Regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism

EU antog 2015 det fjärde penningtvättsdirektivet. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom bland annat lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) och FI:s föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättsföreskrifterna). I syfte att förbättra ramverket – bland annat med tanke på nya tekniska tjänster – antog EU år 2018 ett femte penningtvättsdirektiv, som även det genomförts huvudsakligen i penningtvättslagen.

Därtill finns lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, som är det straffrättsliga regelverk som omfattar penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen medför bland annat att det är brottsligt att tvätta pengar.

År 2024 antog EU ett paket med nya regler mot penningtvätt som ska skydda EU-medborgarna och EU:s finansiella system mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det innebär att de flesta regler samlas i en EU-förordning (AMLR), som således gäller direkt och inte ska implementeras i de olika medlemsstaternas nationella lagstiftningar. AMLR kompletteras med ett nytt penningtvättsdirektiv (AMLD), som innehåller bestämmelser som riktar sig till medlemsstaterna. Till exempel innehåller AMLD bestämmelser om samverkan över landsgränser, informationsutbyte, tillsyn och sanktioner.

Genom 2024 års paket har även en ny EU-myndighet etablerats, Authority for Anti-Money Laundering and Countering the Financing of Terrorism, Amla (AMLAR). Amla kommer vara fullt operativ den 1 januari 2028 och då ha direkt tillsyn över 40 finansiella företag i EU. Amla kommer också att ha indirekt tillsyn över övriga finansiella företag genom nationella myndigheter, till exempel Finansinspektionen i Sverige.