Den svenska bolånemarknaden (2018)

För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.

Nya bolånetagares genomsnittliga belåningsgrad minskar och är nu 63 procent. I den totala stocken av bolån har belåningsgraden minskat under flera år och är 55 procent, det visar FI:s senaste bolåneundersökning.

Andelen hushåll som amorterar och den genomsnittliga storleken på amorteringarna ökade efter amorteringskravet 2016 och låg kvar på samma nivåer 2017. FI:s analys visar att hushåll med nya bolån som omfattas av amorteringskravet lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de skulle ha gjort utan amorteringskravet.

Enligt FI:s stresstester har hushåll med nya bolån goda marginaler för att klara betalningarna på sina bolån. Fler hushåll klarar stigande räntor och arbetslöshet utan att få underskott i sin månatliga budget jämfört med tidigare år.

Finansinspektionen (FI) följer löpande utvecklingen av hushållens skulder. Bolåneundersökningen är en viktig del i detta arbete. Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll som för bankerna, den finansiella stabiliteten och den makroekonomiska utvecklingen.

För att minska riskerna kopplade till hushållens skulder har FI vidtagit flera åtgärder. FI har bland annat infört ett bolånetak, höjt riskvikterna på bolån och infört ett amorteringskrav. Åtgärderna har gjort hushåll med nya bolån mer motståndskraftiga. För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft skärpte FI amorteringskravet den 1 mars 2018.

Presentation av bolånerapporten (2018)

Läs mer

Laddar sidan