Totalförsvar

Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. I krig är den finansiella sektorns grundfunktioner viktigare än någonsin. I händelse av krig kommer det exempelvis fortsatt finnas ett stort behov av att kunna konvertera sparande till investeringar, att hantera olika krigsrelaterade risker genom försäkring, och att genomföra betalningar. Genom att stärka den finansiella sektorns förmåga att hantera ett krig ökar även förmågan att hantera fredstida kriser. 

Struktur för det civila försvaret

Den 1 oktober 2022 trädde en ny struktur för krisberedskap och civilt försvar i kraft. Genom strukturreformen så inrättades beredskapssektorn Finansiella tjänster.

Finansinspektionen (FI) är en myndighet under regeringen, en beredskapsmyndighet och en sektorsansvarig myndighet enligt förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap (beredskapsförordningen). Finansinspektionen är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Finansiella tjänster. Förutom Finansinspektionen ingår även Riksgälden i beredskapssektorn. En nära samverkan sker även med Riksbanken.

Finansinspektionens uppdrag som sektorsansvarig myndighet

Som sektorsansvarig myndighet ska FI leda arbetet med att samordna åtgärder i beredskapssektorn finansiella tjänster inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Det innebär att FI ska se till att de åtgärder som FI och Riksgälden vidtar är samordnade. FI ska också stödja beredskapsmyndigheten Riksgälden och verka för att tydliggöra uppgifter och roller mellan FI och Riksgälden. Vi ska också samverka med Riksbanken.

Utöver detta ska FI arbeta för att de beredskapsåtgärder som vidtas inom sektorn finansiella tjänster är samordnade med andra beredskapsmyndigheter, inklusive länsstyrelser och civilområdesansvariga länsstyrelser samt Försvarsmakten. FI ska dessutom samverka med näringslivet i den utsträckning som behövs.

Samhällsviktig verksamhet

Ett exempel på samhällsviktig verksamhet inom den finansiella sektorn är betalningssystemet. Ett större sammanbrott hos någon de av större bankerna, eller infrastrukturbolagen, skulle innebära en risk för långtgående skador på Sveriges ekonomi och annan samhällsviktig verksamhet.

I kris och krig ökar risken för störningar markant. En central uppgift för sektorn är därför att vidta olika åtgärder för att så långt som möjligt motverka att bland annat betalningssystemet slutar att fungera. Att prioriterade betalningar kan genomföras under höjd beredskap är en förutsättning för samhällets funktionsförmåga, försörjningsberedskapen och försvarsansträngningarna.

Förutom betalningar är inlåning, utlåning, försäkring och kapitalmarknad identifierade som samhällsviktiga verksamheter inom sektorn.

Samarbete med Riksbanken

Den 1 januari 2023 trädde den nya riksbankslagen i kraft. Den ger Riksbanken ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Inom ramen för ansvaret får Riksbanken meddela föreskrifter som riktar sig mot företag inom betalningsområdet. Riksbanken ska bland annat samordna berörda företags arbete med planering inför fredstida krissituationer och höjd beredskap, anordna utbildningar och övningar samt vid behov aktivera en ledningsfunktion för samordning och informationsdelning under en fredstida krissituation eller höjd beredskap. Riksbanken ska även övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter.

Genom sektorsansvarsrollen respektive riksbankslagen har FI och Riksbanken härigenom ett delvis överlappande ansvar och myndigheterna är överens om att samarbeta i frågor som rör civil beredskap och har därför tecknat en överenskommelse som reglerar samverkan mellan myndigheterna.