Frågor och svar om skärpt amorteringskrav för hushåll med stora skulder

2017-12-15 | Nyheter Konsumentskydd

Hushållens stigande skulder innebär att sårbarheter byggs upp i svensk ekonomi. Därför har FI beslutat att skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster.

Det skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra i dag. Detta gäller utöver redan befintliga amorteringsregler.

Hur fungerar kravet?

När du ska ta ett lån för att finansiera en bostad ska banken ta hänsyn till om du lånar till mer än 50 procent av bostadens värde, då måste du amortera. Det skärpta amorteringskravet innebär att bankerna dessutom måste ta hänsyn till hur mycket du lånar i förhållande till din bruttoinkomst. Lånar du mer än 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så måste du amortera. Amorteringen är 1 procentenhet ytterligare utöver tidigare krav.

Har du ett lån med belåningsgrad på mellan 70–85 procent av bostadens värde så ska du i dag amortera 2 procent ned till 70 procent och därefter 1 procent ned till 50 procent av bostadens värde. Har du sedan en skuld som överskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så ska du amortera ytterligare 1 procent till dess att din skuld underskrider 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt.

Vilka kommer att omfattas av det skärpta amorteringskravet?

Samtliga privatpersoner som tar nya bostadslån och som har bostadslån som sammantaget överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten.

Måste bankerna följa detta?

Bankerna ska tillämpa reglerna om skärpt amorteringskrav. Det är också bankerna som ska göra nödvändiga bedömningar som till exempel hur stor låntagarnas bruttoinkomst är och om det kan beviljas undantag från amorteringskravet. Viktigt att komma ihåg att bankerna också har möjlighet att ställa hårdare krav när de fastställer amorteringsvillkoren. De kan exempelvis begära att du som kund amorterar även om FI:s regler inte kräver det.

Vilka bostäder omfattas?

Reglerna gäller för alla bostäder tex villa, radhus, bostadsrätt och fritidshus. Även fastighet eller tomträtt som är avsedd för bostadsändamål omfattas av reglerna.

Vad räknas som bruttoinkomst?

Med bruttoinkomst, d v s inkomsten före skatt, avses som utgångspunkt den förvärvsinkomst som fastställts av Skatteverket. Utöver det kan bankerna räkna med inkomster som de bedömer är säkerställda och varaktiga, d v s studiebidrag, barnbidrag, löneförhöjningar etc. Även kapitalinkomster som är säkerställda och varaktiga kan räknas med. Det är bankerna som ska göra bedömningen om inkomsten är säkerställd och varaktig.

Hur får jag veta hur mycket pengar jag kan låna?

Det är alltid upp till respektive bank att bedöma hur mycket du får låna. Utan att amortera får du låna maximalt 4,5 gånger din bruttoinkomst och upp till 50 procent av bostadens värde.

Berörs jag av det skärpta amorteringskravet?

Här kan du kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet . Viktigt att notera att beräkningen är schablonmässig och att det alltid är upp till banken att bedöma om du ska amortera enligt det skärpta amorteringskravet.

Vad gäller om jag tar ett tilläggslån, d v s utökar ett befintligt lån?

Om ni har ett bostadslån som togs innan den 1 mars 2018 och det tillsammans med tilläggslånet överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska ni amortera enligt det skärpta amorteringskravet. Ni ska då amortera 1 procent av hela bostadslånet dvs det ursprungliga bostadslånet tillsammans med tilläggslånet. Därutöver tillkommer eventuell amortering enligt det befintliga amorteringskravet. Reglerna medger dock en möjlighet för att istället enbart amortera tilläggslånet med 10 procent per år.

Vad gäller om jag byter bank?

Det är alltid upp till din bank att göra en bedömning av dig och din ekonomi när du blir ny kund. Om du flyttar ett bostadslån som tagits innan det befintliga amorteringskravet trädde i kraft, så gäller att lånet fortfarande inte omfattas av amorteringskravet. FI anser att det är viktigt att man som kund ska kunna flytta befintliga lån till en ny bank utan att amorteringsvillkoren påverkas. En utökning av befintliga lån omfattas dock av kravet.

Kan man få undantag från amorteringskravet? Om ja, hur länge gäller undantaget?

Ja, banken har möjlighet att bevilja undantag från såväl det befintliga som det skärpta amorteringskravet om det efter lånet tas uppstår särskilda skäl, tex. vid sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall. Undantag får beviljas under en begränsad period. Det är banken som avgör om särskilda skäl föreligger och hur länge ett undantag ska gälla. Banken kan även lämna undantag för nyproduktion (under maximalt fem år) och för lantbruksenheter.

Jag kommer att ha bostadslån i två bostäder under en tid eftersom jag inte hinner sälja min gamla lägenhet innan jag har tillträde till den nya. Kommer jag behöva amortera enligt det skärpta kravet?

Om skuldkvoten överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten på grund av ett överbryggningslån eller att man ännu inte såld sin befintliga bostad kan banken bevilja undantag från det skärpta amorteringskravet under som längst sex månader.

Räknas byggnadskreditiv in i skuldkvoten?

Byggnadskreditiv omfattas normalt sett inte av amorteringskravet eftersom det inte finns någon bostad på fastigheten. När huset väl är färdigställt finns det en bostad som kan tjäna som säkerhet för ett bostadslån. Byggnadskreditivet omvandlas då till ett bostadslån som omfattas av amorteringsreglerna. Banken har dock möjlighet att bevilja undantag för nyproduktion under som mest 5 år.

I oktober 2017 skrev jag på ett förhandsavtal för en lägenhet i en nyproducerad fastighet och betalade ett förskott . Köpkontraktet ska skrivas på först under hösten 2018. Kommer jag att påverkas av det skärpta amorteringskravet?

Om ett bindande avtal om förvärv av bostad har ingåtts innan den 1 mars 2018, medan låneavtalet för att betala för bostaden ingås efter detta datum, kan banken lämna undantag från det skärpta amorteringskravet. Ett avtal är som utgångspunkt bindande om det innebär en betydande ekonomisk risk för parterna. Har man exempelvis betalat ett större belopp för att få rättigheten till att köpa en lägenhet är det i normalfallet att betrakta som ett bindande avtal och banken kan därmed lämna undantag. Det är banken som avgör om ett avtal är bindande och om undantag kan medges.

Jag och min sambo ska separera. Vi har idag ett lån på bostaden med solidariskt betalningsansvar. Min sambo kommer att flytta ut och jag tar över lånet efter den 1 mars 2018. Kommer jag att behöva amortera enligt det skärpta amorteringskravet?

Eftersom bostadslånet togs innan den 1 mars 2018 omfattas du inte av det skärpta amorteringskravet, om du inte utökar lånet samtidigt. När det gäller bostadslån som tas efter ikraftträdande ska banken vid ändringar i antalet låntagare, förutom vid dödsfall, beräkna en ny skuldkvot och fastställa amorteringsbeloppet utifrån detta. Det gäller t.ex. vid separation där ena parten tar över bostadslånet. Hela bostadslånet måste då räknas med i skuldkvoten. Vid separation har banken dock möjlighet att bevilja undantag från amorteringskravet under en begränsad period.

Har reglerna för det befintliga amorteringskravet som infördes 1 juni 2016 ändrats?

Reglerna för det befintliga amorteringskravet som infördes 1 juni 2016 är i allt väsentligt oförändrade. För låntagare som tagit lån innan den 1 mars 2018 kommer det dock att finnas möjlighet att amortera tilläggslån som tas efter detta datum med 10 procent per år. Förut gällde denna möjlighet endast om de ursprungliga lånen togs innan 1 juni 2016.

Ni har ju sagt att amorteringskravet har fungerat. Varför måste ni ta till ytterligare åtgärd?

FI följer löpande den finansiella utvecklingen för att förhindra obalanser och framtida finanskriser. Det unika läget med låga räntor och hög tillväxt, samtidigt som bostadspriserna ligger på en hög nivå innebär förhöjd risk. Samtidigt är det fortsatt många hushåll som har stora skulder i förhållande till inkomsten eller till bostadens värde.

Varför behövs den här åtgärden nu när ökningen av bostadspriserna tycks ha stannat upp?

Förslaget sammanfaller i tiden med en ökande osäkerhet om vart bostadspriserna är på väg. I flera områden har priserna minskat. Statistik för enskilda månadsutfall påverkar dock inte motiveringen bakom åtgärden. FI bedömer att det skärpta amorteringskravet är en strukturell åtgärd, som utgör en viktig del av en samlad bostadspolitik.

Finns det inte en risk att den här åtgärden utlöser ett kraftigt prisfall på bostäder – och skapar den en kris som ni vill hindra?

Eftersom det är en förhållandevis liten andel som omfattas av kravet, bedömer FI att åtgärden inte kommer att utlösa något prisfall. Räntorna är vidare fortsatt låga, hushållens betalningsförmåga är lika stark som tidigare, och svensk ekonomi går fortsatt bra. Det betyder att även om bostadspriserna skulle gå ner finns det en betydande motståndskraft i ekonomin. Om bostadspriser stabiliseras eller till och med går ner något är det i grunden sunt. Det är gynnsamt både för de hushåll som vill in på bostadsmarknaden och för samhällsekonomin.

Vore det inte bättre att avvakta prisutvecklingen och eventuella politiska beslut innan det är dags för en ny åtgärd?

Många remissinstanser, som delar FI:s oro över hushållens skulder, uttrycker stöd för åtgärder på andra områden, som till exempel en sänkning av ränteavdragen. Men FI har ett uppdrag att agera för att motverka makroekonomiska obalanser, och kan därmed inte vänta på åtgärder från annat håll. FI bedömer att det bästa verktyg som myndigheten förfogar över i detta läge är ett skärpt amorteringskrav.

Vet ni hur många som kommer att beröras av det skärpta amorteringskravet?

Enligt FI:s beräkningar kommer runt 14 procent av nya bolånetagare att påverkas av det skärpta amorteringskravet. Eftersom det varje år endast är en mindre del av befolkningen som köper bostad eller utökar sina lån, innebär det att det årligen är knappt 1 procent av alla bolånetagare i Sverige som kommer att beröras av kravet. Andelen är högre i storstäder. Fortsätter uppgången i bostadspriserna kommer fler att beröras. Stannar den av blir det färre.

Varför är den här åtgärden så viktig om det nu ändå är så få som berörs?

Enligt FI:s bedömning utgör hushåll med höga bostadslån i förhållande till sin inkomst en makroekonomisk sårbarhet. Även om det är få som påverkas i nuläget, bedöms åtgärden stärka hushållens motståndskraft över tid, särskilt om bostadspriserna fortsätter att stiga snabbare än inkomsterna.

Vilka grupper av bolånetagare gäller det?

Åtgärden riktar sig mot hushåll som tar stora bostadslån i förhållande till sin inkomst. Det är framför allt bolånetagare med god inkomst som påverkas. De är i högre utsträckning mellan 25-45 år och bor i storstäder. Ensamstående hushåll påverkas i större utsträckning än sammanboende.

Hur påverkas unga som ska köpa sin första bostad av det skärpta amorteringskravet? 

FI bedömer inte att unga kommer att bli utestängda från bostadsmarknaden. Men åtgärden kan leda till att det blir nödvändigt för vissa låntagare, även unga, att ta ett mindre lån och köpa en billigare bostad. Bland unga är det framförallt de med goda inkomster som påverkas av det skärpta amorteringskravet. Unga med lägre inkomster får vanligtvis inte så stora bostadslån beviljade i förhållande till sin inkomst. Detta till följd av bankernas kreditprövning. De påverkas därför inte i lika stor utsträckning av kravet.

Hur påverkas en lågavlönad ensamstående förälder?

Hushåll med låga inkomster får vanligtvis inte så stora bostadslån beviljade, till följd av bankernas kreditprövning. De påverkas därför inte i lika stor utsträckning av kravet.

Hur påverkas äldre med låg pension?

Äldre med låg pension påverkas i allmänhet inte av det skärpta amorteringskravet. De begränsas av bankernas kreditprövningar och får därför inte låna så mycket som 4,5 gånger bruttoinkomsten.

Men det blir väl ytterligare en tröskel för den som måste låna mycket pengar för att få någonstans att bo?

Syftet med åtgärden är just att hushåll inte ska ta allt för stora bostadslån i förhållande till sin inkomst, eftersom de i så fall kan påverkas negativt av en störning i ekonomin. Hushåll som ändå väljer att göra det får amortera mer än med dagens reglering.

Det här förslaget innebär väl en ännu större inlåsningseffekt?

FI bedömer att det gällande amorteringskravet kan ha skapat vissa inlåsningseffekter, eftersom det bara är nya bolånetagare som omfattas av kravet. På samma sätt kan det skärpta amorteringskravet ge upphov till vissa inlåsningseffekter. FI bedömer dock att inlåsningseffekterna som uppstår till följd av kravet är begränsade.

Laddar sidan