Bankernas marginal på bolån

Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det tredje kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,44 procent vid utgången av andra kvartalet 2019 till 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet.

Den genomsnittliga korta bolåneräntan, tre månader, sjönk med 2 punkter under det tredje kvartalet. Samtidigt var bankernas finansieringskostnad oförändrad. Då utlåningsräntan sjönk relativt finansieringskostnaden minskade bruttomarginalen under det tredje kvartalet 2019.

Sedan 2010–2011 har FI infört regleringar för att minska sårbarheten för såväl låntagare som banker genom bolån. Hit hör till exempel en höjning av riskvikter för bolån till 25 procent och en aktivering och gradvisa höjningar av den kontracykliska kapitalbufferten. Regleringarna ökar bankernas kapitalkostnad och för att behålla avkastningsnivån på bolån kan bankerna till följd av nya regleringar ha ökat bruttomarginalen. Men FI bedömer att bara en del av marginaluppgången sedan 2010–2011 kan förklaras av ökade kostnader för bankerna genom nya regleringar.

I uppdraget att värna finansiell stabilitet månar FI om att bankerna i Sverige är robusta. Samtidigt har FI ett uppdrag att värna konsumenternas villkor. Utgifter för att finansiera det egna boendet är ofta ett hushålls största enskilda kostnad. FI publicerar bruttomarginalen på bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan.

Den höga marginalen på bolån visar att det finns ett förhandlingsutrymme för konsumenter, samtidigt som banker kan behålla en god lönsamhet på bolån. För att hålla nere sina räntekostnader är det därför viktigt att konsumenter håller sig informerade om vilka villkor de kan få hos olika långivare och förhandlar för att sänka sina räntekostnader. Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk.