Så används öppna finansiella tjänster i Sverige

Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.

Öppna finansiella tjänster handlar om att dela och återanvända kundinformation. Det här sker genom såväl reglerade som oreglerade metoder. För de reglerade metoderna bedöms en vanlig användning i Sverige vara betalningsinitieringar till och från spelbolag, en bransch som utgör hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.

De oreglerade metoderna används främst för att konkurrensutsätta och öka försäljningen, exempelvis inför byte av tjänstepensions-, försäkrings- eller bolåneleverantör.

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till hur datadelning ska regleras bredare inom finanssektorn. Förslaget förväntas presenteras inom kort. Som en förberedelse för kommande reglering har FI på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av hur dessa tjänster används i Sverige samt identifierat och analyserat eventuella risker och möjligheter kopplade till detta.

I vår kartläggning kan vi konstatera att en bredare reglering är önskvärt eftersom det skulle medföra att de rättsliga oklarheterna som idag råder skulle minska. Vi ser också att en bredare reglering skulle kunna vara positivt för konsumenter om det leder till ökad datadelning som gör det möjligt för konsumenter att på ett enklare sätt jämföra finansiella produkter.

Samtidigt finns risker med ökad datadelning, till exempel att konsumenten vid datadelningstillfället inte alltid förstår vilken information som delas eller med vilka parter. Det kan innebära en ökad integritetsrisk och att konsumenten blir kartlagd utan att vara införstådd med det.