Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)

Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.

I takt med att penningpolitiken globalt blir mindre expansiv väntas räntorna stiga framöver. Det bör leda till att risktagandet mattas av och skulder växer långsammare. Men den långa perioden med exceptionellt låga räntor har gjort att det finns betydande osäkerhet om hur stora sårbarheter som kan ha byggts upp. Det går därför inte att utesluta att återgången till mer normala räntor kan bli turbulent med korrigeringar i tillgångspriser. Höga bostadspriser och hushållens stora skulder är fortfarande i fokus. FI bedömer att risken för en större prisnedgång på bostadsmarknaden är fortsatt förhöjd.

På ränte- och valutamarknaderna har vissa förbättringar skett; utnyttjandet av Riksgäldens repofacilitet har minskat och utbud och efterfrågan har balanserats på valutaswappmarknaden. Men FI bedömer fortsatt att sårbarheten är förhöjd och att marknadslikviditeten snabbt kan försämras vid finansiell stress. FI bedömer att den systemviktiga finansiella infrastrukturen i Sverige överlag fungerar väl. Men i september 2018 inträffade en unik och allvarlig händelse hos en central motpart – Nasdaq Clearing AB. FI har gjort en första analys av händelsen och ser allvarligt på det inträffade.

FI bedömer att de tre svenska storbankerna överlag har tillfredsställande motståndskraft mot störningar. Det beror dels på att kraven på kapital och likviditet är höga, dels på att storbankernas goda lönsamhet understöds av en fortsatt gynnsam konjunktur. Det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) utförde under 2018 visade de svenska storbankerna motståndskraft i ett scenario med kraftigt försämrad konjunktur och stora prisnedgångar på bostäder och fastigheter. Eftersom den svenska kommersiella fastighetsmarknaden är stor och banker och andra finansiella aktörer har stora exponeringar mot den, kan problem hota den finansiella stabiliteten. Den kommersiella fastighetsmarknaden är därför viktig att följa och FI bedömer att riskerna är förhöjda.

Samtidigt bedömer FI att systemriskerna i det svenska finansiella systemet har ökat. För att öka motståndskraften i det svenska banksystemet har FI beslutat att höja den kontracykliska kapitalbufferten från 2,0 procent till 2,5 procent. Det nya buffertvärdet tillämpas från den 19 september 2019.

FI bedömer att försäkringsföretagen kan hantera relativt stora aktieprisfall. På längre sikt kvarstår utmaningen med långvarigt låga räntor, som i kombination med fallande tillgångspriser kan medföra risker för den finansiella stabiliteten.