Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag

Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa de effekter som de nya reglerna om försäkringsdistribution hittills har haft.

Vår kartläggning visar att försäkringsföretagen har gjort flera förändringar i sina ersättningssystem, framför allt för lämnade provisioner och ersättningar till anställda inom företagens distribution. Bland annat har de tagit bort så kallade up front-provisioner och storleken på provisioner till mellanhänder, som försäkringsförmedlare, beror i huvudsak inte på vilka investeringsalternativ som försäkringstagarna väljer inom en fond- och depåförsäkring. Dessutom får anställda inte längre rörlig ersättning i samma utsträckning som tidigare. FI bedömer att de nya reglerna har bidragit till ändringarna, och att de därmed har stärkt skyddet för försäkringstagarna.

Försäkringsföretagen har dock inte genomfört lika stora förändringar vad gäller de fondprovisioner som de tar emot inom fond- och depåförsäkring, vilket kan tyckas motsägelsefullt ur ett intressekonfliktsperspektiv. De är fortfarande en andel av fondavgifterna som försäkringstagarna betalar. Det innebär att ju dyrare fonder som försäkringstagarna väljer, desto högre ersättning får företagen. FI har sett exempel där fondprovisionen är tio gånger så hög för en aktivt förvaltad fond jämfört med en billigare indexfond. Storleken på fondprovisionen för ett visst investeringsalternativ är också oberoende av hur distributionen sker och vilka tjänster som tillhandahålls. Det innebär sammantaget intressekonflikter som är svåra att hantera för företagen, och att försäkringstagarna kan påverkas att välja dyrare fonder än vad som är bäst för dem. Finansinspektionen anser att ersättningssystem i första hand bör utformas så att intressekonflikter förhindras.

Kartläggningen visar också att antalet indexfonder har ökat både i försäkrings-företagens utbud och som andel av distributionen inom fond- och depåförsäkring. Färre företag erbjuder strukturerade produkter och distributionen av dessa produkter har minskat. Företagen uppger att dessa förändringar främst beror på en ökad konkurrens och prismedvetenhet hos försäkringstagarna. FI bedömer dock att även de nya reglerna bör ha bidragit till detta.

De flesta försäkringsföretag fastställer inte målgrupp för enskilda investerings-alternativ. De anger i stället målgrupper för försäkringsprodukter, det vill säga för traditionell försäkring, fondförsäkring och depåförsäkring. Det är en skillnad jämfört med värdepappersinstitut, för vilka det finns ett uttryckligt krav på att bestämma målgrupp för varje finansiellt instrument. Om försäkringsföretagen fastställde målgrupp för varje investeringsalternativ, skulle de behöva ta ett större ansvar för att komplexa produkter inte säljs till kunder som de inte är lämpliga för. Det gäller till exempel situationer där förmedlare ger råd till försäkringstagare om strukturerade produkter som placeras i en depåförsäkring.

De nya reglerna har inte väsentligt påverkat vilka distributionskanaler som för-säkringsföretagen använder. De har dock lett till att företagen ställer högre krav på mellanhänder, vilket bör ha stärkt konsumentskyddet. Det har också blivit vanligare att försäkringsföretagen inte betalar provisioner till mellanhänder för delar av distributionen. Det tyder på att det utvecklas nya modeller för mellanhänder att ta betalt för sina tjänster.
Finansinspektionen kommer inom tillsynen att följa försäkringsföretagens tillämpning av reglerna om försäkringsdistribution och utvecklingen på försäkringsmarknaden.