Subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare

Den nuvarande lagen om verksamhet med bostadskrediter (LVB) kommer att utvidgas till att omfatta även konsumentkrediter – den heter då lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter (LVBK). Vad är syftet med detta?

Syftet är att stärka konsumentskyddet, genom att inte bara bostadskreditföretag utan även subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare kommer att omfattas av LVBK. Det innebär att nya krav ställs på subsidiära kreditgivare och kreditförmedlare. Exempelvis måste personal som ger eller förmedlar krediter måste ha en viss kunskap, bland annat som rör konsumentskyddande lagstiftning. På så vis ska konsumenter ges bättre förutsättningar att förstå kreditavtalet och sina rättigheter.

Vilka företag berörs av LVBK?

Bostadskreditföretag, som idag omfattas av LVB, omfattas även av LVBK. Därutöver omfattas en ny grupp av företag: subsidiära kreditförmedlare och kreditgivare. Det är företag som ger eller förmedlar krediter – online och fysiskt – men som inte har detta som sin huvudsakliga verksamhet. Det kan exempelvis handla om butiker, eller företag som erbjuder objektsfinansiering.

Företag behöver dock vara uppmärksamma på LVBK:s definition av en kreditförmedlare. För att ett företag som förmedlar krediter ska räknas som en kreditförmedlare behöver kreditgivaren ge företaget ersättning för förmedlingen.

Vad gäller för kreditförmedlare som inte omfattas av lagens definition av en kreditförmedlare? Påverkas de av lagen alls?

Nej, det är endast företag som uppfyller LVBK:s definition av kreditförmedlare som berörs av lagen.

Från och med när väntas LVBK att gälla?

20 november 2026. FI:s föreskrifter och allmänna råd, med anledning av LVBK, kommer att publiceras innan ikraftträdandet.

Vad behöver företagen göra för att anpassa sig till de nya reglerna i LVBK?

Företagen behöver ta del av den nya lagstiftningen och se till att verksamheten följer reglerna. Till exempel behöver de utbilda delar av sin personal så att den uppfyller kunskaps- och kompetenskraven, i enlighet med det som står i lagen.

Vissa företag behöver även ansöka om tillstånd från FI (se nästa fråga).

Vilka företag kommer att behöva ansöka om tillstånd från FI enligt LVBK?

Vissa subsidiära kreditförmedlare och kreditgivare kommer att behöva ansöka om tillstånd från FI. För kreditförmedlare handlar det om företag med fler än 250 anställda och som har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro, eller vars balansomslutning överstiger 43 miljoner euro per år. Dessa kommer att stå under FI:s tillsyn, medan mindre företag står under Konsumentverkets tillsyn.

För subsidiära kreditgivare finns det flera faktorer som påverkar om företaget är tillståndspliktigt hos FI: huruvida krediten är förenad med ränta eller vissa avgifter, storleken på företaget, fakturatiden samt om försäljningen sker online eller fysiskt.

När behöver företag som omfattas av LVBK senast ansöka om tillstånd från FI?

Subsidiära kreditförmedlare och kreditgivare som är verksamma innan den nya lagen träder i kraft, och som omfattas av kravet på tillstånd enligt den nya lagen, behöver ansöka om tillstånd hos FI senast den 20 november 2027. Dessa företag får fortsätta med sin verksamhet till dess ansökan har prövats slutligt.

Nya företag, som startar efter den 20 november 2026, behöver söka och få tillstånd innan de påbörjar sin verksamhet.

Hur lång tid kan företagen räkna med att det tar att få tillstånd från FI enligt LVBK?

FI fattar normalt beslut inom 120 dagar från det att ansökan är fullständig och avgiften är betald.

Gäller andra regler för de företag som inte behöver ansöka om tillstånd hos FI?

Oavsett om en subsidiär kreditgivare eller kreditförmedlare behöver tillstånd hos FI eller står under Konsumentverkets tillsyn kommer samma regler att gälla, med vissa mindre undantag.

Den nya konsumentkreditlagen förväntas träda i kraft samtidigt som LVBK (den 20 november 2026). Därmed skärps kraven på kreditprövningarna. Vad innebär detta?

Dagens lag ställer krav på att tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden ska hämtas in vid en kreditprövning. Den nya konsumentkreditlagen är mer specifik. Enligt den ska kreditgivaren hämta in uppgifter om konsumentens inkomster, utgifter och skulder. Kreditgivaren ska också beakta andra ekonomiska förhållanden, såsom exempelvis borgensåtaganden.

Konsumenter kan komma att märka av att kreditprövningen blir strängare, på så vis att de får fler frågor, samt att de får mer information.

Den 1 juli 2025 upphörde lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter att gälla. Det innebär att konsumentkreditinstituten försvinner. Företag som vill fortsätta driva verksamhet med konsumentkrediter måste före utgången av juli 2026 ha ansökt om tillstånd hos FI enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Påverkas dessa företag av LVBK?

Nej, konsumentkreditinstitut måste fortfarande ansökan om tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse (LBF) och kan inte välja att i stället bedriva sin verksamhet enligt LVBK.