Resultat

2020

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)

Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.

FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag

Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.

FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?

Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.

FI-analys 22: Färre högkostnadskrediter efter nya regler

Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.

Svenska lån till konsumtion

Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.

FI-analys 21: Nya likviditetsindikatorer för räntemarknaden

2020-06-30 | Rapporter Marknad Bank

Den svenska räntemarknaden – som består av obligationsmarknaden, penningmarknaden och räntederivat – är viktig för att staten, kommuner, banker och företag ska kunna finansiera sina verksamheter och hantera risker. Det är därför centralt att förstå hur dessa viktiga marknader fungerar och mer specifikt hur likvida de är. Denna FI-analys presenterar en ny metod för att mäta marknadslikviditet, med fokus på statsobligationer och säkerställda obligationer.

FI-tillsyn 19: Kreditinstitutens hantering av motpartsrisk och CVA

2020-06-26 | Rapporter Marknad Bank

FI har genomfört en undersökning av ett antal kreditinstituts exponering, riskmätning och hantering av motpartsrisker och kreditvärdighetsjusteringsrisker (CVA-risker) kopplade till positioner i finansiella derivat.

Laddar sidan