Hållbarhetsrapportering (NFRD/CSRD)

EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering – Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Detta är en översiktlig och icke-uttömmande beskrivning av direktivets innehåll.

Bakgrund

CSRD ersätter det tidigare rapporteringsdirektivet Non Financial Reporting Directive (NFRD).

CSRD är ett ändringsdirektiv som har genomförts i svensk rätt genom ändringar ibland annat Årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Bakgrund och avvägningar framgår av proposition 2023/24:124. Lagändringarna om företagens hållbarhetsrapportering i svensk rätt trädde i kraft den 1 juli 2024.

Med stöd av CSRD har EU också tagit fram standarder – European Sustainability Reporting Standards (ESRS) – genom en förordning som gäller direkt som en lag i Sverige och ska följas av de företag som omfattas av direktivet. Dessa standarder reglerar det närmare innehållet i hållbarhetsrapporten.

EU-kommissionen lämnade den 26 februari 2025 ett förslag till regelförenkling och minskad administrativ börda gällande bland annat CSRD (del av Omnibus I).

Information om Omnibus I

Syfte med hållbarhetsrapporteringen

Direktivets krav på hållbarhetsrapporteringen fyller flera syften. Tanken är att hjälpa till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Genom att finansmarknaderna får tillgång till hållbarhetsinformation skapas förutsättningar till att uppnå en hållbar tillväxt. Rapporten ska också underlätta hanteringen av finansiella risker till följd av bland annat klimatförändringar och miljöförstöring.

Den nya regleringen syftar också till att skapa fördelar för enskilda företag. Rapporteringen kan underlätta finansiering och också skapa medvetenhet i företaget om egna risker och möjligheter kopplade till hållbarhet. Genom att informationen införs i årsredovisningen och att informationen ska granskas skapas förutsättningar för att den är tillförlitlig, relevant och jämförbar.

Vem berörs och vid vilken tidpunkt?

Kraven i regelverket börjar gälla för olika företagskategorier vid olika tidpunkter.

Omnibus I föreslår ändringar gällande vilka företagskategorier som ska beröras av CSRD och vid vilka tidpunkter, se nedan.

Urval av de delar av förslagen i Omnibus I som direkt berör CSRD

Förslag om begränsat tillämpningsområde för CSRD
Omnibus I föreslår att tillämpningen av CSRD ändras så att endast stora företag med mer än 1000 anställda och med en balansomslutning på mer än 25 mEUR eller mer än 50 mEUR i netto-omsättning omfattas. Övriga företagskategorier från nuvarande CSRD förslås tas bort. Omfattningen föreslås enbart baseras på företagens storlek och inte om de är börsnoterade eller inte. Endast två tröskelvärden behöver vara uppfyllda (där antalet anställda är ett absolut krav) till skillnad mot dagens regler då tröskelvärdena för antalet anställda, balansomslutning och netto-omsättning är alternativa mot varandra (2 av 3 ska vara uppfyllda).

Med det föreslagna tillämpningsområdet beräknas cirka 80% av de företag som för närvarande omfattas av lagstiftningen på EU-nivå att omfattas, vilket alltså skulle innebära att 80% färre företag (på EU-nivå) kommer behöva hållbarhetsrapportera enligt Omnibus-förslaget.

Förslag om ändrad tidpunkt för tillämpning av CSRD
Omnibus I innehåller föreslag på ändringar för tidpunkten vid vilken gällande företagskategorier ska tillämpa regelverket, vilket innebär att kravet på vissa företag att lämna in en hållbarhetsrapport skjuts upp. Dessa förslag finns i (EU) 2025/794), det så kallade Stoppa klockan–direktivet, som är på väg att införlivas i svensk rätt.

Nedan framgår vilka företag som omfattas och inte omfattas av det uppskjutna kravet på att hållbarhetsrapportera.

Företag som omfattas av uppskjutet krav på hållbarhetsrapportering: våg 2 och 3
EU beslutade den 14 april 2025 att anta ändringar i bland annat CSRD utifrån EU-kommissionens förslag. Om dessa ändringar genomförs i svensk rätt innebär det att kravet på vissa företag inom våg 2 och 3 att hållbarhetsrapportera enligt CSRD skjuts upp i två år. För närmare beskrivning av företag inom våg 2 och 3, se Justitiedepartementets promemoria.

Om ändringarna genomförs i medlemsstaterna ges dessa och kommissionen mer tid att komma överens i pågående diskussioner om regelförenklingar. Detta minskar företagens rapporteringsbörda då de under en tidsperiod inte behöver rapportera enligt regelverk som kan komma att ändras. Enligt regeringens förslag kommer direktivet att införlivas genom ändringar i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Regeringen föreslår att ändringarna ska träda i kraft och börja tillämpas senast 31 december 2025. I så fall kommer det ändå att vara möjligt att frivilligt publicera en hållbarhetsrapport.

Det är viktigt att komma ihåg att ingen del av de föreslagna direktiven gäller förrän de har beslutats inom EU och reglerna har införlivats i svensk rätt. Det betyder att gällande regler ska följas till dess eventuella lagändringar har trätt i kraft. Vad gäller Stoppa klockan-direktivet pågår just nu en utredning för att ändra i årsredovisningslagarna, som en del i den svenska lagstiftningsprocessen, se Justiedepartementets promemoria.

Även företag som ingår i våg 2 eller våg 3 uppmanas att hålla sig informerade om de ändringar som kan ske framöver eftersom direktivet med materiella ändringar inte är färdigförhandlat inom EU och därmed inte heller införlivat i svensk rätt. Ändringar kan göras i förhållande till EU-kommissionens ursprungliga förslag från februari 2025.

Företag som inte omfattas av uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera: våg 1
EU-kommissionens Stoppa klockan-direktiv omfattar inte företag i våg 1, det vill säga noterade företag som har mer än 500 anställda och som antingen har mer än 280 miljoner kr i balansomslutning eller 550 miljoner kr i netto-omsättning, som ska hållbarhetsrapportera för räkenskapsåret som börjar 1 juli 2024 eller senare.

Det innebär att våg 1-företag ska hållbarhetsrapportera enligt CSRD enligt gällande rätt, fram till dess att eventuella ändringar har trätt i kraft och börjar tillämpas i Sverige. Det pågår diskussioner kring tröskelvärdet för antalet anställda.

FI uppmanar våg 1-företag att hålla sig informerade om de ändringar som kan komma att ske i förhållande till EU-kommissionens ursprungliga förslag, genom att hålla sig uppdaterade via regeringens webbplats.

Kraven för hållbarhetsrapportering

Hållbarhetsrapporten ska bland annat innehålla den information som behövs för att kunna få en förståelse av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur dessa påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Av rapporten ska till exempel affärsstrategi, hållbarhetsmål, styrelsens uppgifter, vilka ersättningar som finns, huvudsaklig faktisk och potentiell negativ inverkan som kan kopplas till verksamheten och värdekedja framgå. Det betyder att företagets produkter, tjänster, affärsförbindelser och distributionskedjor berörs.

Rapporten ska också till exempel redogöra för åtgärder för att förhindra den negativa inverkan samt de väsentliga riskerna när det gäller hållbarhet och hur de hanteras. Sammantaget kommer företagen att rapportera effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter.

Obligatoriska standarder för hållbarhetsrapporteringen

Enligt CSRD ska hållbarhetsrapportens närmare innehåll regleras i standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). ESRS gäller direkt i Sverige innehåller krav som avser miljö, socialt ansvar och bolagsstyrningsfrågor.

Standarderna baseras på utkast som utarbetas av den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering, Efrag (European Financial Reporting Advisory Group). Den första standarden (ESRS set 1) har trätt ikraft och ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare.

Omnibus I föreslår ändringar av standarderna. Efrag tar fram ett förslag på en reviderad version av ESRS set 1 som kan komma att innebära att rapporteringen blir mindre detaljerad. Efrag räknar med att arbetet kommer vara färdigt till 31 oktober 2025, då ett slutgiltigt utkast ska lämnas till EU-kommissionen. Kommissionen föreslår också att de sektorspecifika standarderna ska utgå.

Granskning och placering

Hållbarhetsrapporten ska finnas i förvaltningsberättelsen, i ett tydligt identifierbart avsnitt. Gällande lagändringar som införlivat CSRD innebär attgranskningen av hållbarhetsrapporten ska vara en oberoende granskning som utmynnar i ett uttalande, med så kallad begränsad säkerhet, om i vilken mån rapporten uppfyller rapporteringskraven. Granskningen ska också utmynna i en granskningsberättelse som efter varje räkenskapsår ska lämnas till bolagsstämman.

EU-kommissionen föreslår genom Omnibus I följande ändringar kring granskningen av hållbarhetsrapporten:

Revisorsgranskningen ska fortsätta ske med begränsad säkerhet.
EU inte ska överväga, som nuvarande CSRD-direktivet anger, att revisorsgranskningen ska övergå till rimlig säkerhet.

Koppling mellan hållbarhetsrapporteringen och EU:s taxonomi

Taxonomiförordningen utgör ett gemensamt klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Alla företag som enligt kraven i CSRD ska publicera en hållbarhetsrapport ska även enligt artikel 8 i taxonomiförordningen lämna information i hållbarhetsrapporten om i vilken utsträckning deras ekonomiska verksamheter är miljömässigt hållbara.

Detta ska redovisas i enlighet med kraven och mallarna i den delegerade förordningen. Läs mer om taxonomiförordningen på sidan EU:s taxonomi.

EU:s taxonomi

Läs mer

Senast granskad: 2025-06-16