FI:s penningtvättstillsyn har utvecklats på flera områden och ökat i omfattning. Vi tänker fortsätta på den vägen genom att förbättra riskanalyser, processer, arbetsmetoder och vår samverkan med andra myndigheter. En del i arbetet är att bidra till etableringen av Amla, EU:s nya penningtvättsmyndighet. Det skriver FI i en rapport till regeringen, som svar på ett regeringsuppdrag.
Den nya generativa AI-tekniken har fått en snabb och bred spridning inom den svenska finanssektorn. Samtidigt tenderar arbetet med att hantera riskerna som kommer med den nya tekniken att halka efter. Den bedömningen gör FI efter en kartläggning av företagens användning.
Svenska banker har en god motståndskraft mot såväl stora värdeminskningar i sina likviditetsreserver som större prisfall på tillgångar i sina säkerhetsmassor. Det visar en ny analys från FI.
Taxonomitillsynen är redan etablerad och bedrivs inom ramen för dagens tillsyn av företagens hållbarhetsrapportering samt de finansiella företagens hållbarhetsupplysningar. I takt med en ökande taxonomiredovisning under de kommande åren behöver FI utökade resurser och tillgång till expertis för att kunna utöva en ändamålsenlig tillsyn. Detta framför FI i en rapport till regeringen.
Allt fler konsumenter utsätts för investeringsbedrägerier. I en rapport till regeringen föreslår FI bland annat ett stärkt förebyggande arbete för att motverka investeringsbedrägerier.
Allt fler banker och andra kreditinstitut erbjuder sparande via digitala inlåningsplattformar. Detta gör dem mer sårbara, eftersom volymen av inlåning snabbt kan sjunka. FI konstaterar i en rapport att en del institut inte tar tillräcklig höjd för riskerna, bland annat när de beräknar vilken likviditetsbuffert som krävs vid sådan inlåning. I ett rättsligt ställningstagande visar vi hur reglerna ska tolkas.
Sedan FI blev tillsynsmyndighet enligt säkerhetsskyddslagstiftningen har vi utfört flera tillsynsaktiviteter inom säkerhetsskyddsområdet. Vi har bland annat gjort analyser och meddelat egna föreskrifter. FI har också identifierat ett antal utmaningar med den här tillsynen.
Företag som ger ut säkerställda obligationer har en god motståndskraft kopplad till sina säkerställda obligationer, även om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle sjunka. Det visar en rapport som Finansinspektionen har gjort.
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
Dora-förordningen ställer nya krav på företagen att hantera it-risker. FI har skickat ut en enkät för att ta reda på hur företagen förbereder sig inför de nya reglerna. De allra flesta företag som svarat på enkäten har påbörjat sina förberedelser – men mycket arbete återstår.
Många upplever att det är svårt att fatta beslut om sin ekonomi. Majoriteten av svenskarna förstår ekonomiska begrepp men saknar kunskaper om hur det påverkar sin egen ekonomi. Finansinspektionen släpper i dag en rapport där vi utvärderar FI:s arbete med finansiell folkbildning och identifierar ett antal områden där en bristande finansiell förmåga kan utgöra betydande risker för konsumenten.
När en anhörig avlider kan det vara svårt för efterlevande att veta om de har rätt till ett så kallat efterlevandeskydd eller inte. Det är därför viktigt att den information som efterlevande får är tydlig och lättförståelig. Informationen ser olika ut men det finns många goda exempel. Det visar en ny analys från FI.
FI publicerar idag en kortrapport om insiderinformation och fastighetstransaktioner. Rapporten är ett led i den tillsyn som vi bedriver om emittenters skyldighet att offentliggöra insiderinformation. Tidigare i våras publicerade FI ett frågeformulär till marknadens aktörer där vi efterfrågade vilken information de ansåg som minst nödvändig för att kunna göra en fullständig och korrekt bedömning av en fastighetstransaktion.
Det finns klimatrelaterade omställningsrisker i svenska bankers låneportföljer. Det visar en analys som FI har gjort genom att matcha bankernas utlåning till enskilda företag med utsläppsdata från företag som ingår i EU:s utsläppshandel.
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
Försäkringsbolag måste kunna finansiera sina försäkringsåtaganden. Det gäller också försäkringsbolag som ger ut liv- och pensionsförsäkringar. I en analys FI har gjort kan vi se att livförsäkringsbolagen har förbättrat sina antaganden för hur framtida åtaganden ska beräknas.
Fördjupad informationsdelning och samverkan kan bidra till en effektiv tillsyn och motverka att spelmarknaden och de finansiella systemen kan användas för kriminella syften. Det är slutsatserna i redovisningen av ett uppdrag FI och Spelinspektionen fått av regeringen.
Penningtvätt är ett globalt problem som gör det möjligt för kriminella att omsätta stora summor utan att avslöja sin olagliga verksamhet. För att motverka risken för penningtvätt har FI identifierat ett antal områden där riskerna bedöms som särskilt stora och som vi kommer att ha ett extra fokus på under året.
De flesta värdepappersbolag, fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder har integrerat hållbarhet i sin verksamhet. Däremot varierar omfattningen mellan företagen, liksom deras kunskaper och metoder. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort. Företagen behöver därför fortsätta att fokusera på området för att säkerställa att de uppfyller kraven i regelverken.
FI arbetar på flera sätt för att underlätta för företag under vår tillsyn genom att förenkla regler, bistå med rättslig vägledning och öka digitaliseringen. En första delrapport till regeringen beskriver vilket FI:s förenklingsarbete bedriver nu och planerar att bedriva framöver.
Mycket arbete återstår innan finansmarknaden fullt ut medverkar till en hållbar ekonomi. Företagen behöver bland annat bli bättre på att upptäcka och integrera hållbarhetsrisker och en förutsättning för det är att det finns rätt kompetens i hållbarhetsfrågor. Företagen har även ett ansvar för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för kriminella syften. Det är några av de slutsatser vi drar i vår hållbarhetsrapport som släpps i dag.
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort. Vi anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för flera av de största bankerna och kreditinstituten i Sverige. Därför behöver denna marknad fungera väl. FI utövar tillsyn över de företag som har tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Alla dessa företag har övervärden med god marginal till kravet på två procent, vilket ger en viss motståndskraft om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle förändras. Det visar en rapport där vi redogör för vad som framkom i tillsynen över utgivare av säkerställda obligationer under 2022.
För att färre konsumenter ska göra oplanerade kreditbetalningar införde regeringen 2020 nya regler för marknadsföring av betaltjänster online. FI har granskat effekten och konstaterar att andelen kreditbetalningar har sjunkit. Konsumentskyddet kan dock stärkas ytterligare genom att reglerna flyttas från betaltjänstlagen till konsumentkreditlagen.
Det är i dag svårt att jämföra den hållbarhetsdata som finansiella företag rapporterar enligt taxonomiförordningen eftersom informationen presenteras på ett varierande sätt. Det visar en analys från FI, som nu uppmanar företag att i större utsträckning följa EU-kommissionens vägledning för rapportering enligt taxonomiförordningen. På så vis vill FI att det ska bli lättare för investerare att kunna jämföra företag och göra hållbara investeringar.
En ny undersökning som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten visar att svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande, även kallat ekonomisk hälsa. Samtidigt känner många en oro eller stress över sin ekonomi, vilket enligt undersökningsresultatet kan leda till negativ påverkan på hälsan. Dessutom uppger en av tre att de har haft svårt att klara löpande utgifter för mat och hyra under det senaste året. Undersökningen pekar också på att vissa grupper är överrepresenterade bland de som har lägst finansiellt välbefinnande.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar risken för att svenska intressen utsätts för olika angrepp. Flera finansiella företag arbetar i dag med säkerhetsskydd i sin verksamhet, men de behöver stärka arbetet ytterligare. Det visar en analys som Finansinspektionen har gjort.
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.