FI-analys 15: Gynnas bankerna fortfarande av en förväntan om en implicit statlig garanti?

En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och förbättrade marknadsvillkor.

Historiskt har kriser i banker många gånger inneburit stora konsekvenser för det finansiella systemet och samhällsekonomin. Därför har det funnits en förväntan hos marknadsaktörer om att staten garanterar bankens överlevnad genom en implicit garanti. Detta innebär minskade risker för bankernas långivare och därmed minskade finansieringskostnader för bankerna, i form av lägre ränta på skuldfinansieringen. Denna ränterabatt brukar kallas för en "too big to fail-premie".

Storleken på premien avgörs dels av marknadens bedömning av statens benägenhet att ge stöd åt systemviktiga banker, dels av sannolikheten för att behovet av stöd uppstår. Det senare innebär att premien kan öka, oavsett om statens benägenhet att ge stöd har förändrats eller inte.

Riksgälden har tillsammans med Finansinspektionen analyserat utvecklingen av denna premie för storbankerna. Premien har minskat sedan finanskrisen 2008–2009, från cirka 250 räntepunkter till cirka 25 räntepunkter. 

Mer motståndskraftiga banker

Nedgången beror bland annat på att EU-länderna infört nya omfattande finansiella regelverk, efter lärdomar från den globala finanskrisen 2008–2009. Höjda kapital- och likviditetskrav ska öka bankernas kapacitet att bära förluster. Det har också införts ett nytt ramverk för att hantera banker i kris, så kallad resolution. Det nya ramverket syftar till att skydda skattebetalarna genom att aktieägare och långivare bär förlusterna om en bank hamnar i kris.

Åsa David, analytiker på Finansinspektionen, och Marianna Blix Grimaldi, senior analytiker på Riksgälden är två av rapportens författare:

– Sammantaget bör dessa regleringar ha dämpat marknadens förväntningar på ett statligt stöd för systemviktiga banker, medan de ökade kapital- och likviditetskraven minskar risken för fallissemang och därmed behovet av statligt stöd, säger Åsa David och Marianna Blix Grimaldi.

Viss osäkerhet kvarstår

Marknadsaktörer tycks stödja denna bedömning men det finns fortfarande en viss förväntan om statligt stöd.

– Premien kan komma att öka om det blir oro på marknaden, men högst troligt i mindre omfattning än tidigare, menar rapportförfattarna.