Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna

De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.

  • Datum: 2020-02-12
  • Talare: Chefsekonom Henrik Braconier
  • Möte: Svd Bank Summit

Henri Braconier deltog på Svenska Dagbladets Bank Summit den 12 februari i en paneldiskussion med titeln "Mot lågkonjunktur och läge för oro? Sveriges och bankernas ekonomi" I panelen deltog också riksgäldsdirektören Hans Lindblad Svenska bankföreningens vd Hans Lindberg.

Svenska banker och de låga räntorna

Stabila banker är centrala för den finansiella stabiliteten. FI verkar därför för att det ska finnas en tillfredställande motståndskraft i banksystemet och att bankerna tar höjd för de risker som finns i deras verksamhet. På så sätt minskar vi risken för – och konsekvenserna av – framtida finanskriser.

Den långa perioden med fallande räntor har lett till stigande tillgångsvärden. De senaste 10 åren har aktiemarknaderna stigit med över 100 procent, de kommersiella fastighetspriserna med nästan 60 procent och bostadspriserna med nästan 66 procent.

Samtidigt har såväl hushållens som företagens skulder stigit. FI har därför behövt agera för att dämpa risker kopplade till hushållens höga skulder genom att införa amorteringskrav. Detta arbete har gett resultat. Färre nya bolånetagare tar på sig stora skulder, och skulderna i den privata sektorn växer nu med 6,5 procent jämfört med 8,1 procent vid toppen 2017. Men lågräntemiljön skapar utmaningar på andra håll. Exempelvis har de icke-finansiella företagens skulder vuxit i snabbare takt under senare år, delvis genom bankfinansiering men även genom snabbt ökande marknadsfinansiering.

Risker med de kommersiella fastigheternas skulder

FI ser framför allt risker kopplade till den ökade skuldsättningen i den kommersiella fastighetssektorn. Storbankernas utlåning till fastighetsföretag är stor – 16 procent av utlåningen. Samtidigt är fastighetssektorn räntekänslig. Storbankernas motståndskraft mot risker kopplade till utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn måste därför öka. FI har nyligen beslutat att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Åtgärden förväntas öka de svenska storbankernas kapitalkrav med mellan 4,5 och 5 miljarder kronor per bank. Detta kan relateras till storbankernas totala kapitalkrav som är omkring 120–150 miljarder kronor per bank, samt till deras vinster om runt 20 miljarder per bank.

Sammantaget bidrar dessa åtgärder till att svenska storbanker har en tillfredsställande motståndskraft i dag, vilken också understödjs av deras höga lönsamhet. Bankernas affärsmodeller kommer dock att påverkas av omvärldsförändringar, som bland annat den digitala utvecklingen i sektorn och tillväxten av nya finansieringsformer. Detta omvandlingstryck innebär ökad konkurrens, som kan försämra den framtida lönsamheten i banksektorn. FI behöver därför verka för ett robust och stabilt system där bankerna klarar att möta pågående och framtida förändringar.