Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Företag med höga skulder behöver minska dem nu, snarare än senare. Det var ett av de budskap som FI:s Henrik Braconier, områdeschef Bank, hade med sig när han deltog i en panel på Moodys fastighetskonferens tidigare i dag.
Onsdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.
Tisdag den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Banker och andra finansföretag kan göra mer för konsumenterna och den största stabilitetsrisken är höga skulder i fastighetssektorn. Det var två budskap som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr hade med sig när han i dag talade på Bankmötet i Stockholm.