Nordea som påvisats av denna undersökning.

FI:s bedömning av analysen i promemorian

  • Promemorians bedömning av ett eventuellt ytterligare kapitalbehov på 50-80 mdkr baseras på minst två centrala antaganden – om relationen mellan faktiska fallissemang och skattade fallissemangssannolikheter ("probability of default, PD") och om nivån på säkerhetsmarginaler. I promemorian observeras att det under en period av år har förekommit en högre andel fallissemang än vad modellens PD-estimat anger.

    Enligt regelverket ska PD-skattningarna visserligen baseras på långfristiga medelvärden men den aktuella perioden bedöms i promemorian inte ha varit påtagligt stressad för något av de nordiska länderna. I analysen görs sedan en känslighetsanalys av hur kapitalbehovet förändras om man höjer PD-estimatet till den faktiska fallissemangsandelen samt lägger på en viss säkerhetsmarginal. Analysen belyser alltså en eventuell brist i hur Nordea har skattat risken för fallissemang för företagsexponeringar som behöver utredas närmare.
  • Det är dock inte möjligt att enbart baserat på denna analys dra slutsatsen om och i så fall hur stora modellens brister är. För en sådan bedömning behöver FI undersöka om alla de antaganden som ligger till grund för PD-skattningen fortfarande gäller. Det är en komplex och tidskrävande analys, som bland annat omfattar en bedömning av konjunktur- och fallissemangsutvecklingen i de olika nordiska länderna under den aktuella tidsperioden.
  • Givet den information som framkommit hittills i undersökningen och osäkerheten kring flera av de antaganden som gjordes i den ursprungliga analysen är FI:s bedömning att ett eventuellt tillkommande kapitalkrav kommer att vara väsentligt lägre än vad som anges i promemorian.
Laddar sidan