FI förlänger riskviktsgolven för svenska bolån och kommersiella fastigheter

2025-04-30 | ESRB Nyheter Särskilda PM & beslut Stabilitet Kapitaltäckning Bank

FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) om att vi avser att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år, från och med den 31 december 2025. Vi avser också att förläng det nuvarande riskviktsgolvet för kommersiella fastigheter med två år från och med 30 september 2025. Detta sker i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.

Riskviktsgolv för bolån

I augusti 2018 införde FI ett riskviktsgolv om 25 procent för svenska bolån inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Beslutet trädde i kraft den 31 december 2018 och gällde i två år. Efter det beslutade vi att förlänga riskviktsgolvet. Den nuvarande förlängningsperioden tar slut under 2025. FI:s åsikt är att de risker som gjorde det nödvändigt att införa riskviktsgolvet kvarstår i sådan omfattning att åtgärden bör förlängas i två år.

De svenska bankerna är fortfarande högt exponerade mot den svenska bostadsmarknaden. Efter en lång period med låga kreditförluster på bolån finns en risk att bankernas interna modeller (IRK-modeller) inte säkerställer att bankerna håller tillräckligt med kapital. Riskviktsgolvet säkerställer att bankerna har tillräcklig motståndskraft för att kunna hantera en potentiellt svår ekonomisk nedgång utan att behöva minska sin kreditgivning. Därmed minskar risken för spridningseffekter som kan förstärka nedgången.

Riskviktsgolv för kommersiella fastigheter

I september 2023 införde vi ett riskviktsgolv om 35 procent för svenska kommersiella fastigheter samt 25 procent för svenska kommersiella bostadsfastigheter. Ett motsvarande kapitalkrav låg tidigare i pelare 2 sedan 2020. Beslutet trädde i kraft den 30 september 2023 och gäller i två år, vilket innebär att den nuvarande åtgärden löper ut i september 2025. Vår åsikt är att de risker som gjorde det nödvändigt att införa riskviktsgolvet kvarstår och att åtgärden därmed bör förlängas i två år.

Den kommersiella fastighetssektorn utgör fortfarande stora risker för det finansiella systemet. Sektorn är stor, konjunkturkänslig och nära sammankopplad med det finansiella systemet. Skuldsättningen i sektorn är hög och svenska banker har fortsatt stora exponeringar mot den. Betalningsproblem och obestånd hos fastighetsföretagen kan därför medföra stora kreditförluster för bankerna. Det kan påverka den finansiella stabiliteten. Vi bedömer därför att det fortfarande finns behov av riskviktsgolv för att hantera dessa risker.