Frågor och svar

Alternativa investeringsfonder | Innehavsrapportering | Värdepappersbolag | Blankning | Flaggning 

Alternativa investeringsfonder

Vilka ska rapportera?

Vilka bolag ska rapportera?

Rapporteringskrav för auktoriserade AIF-förvaltare samt för AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige framgår av 13 kap. 2-4 §§ lagen (2013:561)om alternativa investeringsfonder (LAIF). Kraven kommer av artikel 24(1)-(2),( 4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU.

Rapporteringskravet för registrerade förvaltare framgår av 2 kap. 4 § LAIF. Kravet kommer av artikel 3 3(d) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU.

EU-rapportering

Hur ska hävstången för AIFM rapporteras?

Enligt artikel 6 (1) i Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 ska hävstången uttryckas som förhållandet mellan fondens exponering och dess nettotillgångsvärde.

Enligt artiklarna 7 och 8 i den delegerade förordningen ska exponeringen motsvara summan av alla positioners absolutbelopp. Om t.ex. exponeringen är 2 miljarder euro och NAV är 1 miljard euro skulle beräkningen bli (2 miljarder/1 miljarder)*100. Resultatet blir då 200 % och det är den siffran som ska rapporteras.

Om fonden inte har någon hävstång innebär det att 100 % ska rapporteras.

Vilka uppgifter ska rapporteras?

Vad som ska rapporteras och vid vilka tidpunkter finns angivet i artikel 110-111 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013. Rapportering ska ske för AIF-förvaltaren och för varje fond. Mallar för rapporteringen finns i bilaga 4 till förordningen.

Bilagan är ett Exceldokument med fyra blad, som är namngivna efter artiklarna 24(1), 24(2) och 24(4) i direktivet. Det första bladet – AIFM file 24(1) – gäller rapportering för AIF-förvaltare. De tre andra, AIF file 24(1), (2) och (4), rör rapportering för fonderna.

Dokumentet finns på Esma-sidan och har titeln Consolidated AIFMD reporting template.

Auktoriserade AIF-förvaltare och icke EES-baserade AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige enligt 5 kap. 10 § LAIF, ska rapportera enligt mallarna 24(1) och 24(2). Om någon av fonderna använder finansiell hävstång till betydande grad ska även rapportering ske enligt mall 24(4).

Registrerade förvaltare ska rapportera enligt mall 24(1).

Hur ofta ska rapporteringen ske?

Ett diagram över AIF-förvaltares rapporteringsskyldigheter finns i Bilaga 1 till Esmas riktlinjer om rapporteringen:

Riktlinjer om rapporteringskrav enligt artiklarna 3.3 d och 24.1, 24.2 och 24.4 i AIFM-direktivet (Esma)

Auktoriserade AIF-förvaltare och icke EES-baserade AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige ska i huvudsak rapportera med intervall som bestäms av de förvaltade tillgångarnas storlek.

Förvaltade tillgångarRapporteringIntervall
> 1 miljard euro förvaltare kvartal
< 1 miljard euro förvaltare halvår
> 500 miljoner euro fond kvartal


Förvaltare av AIF utan hävstång och som investerar i onoterade företag och emittenter för att förvärva kontroll ska rapportera årsvis.

Auktoriserade AIF-förvaltare av alternativa investeringsfonder som får marknadsföras till icke-professionella samt specialfonder, vars förvaltade tillgångar understiger de tröskelvärden som anges i 2 kap 2 § LAIF, ska rapportera halvårsvis. Detta framgår av 16 kap. 8 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10).

AIF-förvaltare med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige enligt 5 kap. 10 § LAIF vars förvaltade tillgångar understiger tröskelvärdet ska rapportera årsvis.

Registrerade AIF-förvaltare ska rapportera årsvis.

Vad menas med "National code?"

I rapporteringsfilen ska "National code" anges. Detta motsvarar FI:s institutnummer för AIF-förvaltare respektive AIF. Institutnummer går att söka fram i FI:s Företagsregister.

Vi har fått valideringsfel, vad ska vi göra?

Börja med att felsöka i ESMAS exempelfiler och anvisningar som du hittar här:

Esmas exempelfiler och anvisningar

Nationell rapportering

Krävs ytterligare rapportering för AIF-förvaltare?

Förvaltare av alternativa investeringsfonder som får marknadsföras till icke-professionella samt specialfonder varje kvartal lämna en kvartalsrapport för förvaltaren. En sådan rapport ska lämnas oavsett hur stora de förvaltade tillgångarna är. Det framgår av 16 kap. 2 och 7 §§ FFFS 2013:10.

Förvaltare av specialfonder ska varje kvartal lämna en rapport för respektive specialfond, enligt 16 kap. 4 § FFFS 2013:10. Av 4 § framgår vilka uppgifter den rapporteringen ska innehålla.

Tekniska frågor

Hur ska bolagen rapportera?

Rapportering sker med XML-fil i det webbaserade inrapporteringssystemet Periodisk rapportering. Det finns inget grafiskt gränssnitt för denna rapportering utan den görs uteslutande via XML-fil. XML-filen ska följa Esmas specifikationer. Exempelfiler och anvisningar finns i dokumentet AIFMD reporting IT technical guidance på Esma-sidan.

När rapporteringen görs i svenska kronor (SEK) ska värden anges i hela kronor. När XML-filen är bifogad till rapporten ska rapporten skickas till FI.

Mallar för rapporteringen finns, som tidigare nämnts, i Esma-dokumentet Consolidated AIFMD reporting template.

När är rapporten godkänd?

FI validerar alla rapporter. När rapporten är validerad skickas ett mejl till den kontaktperson som angivits. Mejlet talar om att det finns ett valideringsresultat i rapporteringssystemet under fliken Meddelanden. Om valideringen inte är godkänd måste rapporten rättas och skickas in på nytt. När rapporten valideras utan fel är den klar.

Hur får jag behörighet till rapporteringssystemet?

Tidigare behörigheter för periodisk rapportering gäller även i detta system. Nya behörigheter beställs genom att skicka in en behörighetsblankett.

Övriga frågor

Vilket är bolagets första rapporteringstillfälle?

Bolagets första rapporteringstillfälle inträffar ett kalenderkvartal från att förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden fick tillstånd från FI till det balansdatum rapporteringen gäller.

När ska rapporteringen ske?

Rapportering ska ske senast en månad efter periodens utgång. Om förvaltaren förvaltar en fond- i- fond får rapporteringen ske senast efter ytterligare 15 dagar, både för fonden och för förvaltaren. Om samma förvaltare förvaltar fonder som inte är fond-i-fond måste dessa däremot rapporteras senast en månad efter utgången period. Se Rapporteringskalender fondbolag.

Hur lång tid kommer kvalitetsgranskningen att ta i anspråk?

För de företag vars data i ett första skede ska rapporteras vidare till Esma är vår målsättning att granskningen kommer att göras inom två veckor. För andra företag kan det ta längre eller kortare tid. Vi granskar inrapporterad data löpande, men tiden som tas i anspråk för detta varierar beroende på vilken typ av avvikelser vi hittar, vilka åtgärder vi måste vidta, vilka personer på FI som kommer att bedöma avvikelsen mm.

Finns det någon tidsgräns för när man kan göra revideringar?

Nej, systemet för inrapportering tillåter revideringar av äldre rapporter. En förutsättning för att en rättning ska godkännas är att den inte bryter mot någon valideringsregel. FI uppmanar företaget att, utan dröjsmål, korrigera redan rapporterade uppgifter om någon ändring har skett. Företagets uppgifter ska därför överensstämma med de uppgifter som är rapporterade till FI.

Vad innebär att rapportera "i god tid"?

Rapportering enligt regelverket innebär att ett antal valideringsregler ska vara uppfyllda innan rapporteringen kan lämnas. För att inte riskera att, nära sista rapporteringsdag, hamna i en situation där valideringsproblem stoppar rapporteringen ser vi en fördel i att börja i god tid. Har man en egen valideringsprocessor kan man själv göra en validering och därmed undvika att rapporteringen inte går igenom de uppsatta kontrollerna. Observera att en inskickad rapport inte är att anses som inlämnad förrän ni per mejl mottagit en bekräftelse och att ni i ert rapporteringsverktyg fått en meddelande att rapporten är godkänd.

Innehavsrapportering

Nationell rapportering

Är det obligatoriskt att rapportera innehav?

Ja. För värdepappersfonder och vissa specialfonder ska rapporteringen avse den sista bankdagen i varje kvartal och ha kommit in till FI senast den fjortonde dagen i efterföljande månad. För de specialfonder som har FI:s godkännande enligt 12 kap. 6 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska rapporteringen ha kommit in till FI senast den tjugonde dagen i efterföljande månad. Samtliga datum finns angivna i rapporteringskalendern.

När ska rapportering senast ske?

För värdepappersfonder och vissa specialfonder ska rapportering ha kommit in till FI senast den fjortonde dagen i efterföljande månad. För de specialfonder som har FI:s godkännande enligt 12 kap. 6 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska rapporteringen ha kommit in till FI senast den tjugonde dagen i efterföljande månad. Samtliga datum finns angivna i rapporteringskalendern.

Är det några förändringar i "F813 – Kvartalsrapport" för värdepappersfonder och specialfonder?

Nej, den ska rapporteras som vanligt.

Hur ska standardavvikelse beräknas? Vilken formel ska användas?

FI tar in uppgifter för standardavvikelse som baserar sig på den branschstandard som följer Fondbolagens förenings "Riktlinjer för redovisning av nyckeltal avseende svenska värdepappersfonder och specialfonder".

Gäller fältet "Röstvärde" fonden eller fondbolaget?

Det är instrumentets andel av bolagets röstvärde i procent som ska rapporteras in. Det är alltså inte fondbolagets röstvärde vi vill ha in.

Hur ska exponering mot företagsgrupp rapporteras?

Bolaget ska ange uppgifter om fondens exponeringar mot företag och företagsgrupper, i enlighet med 5 kap. 21 § och 22 § i lagen (2004:46) om värdepappersfonder (LVF). Både företag och företagsgrupper ska rapporteras under företagsgrupp.

Om bolaget har innehav i överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument som är utgivna av Kommuninvest i Sverige AB och omfattas av 5 kap. 6 § andra stycket 1 LVF, ska Kommuninvest i Sverige AB rapporteras under företagsgrupp enligt 5 kap. 22 § LVF.

Fondandelar ska inte inkluderas i rapporteringen av exponeringar mot företagsgrupp.

Ska instrument utgivna av stater och statligt ägda bolag rapporteras som exponering mot företagsgrupp?

Instrument utgivna av stater ska inte rapporteras som exponering mot företag eller företagsgrupp. Instrument utgivna av statliga bolag ska däremot inkluderas i rapporteringen, förutsatt att det är sådana instrument som omfattas av 5 kap. 21 respektive 22 § LVF.

Gäller exponering mot företagsgrupp enbart flera företag inom samma företagsgrupp och inte exponering mot ett och samma företag?

Nej, bolaget ska även rapportera exponering mot ett och samma företag under företagsgrupp. Anvisningen hänvisar till 5 kap. 21 § och 22 § LVF. Där anges att regeln avser exponeringar mot ett och samma företag eller mot företag i en och samma företagsgrupp.

Hur ska fondtyp rapporteras?

Bolaget ska enligt anvisningarna ange fondtyp med ledning av vad som framgår av fondbestämmelserna och namnet på fonden. Det finns 15 fondtyper varav fyra huvudsakliga och 11 sekundära. Alla fonder ska tilldelas en huvudsaklig fondtyp. Det är möjligt att välja flera sekundära fondtyper och dessa bör rapporteras för fonden i den grad de är tillämpliga. Nedan följer vägledning för hur fondtyp ska rapporteras.

1. Rapportering av fondtyp ska i första hand baseras på fondens placeringsstrategi. Fonden måste vara en av följande fondtyper:

  • aktiefond
  • räntefond
  • blandfond
  • hedgefond.

Övriga kategorier ska ses som kompletterande information till ovan angivna fondtyper:

2. Rapportera om fonden har en eller flera särskilda inriktningar som småbolagsfond, indexfond, indexnära fond eller företagsobligationsfond:

  • småbolagsfond
  • indexfond
  • indexnära fond
  • företagsobligationsfond.

3. Rapportera om fonden är en penningmarknadsfond och har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 om penningmarknadsfonder:

• Penningmarknadsfond

4. Rapportera om fonden är en fondandelsfond:

  • fondandelsfond

5. Rapportera om fonden beaktar hållbarhet och/eller marknadsförs som hållbar:

  • beaktar hållbarhet
  • marknadsförs som hållbar.

6. Rapportera om fonden är en ETF:

  • ETF

7. Rapportera om fonden är en matar- eller mottagarfond:

  • matarfond
  • mottagarfond.

Hur ska en hedgefond som också passar in på en annan huvudsaklig fondtyp rapporteras?

Om fonden är en hedgefond ska bara hedgefond anges som huvudtyp.

Hur ska avkastningströskel (vid tillämpning av prestationsbaserad avgift i fonden) rapporteras?

Om fonden tillämpar prestationsbaserad avgift ska, utöver det procentuella uttaget, avkastningströskel anges. Här ska endast namnet på avkastningströskeln anges samt eventuellt påslag, till exempel "OMRX Treasury Bill + 2 %". Bolaget ska således inte ange "Jämförelseindex + 2 %". Längre förklaringar eller definitioner av avkastningströskeln ska undvikas.

Procentuellt uttag ska inte framgå av fältet avkastningströskel.

När ska jämförelseindex rapporteras?

Om bolaget i faktabladet ska visa fondens resultat i förhållande till ett jämförelseindex, ska bolaget rapportera detta index. Se vidare fråga 8 avsnitt 2 i Esmas frågor och svar om tillämpningen av UCITS-direktivet (ESMA34-43-392) som tydliggör när faktabladet ska ange fondens resultat i förhållande till ett jämförelseindex.

Om fonden har ett jämförelseindex ska namnet på jämförelseindexet anges.

Om jämförelseindexet består av en sammansättning av olika index ska namnet på samtliga index som ingår i sammansättningen anges och med procentsatser för fördelningen.

Om bolaget inte redovisar fondens resultat i förhållande till ett jämförelseindex ska bolaget rapportera "Jämförelseindex saknas".

När ska aktiv risk rapporteras?

Bolaget ska enligt anvisningarna rapportera aktiv risk som standardavvikelsen för variationerna i skillnaden i avkastning mellan fonden och dess jämförelseindex. Uppgiften baseras på månadsdata och ska avse de senaste 24 månaderna.

Bolaget ska rapportera aktiv risk om fonden, enligt ovan, tillämpat samma jämförelseindex i 24 månader eller längre.

Hur ska aktiv risk rapporteras för fonder som inte har ett jämförelseindex eller har funnits kortare tid än 24 månader?

Saknar fonden jämförelseindex eller om fonden tillämpat det en kortare tid än 24 månader och därför inte kan ange aktiv risk, lämnas fältet tomt. "0,00" ska endast rapporteras om det är den beräknade aktiva risken för fonden.

Hur ska motpartsexponering för OTC-derivat rapporteras?

Bolaget ska enligt anvisningarna ange uppgifter om fondens motpartsexponering för OTC-derivat. Namn på motparten måste anges. En motpartsexponering för OTC-derivat kan inte rapporteras som ett negativt värde.

Hur ska insättningar på konto i kreditinstitut rapporteras?

Bolaget ska enligt anvisningarna ange uppgifter om fondens insättning på konto i kreditinstitut. Namnet på kreditinstitutet ska anges.

Är syftet med fältet "Ägarandel" att ta in information per fond eller fondbolag?

Syftet är att få in information per fond.

Vad ska rapporteras in för "Ägarandel" om instrumentet är ett derivat?

Detta styrs av en maktbegränsningsregel som reglerar hur stor del av ett bolag eller en emittent en fond får äga och som finns i 5 kap. § 19 LVF. Om ett ägande inte har övergått till fonden, ska det ägandet inte rapporteras in.

Vad ska rapporteras i fältet "Emission" för ett enskilt instrument?

Detta fält är till för situationer där två eller flera instrument hör till samma emission, men har olika ISIN-kod. I sådana fall ska bolaget ange den ISIN-kod som är huvudemissionens ISIN-kod för de instrument som hör till samma emission, om de inte redan har samma ISIN-kod.

Det är enbart fonder som har tillstånd att placera i enlighet med 5 kap. 8 § LVF som behöver rapportera in ISIN-kod för huvudemissionen.

Hur ska ISIN-kod för en fond som har flera andelsklasser rapporteras?

Använd samma princip som i rapporteringen av F813.

Tekniska frågor

Vad innebär förändringen i de tekniska specifikationerna från den 26 september 2019?

Det har införts en kontroll som innebär att om någon av taggarna MotpartOTC, InsättningKonto samt Företagsgrupp anges så ska även information anges i undertaggar som tillhör dessa. De kan inte utelämnas. Kontrollen kommer även att göras på revideringar som skickas in efter 26 september.

Vilka är de största förändringarna i de tekniska specifikationerna från den 5 mars 2019?

Dessa är de största förändringarna i de tekniska specifikationerna:

  • Namnet på en motpart för ett OTC-derivat får bara förekomma en gång per fond, fältet får inte lämnas tomt och inte innehålla enbart siffror.
  • En enskild kombination av namn på kreditinstitut och valutakod får bara förekomma en gång per fond. Namnet på kreditinstitutet får inte lämnas tomt, innehålla enbart siffror eller utgöras enbart av en valutakod.
  • Namnet på företagsgrupp får bara förekomma en gång per fond. Fältet får inte lämnas tomt och inte innehålla enbart siffror.
  • Varje andelsklass måste ha en unik ISIN-kod.
  • Om en fond rapporterar prestationsbaserad avgift måste både procentuellt uttag och avkastningströskel fyllas i.
  • Om en fond har tillstånd att använda en Value at Risk-modell som riskbedömningsmetod måste samtliga uppgifter om värde för Value at Risk, innehavsperiod och konfidensintervall fyllas i.

För närmare detaljer, se dokumentet "Tekniska specifikationer Schema och anvisningar Fondinnehav" − som finns på sidan Innehavsrapportering.

Vilka är förändringarna i de tekniska specifikationerna från rapportering med referensdatum den 31 mars 2021?

Schemat innehåller inga nya uppgifter men rapporteringen av fondinnehav innehöll före referensdatumet 31 mars 2021 ett antal frivilliga uppgifter markerade med en asterisk (*). Uppgifterna har blivit obligatoriska att rapportera eftersom FI nu har föreskriftsstöd att hämta in dessa uppgifter. Uppgifterna som blivit obligatoriska att ange är:

  • fondens förvaltningsavgifter
  • fondens prestationsbaserade avgifter (procentuella uttag och avkastningströskel)
  • vilken typ av fond som förvaltas (se anvisning hur detta rapporteras på rätt sätt)
  • vilket jämförelseindex som fonden använder sig av
  • fondens aktiva risk (tracking error)
  • fondens placering på konto hos kreditinstitut
  • fondens motpartsexponering för OTC-derivat
  • fondens exponering mot företagsgrupp
  • standardavvikelser för specialfonder (sedan tidigare obligatoriskt för värdepappersfonder).

Varför är då finansiella instrument inte markerade som obligatoriska i xml-schemat"?

Det kan finnas fonder som är under avveckling och som inte har några finansiella instrument kvar. Det måste gå att rapportera även för sådana fonder.

Valideringsregler – varför får vi ett felmeddelande för marknadsvärde för instrument? (Fel 514 och 714)?

FI kontrollerar att det marknadsvärde som rapporterats in är rimligt. FI beräknar kontrollvärdet för marknadsvärde som antal x kurs x valutakurs, eller, nominellt belopp x kurs/100 x valutakurs. Om ni fått ett felmeddelande, har ni troligen inte rapporterat in någon av uppgifterna "antal", "nominellt belopp", "kurs" eller "valutakurs" på rätt sätt. Till exempel ska innehav noterade i brittiska pence rapporteras i brittiska pund.

Hur ska vi rapportera utlånade positioner?

Ni ska rapportera på det sätt som är mest rättvisande. Om bara delar av en position är utlånad kan den bästa metoden vara att rapportera två positioner och markera den ena som utlånad. Om exempelvis 100 stycken av en position på 1 000 är utlånade rapporterar ni två positioner, en på 900 och en på 100, med den senare markerad som utlånad.

Slår inte valideringsregel 505 till då?

Valideringsregel 505 är uppbyggd för att ta bort dubbletter. Om det finns en skillnad mellan instrument A och instrument B, till exempel olika antal eller inlånad/utlånad, ska inte den regeln vara stoppande.

Övriga frågor

Publiceras uppgifterna på fi.se?

FI publicerar värdepappersfonders innehav varje kvartal från och med det fjärde kvartalet 2018. Innehaven publiceras med två månaders fördröjning. Specialfonders innehav publiceras inte. Uppgifterna publiceras här: Fondinnehav.

Värdepappersbolag

EU-rapportering

Varför byter FI från LEI-kod till institutnummer som identifierare i rapporteringen?

I den nya inrapporteringsplattformen, Fidac, finns inte möjligheten att rapportera med antingen LEI-kod eller institutnummer. För att möjliggöra all typ av rapportering i Fidac, både periodisk och händelsestyrd, har vi fattat beslut att tills vidare endast tillåta institutnummer som identifierare för rapportering via Fidac.

Per vilken referensdag börjar kravet på institutnummer som identifierare i rapporteringen att gälla?

Kravet gäller från och med rapportering med referensdag 2021-06-30 enligt EBA:s ramverk.
Ett undantag när det gäller referensdag är att rapporteringen av uppgifter om ersättningspraxis och högavlönade, den så kallade Ersättningsrapporteringen, ska ske per referensdag 2020-12-31 i Fidac. Information om datum för denna insamling finns kommunicerad separat.
Revideringar av inrapporteringar som gjorts för tidigare referensdagar, före 2021-06-30, ska även fortsättningsvis göras i systemet Periodisk inrapportering via webb och rapporteras med LEI-kod.

Vilka rapporter träffas av kravet på institutnummer som identifierare i rapporteringen?

Först ut är rapportering enligt EBA:s ramverk. Sedan kommer det succesivt ske en övergång från befintliga rapporteringssystem till Fidac för andra typer av rapporteringar. Ordning och tidplan för detta kommer att kommuniceras på fi.se i god tid inför varje övergång.

I rapporteringskalendern på FI:s webbplats anges det regelverk som reglerar rapporteringen. EBA:s ramverk för rapportering bygger på Kapitaltäcknings-förordningen (CRR), Kapitaltäckningsdirektivet (CRD) och EBA:s riktlinjer (EBA GL).

Hur ska innehållet i instansfilen ändras?

Rapportering i Fidac ska göras med FI:s institutnummer som identifierare i de instansfiler som rapporteras in via Fidac.

I instansfilen ska då anges: scheme=http://www.fi.se/InstNr.
Ex. <xbrli:identifier scheme="http://www.fi.se/InstNr">institutnummer
</xbrli:identifier>

Observera att institutnummer ska bytas mot institutnumret för respektive institut.

Vilka uppgifter ska rapporteras för resolutionsplaneringen 2020?

Som grundregel rapporterar alla institut (eller för koncerner, moderföretag inom EES), som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution, uppgifter för resolutionsplanering i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1624. Omfattningen av rapporteringen kan dock skilja sig åt.

Institut som omfattas av förenklade skyldigheter, enligt beslut från Riksgälden, ska exempelvis endast rapportera en delmängd av uppgifterna.

Andra institut, som enligt Riksgäldens bedömning bedriver verksamhet som är kritisk för den finansiella stabiliteten, ska, med stöd av artikel 7 i genomförandeförordningen, rapportera information utöver den som specificeras i förordningen.

Vilka uppgifter som respektive institut ska rapportera för resolutionsrapporteringen 2020 framgår av Riksgäldens dokument Rapportering för resolutionsplanering 2020.

I regelverket för rapportering, som EBA arbetar med, sker det både förändring av befintlig rapportering och att det tillkommer nya krav. Hur hittar jag information om när och i vilken rapporteringsversion olika ändringar genomförs?

Från och med version 2.9 arbetar EBA med att olika rapporter börjar gälla per olika referensdagar, så kallade modulreleaser.
Information om respektive version finns på denna sida på EBA:s webbplats: EBA reporting frameworks.

Gör FI någon avstämning av FINREP mot andra rapporter, t.ex. årsredovisningen?

Det sker ingen automatiserad avstämning, men FI använder alla rapporter som finns att tillgå i sin tillsyn, oavsett om den är inskickad till FI i den periodiska rapporteringen eller inte.

Hur påverkas vi av EBA:s rekommendation om s.k. LEI-kod?

Finansinspektionen följer EBA:s rekommendation om LEI-koder för identifiering av rapporterade bolag. Samtliga företag ska ha en LEI-kod.

FI rekommenderar inte någon särskild utgivare utan konstaterar att det finns både utländska och en svensk utgivare. Det går bra att vända sig till vilken som helst av dessa utgivare då det är ett globalt kodsystem.

Hur ska vi rapportera en exponering mot Kommuninvest?

En exponering mot Kommuninvest är en institutsexponering med en garanti från ett antal svenska kommuner. I mallen C 27.00 ska därför Kommuninvest uppges som en motpart men ni ska dessutom ange "kommuner" som en motpart eftersom ni har en direkt exponering mot Kommuninvest och en indirekt exponering mot ett antal Svenska kommuner.

FI anser inte att det är nödvändigt att namnge alla kommuner som garanterar exponeringar mot Kommuninvest utan en rad räcker. I mall C.28 och C29 ska exponeringen redovisas brutto på två rader, en rad för Kommuninvest och en rad för Kommunerna. Lägg märke till att exponeringen mot Kommuninvest är en direkt exponering som reduceras i kolumn 280 med kreditriskskydd i form av kommungarantin. Exponeringen mot Kommunerna är en indirekt exponering som reduceras i kolumn 320.

Hur ställer jag frågor om EU-kraven för rapportering?

På Ebas webbplats finns ett frågeverktyg där det både går att ställa frågor samt ta del av de svar på frågor som andra institut har ställt. Syftet med detta verktyg är att främja en enhetlig regeltolkning och att underlätta implementeringen av de nya kraven.

Frågor och svar om enhetligt regelverk (EBA)

FI har inte möjlighet att precisera kravet för varje enskilt institut. Frågor om likviditetsrapporting kan skickas till likviditetsrisk@fi.se, övriga frågor om rapportering inom COREP-regelverket skickas till kapital@fi.se och rapporteringstekniska frågor kan skickas till rapportering@fi.se.

Är rapportering av "Nature of report" en obligatorisk uppgift?

Ja, det är en obligatorisk uppgift för att rapporten ska kunna godkännas.

Är återköp av ett förlagslån tillståndspliktigt?

Återköp av förlagslån är enligt CRR tillståndspliktigt, se artikel 77 CRR.

 

Övriga frågor

Finns det någon tidsgräns för när man kan göra revideringar?

Nej, systemet för inrapportering tillåter revideringar av äldre rapporter. En förutsättning för att en rättning ska godkännas är att den inte bryter mot någon valideringsregel. FI uppmanar företaget att, utan dröjsmål, korrigera redan rapporterade uppgifter om någon ändring har skett.

Företagets uppgifter ska därför överensstämma med de uppgifter som är rapporterade till FI.

Hur lång tid kommer kvalitetsgranskningen att ta i anspråk?

För de företag vars data i ett första skede ska rapporteras vidare till Eba är vår målsättning att granskningen kommer att göras inom högst två veckor. För andra företag kan det ta längre eller kortare tid. Vi kommer att granska inrapporterad data löpande, men tiden som tas i anspråk för detta kommer att variera beroende på vilken typ av avvikelser vi hittar, vilka åtgärder som vi måste vidta, vilka personer på FI som kommer att bedöma avvikelsen mm.

Vad innebär att rapportera "i god tid"?

Rapportering enligt regelverket innebär att ett antal valideringsregler ska vara uppfyllda innan rapporteringen kan lämnas. För att inte riskera att, nära sista rapporteringsdag, hamna i en situation där valideringsproblem stoppar rapporteringen ser vi en fördel i att börja i god tid. Har man en egen valideringsprocessor kan man själv göra en validering och därmed undvika att rapporteringen inte går igenom de uppsatta kontrollerna. Observera att rapporten är att anses inskickad när den blivit godkänd utan valideringsfel och att statusen ändrats till "Rapport klar" i systemet Periodisk rapportering via webb.

Behöver inrapporterade uppgifter revideras efter fastställt bokslut?

Ja, om rapportering som har lämnats till Finansinspektionen ändras, efter genomförd revision och att bokslutet har fastställts, ska korrekta uppgifter snarast lämnas till Finansinspektionen.

Även uppgifter som inte är föremål för revision ska snarast lämnas till Finansinspektionen om de har blivit ändrade hos bolaget.

Finansinspektionen genomför löpande granskning av att publicerade uppgifter, eller uppgifter lämnade till annan myndighet, överensstämmer med inrapporterade uppgifter.

Senast granskad: 2021-03-31
Laddar sidan