Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
Finansinspektionen har analyserat den rapportering som de företag som står under FI:s tillsyn är skyldiga att lämna till myndigheten varje år. FI kan konstatera att förbättringar har skett över de fyra år som rapporteringen har funnits, men att det fortfarande finns områden som kräver ökat fokus.
Under 2019 har Finansinspektionen stärkt penningtvättstillsynen och bland annat satsat stora resurser på att granska svenska storbankers styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i baltiska dotterbolag.
FI bedömer att företagen generellt sett har en större medvetenhet om regelverket jämfört med tidigare undersökningar och att de satsar mer resurser på sitt arbete mot penningtvätt. Men mer behöver göras.
Många företag gör inte tillräckligt för att motverka risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta visar Finansinspektionen (FI) i en ny rapport.
Sms-låneföretagen är skyldiga att identifiera sina kunder. Eftersom företagen utlovar lån på mycket kort tid har FI undersökt deras rutiner. Företagen uppger nu att de förbättrat rutinerna för att säkerställa att det är rätt person och att det inte är penningtvätt.
De svenska bankerna brister i efterlevnaden av EU-gemensamma regler som syftar till att spåra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan försvåra utredningsarbetet för de europeiska polismyndigheterna. Anledningen tycks vara bristande kunskap om reglerna, och brister i systemstöd. De svenska bankerna tar emot många betalningar från utländska banker som inte heller de uppfyller kraven.