Vi övervakar finansmarknadenFinansinspektionen (FI) presenterar den årliga bolånerapporten på en pressträff onsdag den 1 april kl. 10.00. FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier kommer där att presentera rapportens slutsatser och FI:s syn på coronavirusets påverkan på bolånemarknaden.
Spridningen av coronaviruset har skapat omedelbara utmaningar för samhället och ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Utsikterna för svensk ekonomi försämras nu i snabb takt. Därför är det viktigt att värna en stabil kreditförsörjning till hushåll och företag samt att upprätthålla en god motståndskraft i systemet. Här spelar banker och kreditmarknadsbolag en avgörande roll.
Swedbank AB har haft allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker i sin baltiska verksamhet. Det visar resultatet av de två parallella undersökningarna av moderbolaget Swedbank AB och dess dotterbolag i Estland (Swedbank AS) som har genomförts av svenska Finansinspektionen (FI) och estniska Finantsinspektsioon.
Finansinspektionen (FI) håller pressträff torsdag den 19 mars efter styrelsens beslut om undersökningen av Swedbanks åtgärder mot penningtvätt.
Spridningen av coronaviruset gör att många hushåll och företag kan möta ekonomiska påfrestningar. Även om krisen förväntas vara övergående så kan effekterna bli betydande. När det finns särskilda skäl kan banker och låntagare komma överens om att tillfälligt minska eller pausa amorteringarna. FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl.
FI vill under rådande omständigheter klargöra att myndigheten kommer att tillfälligt tillåta att banker underskrider kravet på likviditetstäckningskvot (LCR) för enskild valuta och för totala valutor.
Spridningen av coronaviruset leder till allvarliga ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Det råder stor osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och hur omfattande de ekonomiska effekterna blir. De ekonomiska störningarna och den ökade osäkerheten påverkar också det finansiella systemet. Finansinspektionen (FI) kommer därför att sänka det kontracykliska kapitalbuffertkravet för banker från 2,5 procent till 0 procent. Sänkningen motsvarar omkring 45 miljarder kronor. Den görs i förebyggande syfte, för att värna en väl fungerande kreditförsörjning som underlättar för företag och hushåll att upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.
Finansinspektionen (FI) bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.
De låga räntorna är en utmaning för finansiell stabilitet på sikt. Det leder till ett högre risktagande på de finansiella marknaderna, vilket bidrar till att tillgångspriser och skulder stiger och att sårbarheter kan byggas upp. Sjunkande räntor innebär också att pensionsbolagens motståndskraft minskar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras i dag.
