En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaNyheter Finansiell stabilitet
2019
Förtydligande kring effekten för svenska banker av reviderade Baselregler
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI och finansiell stabilitet
Idag publicerar Finansinspektionen (FI) en ny version av "Finansinspektionen och finansiell stabilitet" som beskriver FI:s uppdrag på stabilitetsområdet. Den ger också en övergripande beskrivning av FI:s arbetssätt för att värna den finansiella stabiliteten.
Debattartikel i Dagens Industri 28/11
Låga räntor medför hot mot den finansiella stabiliteten. I den stabilitetsrapport som FI publicerar på torsdagen varnar vi för att lågränteläget kan trappa upp jakten på avkastning bland fastighetsbolag och att storbankerna förlitar sig för lite på eget kapital när de finansierar dessa risker genom lån, skriver FI:s Erik Thedéen och Henrik Braconier.
Protokoll från möte den 6 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2019
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2019.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Fredagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Låga räntorna är en utmaning för pensionsbolagen
De låga räntorna är en utmaning för finansiell stabilitet på sikt. Det leder till ett högre risktagande på de finansiella marknaderna, vilket bidrar till att tillgångspriser och skulder stiger och att sårbarheter kan byggas upp. Sjunkande räntor innebär också att pensionsbolagens motståndskraft minskar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras i dag.
FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav
Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
FI föreslår ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
FI har tagit fram ett förslag för att beräkna ett kapitalpåslag för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn, när myndigheten bedömer bankernas kapitalkrav inom pelare 2.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Torsdagen den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2019.
Debattartikel i SvD 18/11: Amorteringskrav stänger inte ute unga
Det finns strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden. Men lösningen kan inte vara ständigt högre skuldsättning.
FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det tredje kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,44 procent vid utgången av andra kvartalet 2019 till 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,16 procent.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
FI-analys 18: Svenska riskpremier och penningpolitik
En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2019 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
FI:s kategorisering av kreditinstitut och filialer för tillsyn och tillsynsmetoder
Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2020
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2020 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
ESRB ger rekommendation till Sverige för sårbarheter på bostadsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, har utfärdat varningar till fem EES-länder och rekommendationer till sex EU-länder för sårbarheter på medellångsikt på deras respektive bostadsmarknader. Sverige är ett av de länder som får en rekommendation. Rekommendationen föreslår lämpliga åtgärder för att hantera de identifierade sårbarheterna. 2016 varnade ESRB Sverige om sårbarheterna på bostadsmarknaden.
Erik Thedéen: Klimat och hållbarhet i fokus på FI
FI:s generaldirektör talade i dag på konferensen Finansdagen i Stockholm.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2019.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det andra kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019 till 1,44 procent vid utgången av det andra kvartalet.
Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Frankrike och Belgien.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 5 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,04 procent.
Krav på likviditetstäckningskvot och diversifiering i likviditetsbuffert
FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.
Protokoll från möte den 10 juni
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 10 juni 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Finansinspektionens arbete med makrotillsyn
FI har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder för att identifiera och värdera makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera makrotillsynen. En första avrapportering lämnades till regeringen i juni 2018. FI slutredovisar nu uppdraget genom att redogöra för hur FI i dagsläget arbetar för att bedöma sårbarheter, utforma åtgärder och utvärdera dessa.
FI-forum: Återhämtningsplaner, lärdomar och praxis
FI har sedan 2016 granskat bankernas återhämtningsplaner. I dag har tillämpningen av reglerna för återhämtningsplanerna mognat och bankernas återhämtningsplaner förbättras kontinuerligt. FI anordnade detta forum för att sprida information om etablerad praxis och lärdomar från arbetet med granskningen av återhämtningsplanerna.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 10 juni
Måndagen den 10 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Bankernas utlåning till fastighetsföretag kräver mer kapital
FI bedömer att företagen i det svenska finansiella systemet överlag har tillräcklig motståndskraft för att klara ett sämre läge. Men de kommersiella fastighetsföretagen är sårbara för störningar. Därför bedömer Finansinspektionen (FI) att bankerna behöver mer kapital för dessa exponeringar. Det skriver FI i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet
Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
Krav på IRK-modeller för exponeringar mot kommersiella fastigheter
FI har analyserat den kommersiella fastighetsmarknaden och bedömer att den är sårbar för störningar.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 28 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2019.
FI tar in uppgifter inför ny metod att beräkna ränterisk i bankboken
Som meddelats vid ett möte med branschen har FI påbörjat ett projekt för att se över metoden för att bedöma kapitalkrav för ränterisk i bankboken inom pelare 2. Som ett led i denna översyn kommer FI att hämta in vissa uppgifter från ett urval företag. För att alla berörda företag ska kunna se vilken information FI är intresserad av publicerar FI här det frågeformulär som kommer att skickas till dessa banker.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det första kvartalet 2019. Från 1,50 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2018 till 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 6 maj att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,15 procent.
Internationell rapport om klimat och finansmarknad
Det globala nätverket NGFS (Network for Greening the Financial System), där FI ingår, har publicerat en rapport, ”A call for action”. I rapporten summeras erfarenheter och rekommendationer läggs fram när det gäller hur centralbanker och tillsynsmyndigheter kan arbeta med frågor om klimatrelaterade finansiella risker.
Erik Thedéen: Sund mångfald på bolånemarknaden
FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Evolution of Mortgage Finance som anordnades av Stabelo för en bred grupp av institutionella investerare.
Bankbarometern (2019:1)
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav
Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.
Allt fler amorterar, men hushållen har fortsatt stora skulder
Nya bolånetagare amorterar, lånar mindre och köper billigare bostäder, men många har fortsatt stora skulder. Det konstaterar FI i årets bolånerapport. Samtidigt presenteras en FI-analys som visar att det skärpta amorteringskravet har minskat andelen låntagare med stora skulder i förhållande till sin inkomst.
Den svenska bolånemarknaden (2019)
Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.
Pressinbjudan - FI presenterar årets bolånerapport
Finansinspektionens årliga bolånerapport presenteras på en pressträff onsdagen den 27 mars kl. 10.00.
Erik Thedéen: Bankunionen i ett nordiskt perspektiv
FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Banking Union from a Nordic-Baltic Perspective hos Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier. Här finns hans tal på engelska.
FI-analys 16: Hur fungerar säkerställda obligationer?
Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2018
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2018.
Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI föreslår ändringar i tillsynsföreskrifterna samt nya rapporteringsregler om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL)
FI föreslår ändrade regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt nya föreskrifter om periodisk rapportering av uppgifter om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL)
Erik Thedéen: Tio år efter finanskrisen – är regelverken effektiva?
Både utlåningen till hushållen och bostadsmarknaden har gått in i en lugnare fas. Det är bra för stabiliteten, sade Erik Thedéen vid Finansutskottets öppna utfrågning. Men vi måste vara observanta även på andra risker än hushållens skulder, inte minst vad som sker i den kommersiella fastighetssektorn. Vid en tillbakablick på den utbyggnad av regelverken som kom som en följd av finanskrisen för tio år sen, konstaterade Erik Thedéen att det varit bra och nödvändigt att ta itu med de brister och problem som då visade sig.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 30 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,29 procent.
Remissvar: E‐kronaprojektets delrapport 2
FI bedömer att Riksbankens rapport om e-kronan inte ger ett tillräckligt underlag för att ta ställning till vad staten (eller mer specifikt Riksbanken) bör göra med anledning av den minskande kontantanvändningen och andra förändringar i betalningsmarknaden.
FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.
FI-analys 15: Gynnas bankerna fortfarande av en förväntan om en implicit statlig garanti?
En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och förbättrade marknadsvillkor.
Så går FI vidare med händelsen då en medlem försattes i obestånd på råvarumarknaden
FI fortsätter att analysera händelsen i september 2018 då en medlem på råvarumarknaden försattes i obestånd (default). Här beskrivs några av de frågor som FI arbetar med. Vi publicerar också ett diskussionsunderlag som FI tagit fram för att bidra till en pågående internationell diskussion om auktioner som metod för att hantera obestånd i centrala motparter.
2018
Protokoll från möte den 4 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2018
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2018.
Erik Thedéen: Hushållens skulder och makrotillsynens roll
FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december
Tisdagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Rapportering för resolutionsplanering och minimikravet på nedskrivningsbara skulder 2019
Finansinspektionen (FI) och Riksgäldskontoret (Riksgälden) har sedan det andra kvartalet 2018 begärt in information om hur de banker och andra institut som Riksgälden bedömer bedriver kritisk verksamhet för den finansiella stabiliteten uppfyller minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). FI och Riksgälden kommer fortsatt att begära in information om minimikravet kvartalsvis.
Högre räntor testar motståndskraften
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
Klas Granlund: Brexit, positiv utveckling inget skäl att sluta förbereda sig
Trots de senaste veckornas positiva utveckling finns det fortfarande osäkerhet kvar runt brexit. FI har tidigare identifierat att begränsad tillgång till clearingtjänster på grund av brexit kan få stora konsekvenser för svenska företag. EU-kommissionens besked att den kommer agera för att hantera risker för finansiell stabilitet kopplade till clearing välkomnas därför. Samtidigt kan en hård brexit skapa andra typer av friktioner som drabbar svenska företag. Det är därför av största vikt att svenska företag fortsätter att förbereda sig för brexit.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2018
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2018.
Erik Thedéen: Makrotillsyn och en sund bostadsmarknad
Bostäder till överkomliga priser och hushållens skulder hamnar alltmer i fokus i den offentliga debatten i många länder. Erik Thedéen deltog i en paneldebatt tillsammans med deltagare från Australien, Irland och Kanada för att diskutera vad som kan göras för att hantera systemrisker och upprätthålla en sund bostadsmarknad. Debatten hölls på engelska och referatet är översatt till svenska i efterhand.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Finansinspektionen (FI) presenterar sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet på en pressträff tisdagen den 27 november.
Översyn av systemriskbufferten vartannat år
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.
Hållbarhet på frammarsch – men en hel del återstår
FI publicerar i dag tre rapporter på temat hållbarhet. Rapporterna visar att arbetet med hållbarhet går framåt på olika fronter och att branschens egna initiativ – där sådana förekommer – fungerar. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Samtidigt publicerar FI en återrapportering till regeringen om hur FI arbetat med hållbarhetsfrågor under 2018.
FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2018
FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det tredje kvartalet 2018. Från 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018 till 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.
Svenska storbanker visar motståndskraft i EU-stresstest
De svenska storbankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) gjort, där de svenska storbankerna ingår.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 31 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,41 procent.
Nordea Hypotek AB övrigt systemviktigt företag
FI har identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt företag i Sverige. Däremot har FI valt att inte påföra bolaget något extra buffertkrav i egenskap av övrigt systemviktigt företag eftersom det kommer att omfattas av den kapitalbuffert för övriga systemviktiga företag som den finska tillsynsmyndigheten ålägger Nordea Bank Abp på gruppnivå.
Kategorisering av svenska kreditinstitut 2019
FI har tillsynskategoriserat de svenska kreditinstituten för 2019. Genom tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Skifte i kretsen av systemviktiga företag
FI har i år identifierat Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank AB och Nordea Hypotek AB som övriga systemviktiga företag i Sverige.
Stibor kritiskt referensvärde enligt EU:s förordning om referensvärden
EU-kommissionen har den 17 oktober 2018 beslutat att införa den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i sin förteckning över kritiska referensvärden enligt EU:s förordning om referensvärden. Beslutet är ett viktigt steg i arbetet med att ytterligare stärka den finansiella stabiliteten och förutsättningarna för väl fungerande finansiella marknader i Sverige.
Erik Thedéen: Klarar bankerna nästa kris – vilken roll spelar kapitalkrav?
Att diskutera hur bankerna klarar nästa kris är onekligen ett passande ämne i oktober 2018, precis tio år efter finanskrisens svåraste fas.
FI höjer det kontracykliska buffertvärdet
FI har beslutat att höja buffertvärdet från 2,0 till 2,5 procent. Anledningen är att systemriskerna har ökat.
FI vill att regeringen godkänner justeringar i amorteringskravet
Finansinspektionen föreslår två förändringar i FI:s föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det ska också bli möjligt att göra undantag för vissa krediter.
FI publicerar ny bankbarometer
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
Erik Thedéen om FI:s agenda och framtida utmaningar
Aktörerna på de finansiella marknaderna har en benägenhet att bete sig procykliskt, vilket förstärker konjunktursvängningar och kan förvandla en kraftig konjunkturnedgång till en finanskris. Ett av FI:s uppdrag är motverka den typen av procyklikalitet.
Erik Thedéen: Högre kontracyklisk kapitalbuffert?
Erik Thedéens tal i dag på konferensen UBS Annual Nordic Financial Services Conference i Stockholm. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2018
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2018.
Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
FI ger Nordea tillstånd att flytta till Finland
Finansinspektionen (FI) har beslutat att ge Nordea Bank AB tillstånd att verkställa sin fusionsplan och därmed att flytta bankens huvudkontor till Finland.
EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten höjs till 2,5 procent från och med den 19 september 2019.
FI öppnar för höjt kontracykliskt buffertvärde i september
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i september. FI:s generaldirektör har bestämt att arbetet med att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas till 2,5 procent om det bedöms nödvändigt. Den kontracykliska bufferten är i nuläget 2,0 procent.
Förutsättningar för nya bolåneaktörer
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.
Yttranden från ESRB och EBA om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat sina yttranden till EU-rådet, EU-kommissionen och FI om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Finansinspektionen i Almedalen 2018
Finansinspektionen är på plats under årets almedalsvecka i Visby. Vi arrangerar inga egna seminarier, men deltar i flera evenemang som andra arrangerar.
Protokoll från möte den 12 juni
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Webb-tv: FI:s kartläggning av lån till konsumtion
Nu går det att se en film från det frukostseminarium den 14 juni där FI:s kartläggning av konsumtionskrediter presenterades.
FI:s användning av makrotillsynsverktyg
Hushållens skulder är inte primärt ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Men om tiderna försämras kan många hushåll tvingas, eller välja att, minska sin konsumtion för att kunna fortsätta betala på sina skulder. Då kan en kris fördjupas och hota den finansiella stabiliteten, det konstaterar FI i en rapport om FI:s användning av makrotillsynsverktyg.
Nordeas flytt: FI har fått synpunkter från Riksbanken och Riksgälden
FI har nu tagit emot yttranden från Riksbanken och Riksgälden om Nordeas planer att flytta bankens huvudkontor till Finland.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 12 juni
Tisdagen den 12 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Det är i goda tider som risker kan byggas upp
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder. Det gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2018
FI publicerar idag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2018.
FI-analys 13: Låga räntor och stora utbetalningar från pensionsförvaltare
Det nuvarande lågränteläget medför utmaningar för pensionsförvaltare som utlovar en garanterad avkastning. Ett välkänt problem är att nuvärdet av garanterade förmåner stiger när marknadsräntorna sjunker, vilket försämrar företagens finansiella ställning.
FI-tillsyn 3: Hantering av marknadsrisker i sparbankerna
FI har kartlagt hur sparbankerna hanterar marknadsrisker och sina innehav i finansiella tillgångar. FI:s bedömning är att de flesta sparbankerna hanterar sina marknadsrisker på ett acceptabelt sätt, det framgår av FI:s senaste tillsynsrapport.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter det första kvartalet 2018. Från 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2017 till 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018. Trots nedgången under de första kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en historiskt hög nivå.
Remissvar: Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115)
De finansiella marknaderna kan spela en viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling, inte minst relaterat till utmaningarna på klimatområdet. Gröna obligationer kan bidra till den omställning som behövs, förutsatt att marknaden är transparent och fungerar väl. Finansinspektionen (FI) välkomnar därför utredningens ambition att främja en välfungerande grön obligationsmarknad genom förbättrad information och ökad transparens.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 26 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Erik Thedéen: Nya aktörer på bolånemarknaden – konsekvenser för stabilitet och konsumentskydd
För de flesta hushåll är de största affärerna i livet bostadsköp med därtill kopplade bolån. Detta faktum har stärkts i Sverige under de senaste 15 åren då bostadspriserna och hushållens skulder har ökat kraftigt. Samtidigt utgör bolån den största posten på bankernas tillgångssida. De utgör även säkerheter för en av bankernas viktigaste finansieringskällor i form av säkerställda obligationer. Hur bolån finansieras är därför centralt för både konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten. Under den senaste tiden har bolånemarknaden i Sverige och i en del andra länder börjat förändras. Förändringarna handlar både om den traditionella finansieringsmodellen och vilka aktörer som är med i värdekedjan för bolån. Jag kommer att prata om vilka möjligheter, utmaningar och potentiella risker som FI ser med sådana förändringar.
FI tillämpar EBA-riktlinjer om tillsynen över betydande filialer
FI tillämpar nya riktlinjer från EBA om tillsynen över betydande filialer.
Hushållen tar fortsatt stora bolån
Hushållens skulder fortsätter att öka. Det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i årets bolåneundersökning som presenteras i dag. FI lyfter också fram hur bostadsrättsföreningars skulder ökar risker för hushållen.
FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder
De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.
Den svenska bolånemarknaden (2018)
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.
Pressinbjudan: FI presenterar årets bolåneundersökning
Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff onsdagen den 4 april kl. 10.00.
Förslag till förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI föreslår att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med ett krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen föreslås träda i kraft från och med den 31 december 2018.
Kommentar om FI:s arbete med amorteringskrav för lån hos bostadskreditinstitut
FI arbetar för närvarande med att utvidga amorteringskravet till att även omfatta bostadskreditinstitut.
Promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker
Finansinspektionen har inga synpunkter på förslagen i promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker.
Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor: detta sker på FI nu
Nordea Bank AB (Nordea) har i dag beslutat att flytta sitt huvudkontor till Helsingfors. Nu väntas banken lämna in en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen som ska godkännas av FI innan banken kan flytta.
Erik Thedéen: makrotillsyn och den ekonomiska politiken
FI:s generaldirektör Erik Thedéen talade om makrotillsyn och den ekonomiska politiken på Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomis seminarium En ljusnande framtid?
FI:s synpunkter på rapporten Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt?
FI delar Riksrevisionens syn att många delar av makrotillsynen fungerar väl, men att det finns ett antal utvecklingsmöjligheter.
Rapportering som gäller minimikrav på nedskrivningsbara skulder
Tio svenska institut ska under året börja rapportera in uppgifter som rör kapitalbasen och nedskrivningsbara skulder. Riksgälden och Finansinspektionen (FI) beskriver här kortfattat vad som gäller och bjuder in till ett informationsmöte den 6 mars.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 4 punkter det fjärde kvartalet 2017. Från 1,67 procent vid utgången av det tredje kvartalet till 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet. Nivån för bruttomarginalen det fjärde kvartalet 2017 var den högsta som FI har uppmätt under den period, sedan 2002, som FI har beräknat marginalen
Nytt samförståndsavtal för finansiell stabilitet i Norden och Baltikum
Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden har tillsammans med sina motsvarigheter i Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Norge tagit fram ett nytt samförståndsavtal för att underlätta samarbetet för gränsöverskridande finansiell stabilitet.
Erik Thedéen: Regler förebygger kriser
Finansinspektionen ansvarar för makrotillsynen i Sverige, vilket innefattar både att verka för finansiell stabilitet och att motverka finansiella obalanser. Dessutom ska vi verka för att det finns ett högt konsumentskydd på finansmarknaderna. Att vi har fått ansvaret för makrotillsynen beror bland annat på att finanskriser har visat sig vara mycket kostsamma.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Erik Thedéens tal i Finansutskottet den 23 januari 2018.
2017
FI erkänner riskviktsgolv för finska bolåneexponeringar
Finansinspektionen har beslutat att erkänna den finska tillsynsmyndighetens beslut att införa ett genomsnittligt företagsspecifikt riskviktsgolv om 15 procent för finska bolåneexponeringar.
Protokoll från möte 5 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 december 2017 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Räkna ut om du berörs av skärpt amorteringskrav
FI har tagit fram en enkel räknesnurra där du själv kan kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet genom att fylla i dina egna uppgifter. Exemplet är schablonberäknat. För en korrekt kreditprövning krävs kännedom om varje situation för varje hushåll. Det säger alltså inte hur banker kommer att behandla enskilda låneansökningar och kan därför inte ses som ett lånelöfte eller någon garanti för att lånet beviljas.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 december
Tisdagen den 5 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2017
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2017.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. I slutet av september var marginalen 1,71 procent jämfört mot 1,73 procent i slutet av juni. Bruttomarginalen är fortsatt på en historiskt hög nivå.
Förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Finansiella risker och makrotillsyn
Presentationsbilder från Erik Thedéens tal till ekonomistudenter på Campus Gotland.
Erik Thedéen: Risktagande och tillsyn
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om risktagande och tillsyn som hölls på Handelshögskolan i Göteborg.
FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2017
FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 25 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Erik Thedéen: Riskkänsligt krav kan fungera som en buffert
"Syftet med ett riskkänsligt kapitalkrav är att långsiktigt värna förmånstagarskyddet genom att säkerställa att ett företag har dels tillräckliga buffertar för att kunna hantera svåra situationer, dels incitament att kontrollera, hantera och styra riskerna i verksamheten. På så sätt minskar risken för att finansiellt svaga företag tar för stora risker. Men det minskar också risken för att finansiellt starka företag tvingas till drastiska åtgärder i ett allvarligt marknadsläge. Ett riskkänsligt kapitalkrav är därmed ett viktigt bidrag i att både uppnå en tillfredsställande säkerhet för att ett företag ska kunna uppfylla vad det har lovat och en långsiktigt tillfredsställande avkastning". Så inledde Erik Thedéen sitt anförande på Livdagen i Stockholm.
Debattartikel i DN 23 oktober 2017: Amorteringskravet behöver skärpas
Innan sommaren skickade Finansinspektionen (FI) ett förslag till skärpt amorteringskrav på remiss. Sedan dess har bostadsmarknaden gått in i en lugnare fas. Det finns till och med tecken på fallande priser på vissa typer av bostäder i några områden. Detta används nu som argumentför att stoppa FI:s förslag. Det är inte oväntat.
Skärpt amorteringskrav föreslås gälla från mars 2018
Finansinspektionens förslag till ett skärpt amorteringskrav har varit på remiss. Flera remissinstanser har anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. Därför kommer ikraftträdandet att vara senarelagt till den 1 mars 2018, i det förslag som generaldirektören lämnar till FI:s styrelse.
Thedéen: Makrotillsynens roll i Sverige
”Finanskrisen 2008-09 visade hur sårbart det internationella finansiella systemet var och fick enorma konsekvenser för västvärldens ekonomier. Även om traditionella stabiliseringspolitiska verktyg som penning- och finanspolitik kunde mildra krisen, så hade de inte lyckats förhindra den riskuppbyggnad som skedde under den långa perioden dessförinnan. Krisen blev därför startskottet för att utveckla makrotillsynen, som syftar till att minska riskerna för och konsekvenserna av finansiella kriser.” Så inledde Erik Thedéen sitt tal på Finansdagen i Stockholm.
IMF om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Remissvar: Nya skatteregler för företagssektorn
FI tillstyrker förslaget om nya skatteregler för företagssektorn.
Erik Thedéen: Makroekonomisk stabilitet och hushållens skulder
”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt kvarstår obalanserna på bostadsmarknaden. Tillsammans med det globalt låga ränteläget bidrar det till ett drivhus för ökade skulder. Hushållens skulder har ökat snabbt under en längre tid och det är fortsatt många nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sin inkomst.” Det sa Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), när han talade vid Swedbanks Finansfrukost i Karlstad i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första. Under det andra kvartalet var marginalen 1,73 procent jämfört med 1,72 procent under det första kvartalet. Det är en del i längre trend med stigande bruttomarginal på boräntor sedan 2011. Bruttomarginalen är i dag på en historiskt hög nivå.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 14 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag
De fyra företagsgrupperna Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering
Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.
Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni.
FI:s syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser
Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.
Debattartikel i DN 31 maj 2017: Skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
Svensk ekonomi befinner sig i ett unikt läge. I Finansinspektionens (FI:s) stabilitetsrapport som presenteras i dag framgår det att inkomsterna och sysselsättningen stiger, räntorna är rekordlåga och värdet på hushållens tillgångar växer. Framför allt har bostadspriserna ökat. Under de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.
FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav
Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2017.
Kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet som framfördes på konferensen DI Bank i Stockholm den 10 maj 2017.
Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
Remissvar på Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning
Finansinspektionen (FI) tillstyrker förslagen till regler för när Riksbanken ska ha möjlighet att ta upp lån för att förstärka valutareserven. Att upplåning endast får ske om valutareserven har använts i likviditetsstödjande åtgärder ger en rimlig balans mellan behovet av att Riksbanken har tillräckliga medel tillgängliga för att med kort varsel kunna ge likviditetsstöd i utländsk valuta och principen att staten inte binder mer medel i öronmärkta fonder än nödvändigt.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 27 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla.
Erik Thedéen i EU-parlamentet om nya bankregler
Erik Thedéen kommenterar i dag EU-kommissionens förslag till uppdaterad bankreglering vid en utfrågning i Bryssel i EU-parlamentets utskott för Ekonomi och valutafrågor (ECON).
Tillsynen över bankerna
Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.
Ytterligare verktyg för makrotillsyn
FI tillstyrker promemorians lagförslag om ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen utökar FI:s möjligheter att vidta åtgärder.
FI:s remissvar om resolutionsavgift
Finansinspektionen (FI) avstyrker förslagen att ta bort målnivån för resolutionsreserven och slopa den planerade riskavgiften. En permanent resolutionsavgift går inte att motivera utifrån syftet med resolutionsramverket. Resolutionsavgiften bör därför tas bort när målnivån nås, i enlighet med gällande regler.
FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
FI och Agenda 2030
FI har i hållbarhetsarbetet så här långt lagt huvudfokus på klimatfrågan. Utifrån de erfarenheter från detta som successivt växer fram, kan arbetet sannolikt tillämpas på flera hållbarhetsaspekter.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 29 mars 2017 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?
Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2016.
FI-analys 8: Sårbarhetsindikatorer för likviditet
De sårbarhetsindikatorer FI identifierar i denna analys visar på en något förhöjd sårbarhet inom likviditetsområdet. Ett flertal indikatorer bidrar till detta.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i mars
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i mars. Förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
2016
Beslut om erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Estland och Belgien.
Översyn av systemriskbufferten vartannat år
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Protokoll från möte 7 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 december 2016 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 12 december 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som ska börja tillämpas den 19 mars 2017 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Ny överenskommelse om finansiell stabilitet och krishantering
På finansiella stabilitetsrådets möte i dag undertecknade företrädarna för Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret en överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Den svenska ekonomin är stark. Men konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av ett stigande resursutnyttjande i kombination med mycket låga räntor är svårbedömda och det finns risk för att obalanser byggs upp. Dessa är svåra att identifiera och värdera, men mycket viktiga att följa.
ESRB varnar åtta länder för sårbarheter på fastighetsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har publicerat en varning till åtta länder, däribland Sverige, om sårbarheter på fastighetsmarknaden relaterade till hushållens skulder och fastighetsprisutvecklingen.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.
IMF klar med sin utvärdering av den svenska finansiella sektorn
Internationella valutafonden (IMF) har under 2016 genomfört en granskning, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program) av den svenska finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet. IMF beskriver brister och risker som har identifierats och ett antal rekommendationer om åtgärder för att ta hand om dessa.
FI-analys 7: Bruttosoliditet som minimikrav minskar bankernas buffertar
Ett krav på bruttosoliditet kan bidra positivt till den finansiella stabiliteten i goda tider genom att göra bankers kapitaltäckning mer robust. Men utformat som ett minimikrav riskerar det också att minska utrymmet för banker att hantera förluster och återställa sitt kapital innan banken bryter mot minimikraven. Det innebär en ökad risk för brott mot minimikraven, vilket skulle försämra den finansiella stabiliteten i stressade lägen.
Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i december
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
IMF om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI-analys 6: Sårbarhetsindikatorer inom försäkringssektorn
FI har identifierat ett antal kvantitativa indikatorer för att peka ut faktorer inom försäkringssektorn som skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten. Indikatorerna visar att motståndskraften var god hos försäkringssektorn vid årsskiftet.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 12 september 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet
FI:s generaldirektör Erik Thedéens anförande Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet.
IMF:s utvärdering av det svenska finansiella systemet
Under 2016 genomför Internationella valutafonden, IMF, en särskild granskning av den svenska finansiella sektorn för att bedöma dess stabilitet och identifiera potentiella sårberheter, en så kallad Financal Sector Assessment Program (FSAP).
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.
FI slår fast stresstestmetod för att bedöma kapitalplaneringsbuffert
FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.
De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag
De fyra företagsgrupperna Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i september
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
FI följer utvecklingen
Finansinspektionen följer utvecklingen efter folkomröstningen om EU i Storbritannien.
Kommentar efter folkomröstningen i Storbritannien
Finansinspektionen följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och har en löpande dialog med Finansdepartementet, Riksbanken och Riksgälden. Vi har beredskap och täta kontakter med de svenska bankerna.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 20 juni 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 juni 2016
Den 7 juni hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.
Yttrande över promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder
Det är viktigt att nya regler och krav, som krav på nedskrivningsbara skulder, som införs genom lagen om resolution utgör en del av en väl avvägd helhet tillsammans med FI:s tillsyn och de kapitalkrav som banker underställs i dagsläget, det skriver FI i sitt yttrande över Riksgäldens promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (Dnr RG 2016/425).
FI-analys 5: Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak
I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.
Stabiliteten i det finansiella systemet
FI bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande, men sårbarheter kvarstår.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2016.
Nya metoder för bankernas riskvikter och kapitalkrav beslutade
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
Yttrande över promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet
Finansinspektionen (FI) begränsar sitt yttrande till frågan om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser. De övriga delarna av promemorian berör inte direkt FI:s ansvarsområden.
Debattartikel i Dagens Nyheter den 19 april 2016
Finansinspektionens uppdrag att motverka finansiella kriser och obalanser, ofta kallat makrotillsyn, bör förtydligas. En fråga är vilka verktyg som behövs. En annan är hur ansvaret bör fördelas mellan FI och regeringen.
Remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015
FI har lämnat sitt remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 (2015/16:RFR6), som Marvin Goodfriend och Mervyn King gjort på uppdrag av finansutskottet.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i juni
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i juni. FI:s styrelse bestämde den 18 april 2016 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
IMF utvärderar stabilitet och funktionsförmåga på finansmarknaden i Sverige
Internationella valutafonden (IMF) kommer på inbjudan från Finansdepartementet och Riksbanken att besöka Sverige såväl i mitten av april som i augusti för att genomföra en särskild granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). I sin rapport kommer IMF att ta upp de brister och risker som eventuellt framkommer och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
