SEB får tillfälligt högre kapitalkrav på grund av modellbrister

Kapitalkrav anger en minsta mängd ekonomisk krockkudde som en bank måste ha för att kunna hantera bland annat oväntade kreditförluster. Kapitalkravet beräknas genom att ett krav i procent multipliceras med bankens exponeringar, justerat för exponeringarnas risk.

Enligt EU-gemensamma regler används som utgångspunkt en standardmetod, den så kallade schablonmetoden, för att fastställa bankers kapitalkrav. Banker kan även ansöka om tillstånd att använda egna modeller för att göra dessa beräkningar, så kallade interna modeller. Det är FI som beslutar om en bank får använda interna modeller.

FI har granskat SEB:s interna modeller

SEB har sedan 2007 tillstånd att använda interna modeller för att beräkna sina kreditrisker. FI granskade SEB:s interna modeller 2023 och konstaterade då att dessa hade brister. FI beslutade därför i september 2023 att ålägga banken ett kapitalpåslag. Även andra banker ålades påslag för modellbrister.

Under 2026 har FI gjort en bredare granskning av SEB:s interna modeller för lån till företag och andra exponeringar som inte är mot hushåll eller offentlig sektor. Granskningen visar att bristerna i SEB:s arbete med interna modeller är mer omfattande än vad som tidigare konstaterats. Bristerna får som följd att beräkningar som ligger till grund för att fastställa kapitalkravet inte lever upp till kraven, samtidigt som det väntas ta en tid innan banken har åtgärdat dem.

Tillfälligt högre kapitalkrav och åtgärdsprogram

Enligt reglerna ska FI agera för att minska konsekvenserna av sådana modellbrister tills de har åtgärdats. FI har därför beslutat att ålägga SEB ytterligare ett tillfälligt påslag på bankens kapitalkrav. Åtgärden minskar risken för att kapitalkraven inte fullt ut speglar det de ska. Den motverkar också risken att banken under tiden bristerna kvarstår åtnjuter en fördel som den inte är berättigad till, vilket kan snedvrida konkurrensen.

Det befintliga påslaget som SEB har sedan 2023 innebär att SEB:s kärnprimärkapitalkrav är cirka 10 miljarder kronor högre än vad det annars skulle ha varit. Till följd av den nu beslutade åtgärden ökar kärnprimärkapitalkravet med ytterligare cirka 10 miljarder kronor. Den 30 juni 2026 beräknades bankens kärnprimärkapitalkrav till 154 miljarder kronor.

Det nya påslaget utformas som golv för riskexponeringsbeloppen för de berörda modellerna. Sammanlagt ökar bankens totala riskexponeringsbelopp med cirka 15 procent. Det sedan 2023 gällande påslaget utgör ungefär hälften av det. SEB ska tillämpa de nya golven från och med den 31 december 2026.

SEB har ett åtgärdsprogram för hur samtliga brister ska åtgärdas. FI kommer noga och i tät dialog med banken följa bankens arbete med att leverera på åtgärdsprogrammet. Påslaget på kapitalkravet gäller till dess att SEB implementerar av FI godkända modelländringar som åtgärdar bristerna.

Delar av beslutet innehåller uppgifter om sådana affärs- eller driftförhållanden som kan antas innebära ekonomisk skada för banken vid ett utlämnande. Dessa uppgifter omfattas av sekretess enligt 30 kap. 4 § första stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400