Hantering av finanskriser

Sedan februari 2016 gäller i Sverige ett särskilt regelverk för att hantera kreditinstitut och värdepappersbolag i kris. Syftet är att företagets egna aktieägare och fordringsägare ska bära förluster istället för skattebetalarna.

De nya reglerna innebär dels krav på krisförberedelser i goda tider, dels nya befogenheter för myndigheter i händelse av en faktisk kris. Ramverket är i svensk rätt framför allt genomfört genom lagen (2015:1016) om resolution. Resolution är ett alternativt förfarande till konkurs och tillämpas på fallerande företag där resolutionsmyndigheten anser att ett ordinärt insolvensförfarande innebär för stora negativa konsekvenser för samhället. I Sverige är Riksgäldskontoret resolutionsmyndighet.

Förberedande arbete

Det krisförberedande arbetet särskiljs från FI:s övriga arbete som handlar om det krisförebyggande arbetet, nämligen att se till att företagen under tillsyn har tillräckliga ekonomiska buffertar och en god styrning, riskhantering och kontroll. Det krisförberedande arbetet handlar istället om vad som bör ske om ett företag hamnar i problem. Det består av två delar, dels om återhämtningsplaner, dels om resolutionsplaner. FI är som tillsynsmyndighet huvudansvarig för återhämtningsplanerna, medan Riksgälden ansvarar för resolutionsplanerna.

Återhämtningsplaner

Återhämtningsplaner är planer som ska upprättas av företagen och granskas av FI. Planerna ska innehålla indikatorer för när företaget är i kris och lämpliga åtgärder för att återställa företagets fortlevnadsförmåga.

FI:s föreskrifter om återhämtningsplaner FFFS 2016:6

Resolutionsplaner

Resolutionsplaner upprättas av myndigheterna och beskriver hur myndigheterna avser att hantera ett företag som fallerat. För företag som planeras hanteras genom resolutionsförfarandet behöver Riksgälden ställa krav på att företaget är avvecklingsbart genom resolution. Ett exempel är krav på nedskrivningsbara skulder, även kallat MREL-krav.

MREL (Minimum Requirement for own funds and Eligible Liabilities)
Krav på nedskrivningsbara skulder är ett komplement till kapitalkraven. Kapitalkraven syftar till att företaget kan bära förluster utan att fallera, medan nedskrivningsbara skulder ska säkra att företaget kan återkapitaliseras vid fallissemang. I Sverige är Riksgälden ansvarig för MREL.

 

 


Senast granskad: 2021-09-23