Stabiliteten i det finansiella systemet (2017:2)

Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.

Det är därför viktigt att de svenska storbankerna har tillfredsställande motståndskraft och att livförsäkringsföretagen är finansiellt starka. Trots att bostadspriserna bromsat in och till och med fallit något fortsätter hushållens skulder att öka. Riskerna kopplade till höga bostadspriser och hushållens stora skulder är därmed fortsatt höga. För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft har FI därför överlämnat ett förslag om skärpt amorteringskrav till regeringen.

Den globala tillväxten ökar och den svenska ekonomin fortsätter stärkas. Resursutnyttjandet i Sverige är högt och arbetslösheten låg. Den politiska oro som fanns i Europa i våras har dämpats. Det stabilare politiska läget är även en av förklaringarna till att utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit lugn det senaste halvåret. Under hösten har konjunkturåterhämtningen lett till att penningpolitiken blivit något mindre expansiv i USA och Storbritannien.

Europeiska centralbanken och Riksbanken ligger däremot fortsatt kvar med rekordlåga räntor. Den starkare tillväxten och den utdragna peri­oden av låga räntor har inneburit att risken ökat för att obalanser byggs upp, bland annat genom att tillgångar har blivit övervärderade till följd av investerares jakt på avkastning. Sådana obalanser kan förstärka en framtida kris. Då det är osäkert hur de finansiella marknaderna reagerar när centralbankerna börjar dra tillbaka sin expansiva penningpolitik. FI ser därför en risk för ökad marknadsstress och priskorrigeringar när räntorna stiger.

Läs mer