Den generella risknivån för penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige har stigit jämfört med för fem år sedan. Det beror bland annat på att hot från organiserad brottslighet ökat och att brottsligheten blivit alltmer integrerad i den legala samhällsstrukturen.
Det framgår av en uppdaterad nationell riskbedömning från Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den förra nationella riskbedömningen gjordes 2020/2021.
Två av de fyra branscher som pekas ut att löpa störst risk att utnyttjas för penningtvätt är bank- och finansieringsrörelser samt betalningsinstitut. Riskbedömningen pekar ut flera riskfaktorer som företagen behöver vara särskilt uppmärksamma på.
Det handlar bland annat om missbruk av identiteter, målvakter och snabbt förändrade transaktionsmönster. Den nationella riskbedömningen beskriver även hur företag används som brottsverktyg och hur olika typer av möjliggörare utnyttjas.
Hela nationella riskbedömningen går att läsa på Polismyndighetens webbplats:
Finansinspektionen är en av 17 organisationer som ingår i Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
I Samordningsfunktionen ingår även: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen, Tullverket samt Åklagarmyndigheten.