Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.

Den genomsnittliga korta bolåneräntan, tre månader, var oförändrad under det fjärde kvartalet. Samtidigt ökade bankernas finansieringskostnader något. Den 19 december 2019 höjde Riksbanken reporäntan med 25 punkter till 0 procent. I slutet av fjärdekvartalet var Stibor (3 månader) 0,15 procent. Det var den högsta nivån på nästan 5 år och ungefär 17 punkter högre jämfört med september 2019. Oförändrade utlåningsräntor och högre finansieringskostnader förklarar därmed den lägre bruttomarginalen för fjärdekvartalet 2019. Sedan december 2017, då bolånemarginalen var som högt på 1,71 procent, har bankernas bruttomarginal på bolån minskat med 34 punkter.

Sedan 2010–2011 har FI infört regleringar för att minska sårbarheten för såväl låntagare som banker genom bolån. Hit hör till exempel en höjning av riskvikter för bolån till 25 procent och en aktivering och gradvisa höjningar av den kontracykliska kapitalbufferten. Regleringarna ökar bankernas kapitalkostnad och för att behålla avkastningsnivån på bolån kan bankerna till följd av nya regleringar ha ökat bruttomarginalen. Men FI bedömer att bara en del av marginaluppgången sedan 2010–2011 kan förklaras av ökade kostnader för bankerna genom nya regleringar.

I uppdraget att värna finansiell stabilitet månar FI om att bankerna i Sverige är robusta. Samtidigt har FI ett uppdrag att värna konsumenternas villkor. Utgifter för att finansiera det egna boendet är ofta ett hushålls största enskilda kostnad. FI publicerar bruttomarginalen på bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan.

Den höga marginalen på bolån visar att det finns ett förhandlingsutrymme för konsumenter, samtidigt som banker kan behålla en god lönsamhet på bolån. För att hålla nere sina räntekostnader är det därför viktigt att konsumenter håller sig informerade om vilka villkor de kan få hos olika långivare och förhandlar för att sänka sina räntekostnader. Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk.

Laddar sidan