En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaÖvriga rapporter
Utöver FI:s återkommande rapporter tar vi även fram flera andra rapporter. Till exempel om penningtvättsfrågor, hållbarhet och miljö samt ekonomi.
2021
Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag
Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa de effekter som de nya reglerna om försäkringsdistribution hittills har haft.
Uppföljning av de nya reglerna om provision och oberoende rådgivning
Sedan 2018 gäller nya och utökade krav på värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som tar emot provisioner eller tillhandahåller oberoende rådgivning eller rådgivning grundad på opartisk och personlig analys. För att studera effekter av de nya reglerna har Finansinspektionen kartlagt hur värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare hanterar provisioner som de tar emot i samband med rådgivning.
Svenska konsumtionslån
Ett av Finansinspektionens (FI) uppdrag är att verka för ett högt skydd för konsumenter på de finansiella marknaderna. Därför gör FI bland annat en årlig kartläggning av nya konsumtionslån. Kartläggningen bidrar till att öka vår förståelse för konsumtionslånen och de risker de innebär för låntagarna. Lån och lånebetalningar har stor betydelse för hushållens ekonomi. För en låntagare med en genomsnittlig inkomst som tar ett större konsumtionslån kan månadsbetalningen för räntan och amorteringen motsvara betalningen för ett betydligt större bolån.
Konsekvenser av ett utsträckt prospektansvar för juridiska personer
Finansinspektionen har på regeringens uppdrag kartlagt klagomål på fel och brister i prospekt som ska offentliggöras enligt EU:s prospektförordning. Vi har också sammanställt vilka konsekvenser det skulle kunna få för den svenska finansmarknaden om det skadeståndsrättsliga ansvaret för innehållet i prospekt skulle utsträckas till att även omfatta juridiska personer.
Marknadsföring av betaltjänster online
Den 1 juli 2020 trädde en ny bestämmelse i lagen (2010:751) om betaltjänster i kraft som innebär att kreditalternativ inte ska visas först, eller vara förvalda, när konsumenter ska betala för varor på nätet. FI bedömer att flertalet av aktörerna på marknaden har anpassat sig till lagen och tillämpar den på sina kassalösningar. Bestämmelsen har funnits en för kort tid för att göra en uttömmande utvärdering. Men FI:s rapport visar att lagen bidrar till att minska riskerna för att konsumenter lockas till oöverlagda krediter vid e-handel.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
Likviditetsverktyg i värdepappersfonder och specialfonder
Fondförvaltare behöver ytterligare verktyg för att hantera likviditetsrisker i värdepappersfonder och specialfonder, konstaterar FI i en ny rapport. En viss form av ”swing pricing” bedömer vi redan möjlig att använda. Förslag på hur detta och vissa andra likviditetsverktyg kan regleras i lag och föreskrifter framöver lämnas i rapporten. I dag, bedömer FI, behöver värdepappersfonder vara öppna för inlösen minst en gång i veckan. Vi föreslår att de i stället bara ska behöva vara öppna för inlösen två gånger i månaden.
Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
Cyberhot och finansiell stabilitet – FI:s roll och uppgifter
På senare tid har ett flertal olika lagförslag och andra initiativ presenterats för att stärka den finansiella sektorns motståndskraft mot cyberattacker. Mot den bakgrunden har Finansinspektionen tagit fram en promemoria som beskriver vilken roll FI har när det gäller att bidra till en hög cybersäkerhet samt hur arbetet för att motverka cyberhot mot den svenska finansiella sektorn ser ut.
2020
Hållbarhetsrapportering och behoven av ökad transparens och jämförbarhet
Omställningen till en fossilfri ekonomi kommer att kräva stora investeringar både i infrastruktur och teknologi. Här har marknaden en viktig roll att fylla genom att fördela kapital, hantera risker och stimulera innovation för nya kreativa lösningar. För att det ska bli möjligt måste företagen lämna mer och bättre information till investerarna om sina klimatrisker och sitt klimatarbete.
Redovisning av betalkontodirektivets införande i Sverige
FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.
Konsekvenser av en utvidgad rätt till återköp och överföringar
FI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.
Svenska lån till konsumtion
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
2019
FI:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Under 2019 har Finansinspektionen stärkt penningtvättstillsynen och bland annat satsat stora resurser på att granska svenska storbankers styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i baltiska dotterbolag.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Styrelsens samlade kompetens i försäkringsföretag
FI har sett att det är stora skillnader när det gäller styrelseledamöternas kvalifikationer, kompetenser och yrkeserfarenheter mellan försäkringsföretag som har liknande verksamhet, storlek och komplexitet. FI befarar att inte alla företag lever upp till de krav som finns.
Finansinspektionens arbete med makrotillsyn
FI har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder för att identifiera och värdera makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera makrotillsynen. En första avrapportering lämnades till regeringen i juni 2018. FI slutredovisar nu uppdraget genom att redogöra för hur FI i dagsläget arbetar för att bedöma sårbarheter, utforma åtgärder och utvärdera dessa.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög ränta och kort löptid. Hushåll med stora lån står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar de största lånen. Om räntan ökar kommer många låntagare att betala en stor del av sin inkomst i ränta och amortering, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet
Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.
Skadereglering vid personskada – en uppföljning
Försäkringsföretagen har påbörjat insatser för att utveckla systemstöd, kundkommunikation och kvalitetssäkring sedan FI gav ut den förra rapporten om personskadereglering 2017.
Försäkringsföretagens hantering av förmånsrätts- och skuldtäckningsregister
Om ett försäkringsföretag går i konkurs utgörs grunden för förmånsrätten av ett särskilt register som varje enskilt försäkringsföretag ska hålla. FI har undersökt hur företagen hanterar registret och bedömer att företagen generellt har en tillfredsställande kontroll över sin hantering.
Bankbarometern (2019:1)
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
2018
Integrering av hållbarhet i företagsstyrningen
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter skiljer sig inte från övriga risker och möjligheter som kan kopplas till finansiella företags verksamhet. Hållbarhet är därför inget som ska hanteras i avgränsade delar av företagsstyrningen, utan bör vara en del av den. FI har i denna kartläggning studerat hur finansiella företag beskriver att de hanterar hållbarhetsaspekter i företagsstyrningen och hur frågorna integreras i verksamheten.
FI publicerar ny bankbarometer
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
Konsekvenser av brexit för den svenska finansmarknaden
När brexit blir ett faktum och Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019 ändras förutsättningarna för gränsöverskridande handel med finansiella tjänster till och från Storbritannien. FI redovisar i en rapport en analys av ett antal väsentliga ekonomiska och juridiska aspekter på brexit.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.
FI:s användning av makrotillsynsverktyg
Hushållens skulder är inte primärt ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Men om tiderna försämras kan många hushåll tvingas, eller välja att, minska sin konsumtion för att kunna fortsätta betala på sina skulder. Då kan en kris fördjupas och hota den finansiella stabiliteten, det konstaterar FI i en rapport om FI:s användning av makrotillsynsverktyg.
2017
Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen
Utgången i personskadeärenden kan få stora konsekvenser för skadelidande. En del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen.
FI inrättar ett innovationscenter
FI inrättar ett innovationscenter för fintech, som ska arbeta med information och dialog med bolag som bedriver innovationsverksamhet. Denna, och ytterligare åtgärder, presenteras i en rapport där FI redovisar ett uppdrag från regeringen.
Kan FI lita på försäkringsföretagens inrapportering?
FI har uppmärksammat stora kvalitetsbrister i försäkringsföretagens rapportering. Den bristande kvaliteten tyder på att många företags interna styrning och kontroll av rapporteringen är otillfredsställande. FI vill med denna rapport ge vägledning för hur företagens rapporteringsprocesser kan stärkas.
Förslag till reglering av tjänstepensionsföretag
FI har lämnat ett förslag till regeringen om reglering av kapitalkrav för tjänstepensionsföretag. Förslaget ska ge fullgott skydd för konsumenterna och samtidigt möjliggöra en effektiv förvaltning av tjänstepensioner.
Attityder till skuldsättning
Författarna kombinerar information om attityder till skuldsättning från en enkätundersökning med registerdata på faktisk skuldsättning. De visar att en majoritet av svenskarna känner sig obekväma med att ha skulder och att samvariationen i attityd mellan föräldrar och barn är stor. Attityden återspeglas också i faktisk skuldsättning – de svenskar som uppger sig vara obekväma med skulder har också mindre skulder i förhållande till sin disponibla inkomst.
Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
Finansiering av terrorism
FI har låtit ta fram en rapport om finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak 2013–2016.
2016
Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
Finansiering av terrorism
Rapporten innehåller bland annat tillvägagångssätt och metoder för finansiering av terrorism.
Upplägg med osanna fakturor
FI har tillsammans med Ekobrottsmyndigheten gjort en rapport om olika sätt att tvätta pengar genom upplägg med osanna fakturor, en metod som döljer stora brottsvinster i det finansiella systemet.
Klimatförändringar och finansiell stabilitet
Sverige och svenska finansföretag har ganska små exponeringar mot klimatrisker. I dagsläget är därför risken är låg för finansiella stabilitetsproblem.
Ett nödvändigt steg för en bättre sparandemarknad
FI anser att en oberoende rådgivning skulle fylla en viktig roll på sparandemarknaden, där konsumenter har ett stort informationsunderläge gentemot producenter av sparprodukter och samtidigt får ta ett allt större ansvar över sin ekonomiska framtid.
2015
Gräsrotsfinansiering i Sverige
Alternativa finansieringsformer kan ha en positiv inverkan på konkurrensen och effektiviteten på finansmarknaden genom att möjliggöra att fler projekt kan få finansiering även om exempelvis bankerna inte skulle medge ett lån. Samtidigt innebär gräsrotsfinansiering vissa risker för konsumenter.
Tar bankerna hänsyn till hållbarhet och miljö i sin kreditgivning?
FI har på regeringens uppdrag kartlagt de nio största bankernas interna regler om kreditgivning till företag utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Slutsatserna av denna genomgång publiceras i rapporten ”Miljö- och hållbarhetsperspektiv i kreditgivning till företag” som lämnas in till regeringen i dag.
Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor
FI bedömer att svenska livföretag kan hantera ett fortsatt lågt ränteläge, efter att ha granskat ett antal utvalda företag.
2014
Redovisningstillsyn
2014-10-15 | Rapporter
FI ska se till att den svenska tillsynen av regelbunden finansiell information håller en hög och jämn kvalitet.
Försäkringsbarometern 1, 2014: Solvenskvoterna minskar
2014-09-25 | Rapporter
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna har försämrats något under det första halvåret 2014. Solvenskvoterna minskade för livförsäkringsföretagen men höll sig nästan på samma nivå för skadeförsäkringsföretagen. Inget företag rapporterade en solvenskvot under 1 per den 30 juni 2014.
Kreditmarknadsbarometern 2, 2014: Utlåningen till svenska företag ökar
Storbankernas utlåning till allmänheten ökade med 5,5 procent, vilket är en oförändrad tillväxt. Storbankernas utlåning till svenska företag ökade med 4,2 procent, den största ökningen sedan 2011.
Kreditmarknadsbarometern 1, 2014: Inlåningen ökar
2014-06-03 | Rapporter
Inlåningen från allmänheten ökade i samtliga bolagsgrupper. Vid utgången av det första kvartalet uppgick den årliga tillväxten i inlåningen till 9,4 procent.
Försäkringsbarometern 2, 2013: Solvensen fortsätter förbättras
2014-04-24 | Rapporter
Solvenssituationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna förbättrades även under det andra halvåret 2013. Solvenskvoterna ökade för såväl livförsäkringsföretagen som för skadeförsäkringsföretagen.
Nationell rapport om finansiering av terrorism lämnad till regeringen
2014-03-28 | Rapporter
I dag har FI tillsammans med 16 andra myndigheter och organisationer lämnat över en nationell bedömning av riskerna för finansiering av terrorism i Sverige till regeringen.
Kreditmarknadsbarometern 4, 2013: Fortsatt ökande vinster
2014-03-21 | Rapporter
Vinsterna i de redovisade bolagsgrupperna fortsatte att stiga och uppgick under det fjärde kvartalet till 27 miljarder kronor. Totalt uppgick rörelseresultatet under 2013, i de redovisade bolagsgrupperna, till drygt 106 miljarder kronor.
2013
Bankernas räntor och utlåning, kv 3:2013
FI redogör i denna rapport för bankernas anpassning till högre kapitaltäckningskrav och för effekterna för hushåll och icke-finansiella företag.
Kvartal 3, 2013: Högre vinst i alla bolagsgrupper
Samtliga bolagsgrupper redovisade ett högre rörelseresultat under det tredje kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna steg till drygt 23 miljarder kronor under det tredje kvartalet.
Individuellt anpassad amorteringsplan
2013-10-14 | Rapporter
FI föreslår att bolåneföretagen ska föreslå låntagarna individuellt anpassade amorteringsplaner.
Försäkringsbarometern 1, 2013: Solvensen fortsatte att öka
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras under första halvåret 2013.
Ökad öppenhet om bolåneräntan
2013-09-17 | Rapporter
FI har under ett och ett halvt år redovisat bankernas bolånemarginaler i syfte att öka insynen kring bolåneräntorna.
Bankernas räntor och utlåning, kv 2:2013
2013-09-17 | Rapporter
Utvecklingen av marginalerna på nya bolån bromsade in i början av 2013 och marginalerna minskade under det andra kvartalet.
Kvartal 2, 2013: Ökade rörelseresultat
Samtliga bolagsgrupper, förutom sparbankerna, redovisade ett högre rörelseresultat under det andra kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna uppgick under det andra kvartalet till knappt 23 miljarder kronor.
Nationell rapport om penningtvätt lämnad till regeringen
I dag har FI tillsammans med 16 andra myndigheter och organisationer lämnat över en nationell bedömning av riskerna för penningtvätt i Sverige till regeringen.
Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån (delrapport)
Konsumenternas insyn i hur bolåneräntan bestäms är i dag begränsad. Det är svårt att förstå varför banken erbjuder en viss ränta och vilka faktorer som påverkar den på kort och lång sikt.
Kvartal 1, 2013: Vinsterna ökar i bankerna
Samtliga bolagsgrupper redovisar ett högre rörelseresultat under första kvartalet 2013 jämfört med samma period föregående år. Resultatet i storbankerna var oförändrat och ligger kvar på en historiskt hög nivå.
Bankernas räntor och utlåning, kv 1:2013
2013-05-28 | Rapporter
Utvecklingen av marginalerna på nya bolån bromsade in under det första kvartalet 2013.
Försäkringsbarometern 2012, 2: Solvensen ökade inom både liv- och skadeförsäkring
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna förbättrades under andra halvåret av 2012.
Penningtvätt och finansiering av terrorism: En bättre riskhantering
Många företag gör inte tillräckligt för att motverka risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta visar Finansinspektionen (FI) i en ny rapport.
2012
Kvartal 4, 2012: Resultatet ökade i storbankerna
Storbankernas räntenetto ökade under 2012 vilket även förbättrade rörelseresultat under året jämfört med 2011. Rörelseresultatet i storbankerna uppgick under 2012 till drygt 86 miljarder kronor.
Bankernas räntor och utlåning, kv 4:2012
Både banker och hushåll har nu låga kostnader för bolån. Samtidigt ökar bankernas bolånemarginaler något. Utlåningen till hushåll och företag ökade under perioden, men i en lägre takt än tidigare. Det visar FI:s fjärde kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Kvartal 3, 2012: Inlåningen fortsätter att öka
Inlåningen, särskilt från svenska hushåll, fortsätter att växa. Inlåningen från svenska hushåll har ökat med 88 miljarder till 980 miljarder kronor på ett år, vilket motsvarar en ökningstakt på nästan 10 procent.
Bankernas räntor och utlåning, kv 3:2012
Svenska banker har i stor utsträckning redan anpassat sig till de kommande kraven på kapitaltäckning och tillgång till likviditet. De högre kraven innebär en kostnad men bidrar till ett stabilare finansiellt system. Sammantaget medför de kommande kraven positiva effekter för samhällsekonomin.
Försäkringsbarometern 2012, 1: Solvensen ökade i livföretagen
Inget försäkringsföretag hade en solvenskvot under 1 per den 30 juni 2012. Livföretagens solvenskvoter har ökat något jämfört med årsskiftet. För skadeförsäkringsföretagen var solvenskvoterna relativt oförändrade.
Kvartal 2, 2012: Rörelseresultatet ökade i storbanker
Storbankerna redovisade sitt högsta rörelseresultat för ett kvartal sedan 2002, 22,5 miljarder kronor för andra kvartalet. Ökningen förklaras huvudsakligen av högre räntenetto.
Bankernas räntor och utlåning, kv 2:2012
Tillväxttakten i utlåningen till hushåll och företag minskar men ligger fortfarande högt i jämförelse med euroområdet. Marginalen på bolån fortsätter att öka något och är nu den högsta på tio år. Det visar FI:s andra kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Kvartal 1, 2012: Räntenettot ökade i storbankerna
Storbankerna redovisade tillsammans ett rörelseresultat på 22 miljarder kronor för första kvartalet. Det är i nivå med de högsta kvartalsresultaten sedan 2002.
Bankernas räntor och utlåning, kv 1:2012
Marginalerna på bolån har ökat och konsumenter har utrymme att förhandla om bättre ränta. Det visar FI:s genomgång av bankernas räntor och utlåning.
Bankernas hantering av marknadsrisker
Finansinspektionen (FI) har utrett bankernas egenhandel i ljuset av problemen i HQ Bank. FI konstaterar att HQ varit en isolerad händelse men att samtliga banker kan bli bättre på att hantera sina marknadsrisker.
Försäkringsbarometern 2011, 2: Solvenskvoterna minskade
Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 per den 31 december 2011. Livförsäkringsföretagens solvenskvoter har dock minskat kraftigt jämfört med halvårsskiftet 2011.
Kartläggning av högfrekvens- och algoritmhandel
Den högfrekventa handeln bidrar till men är inte ansvarig för förändringar i handeln. Samtidigt är oron stor att marknadsmissbruket har ökat och att marknadsövervakningen inte räcker till. Det visar Finansinspektionens "Kartläggning av högfrekvens- och algoritmhandel".
2011
Kvartal 4, 2011: Kreditförlusterna ökar
Kreditförlusterna netto ökar, mätt över rullande fyra kvartal, men nivåerna är fortsatt låga. Sparbankerna svarar för den största ökningen, där kreditförlustnivån uppgår till 0,35 procent.
Kvartal 3, 2011: Hög tillväxt i inlåningen
Tillväxttakten i inlåning från allmänheten för banker och kreditmarknadsbolag var 15 procent sedan utgången av tredje kvartalet 2010, det visar FI:s Kreditmarknadsbarometern för det tredje kvartalet 2011.
Utvärderingsrapport 4, 2011: Högre korta utlåningsräntor
Bankernas finansieringskostnad bedöms ha minskat något under det tredje kvartalet 2011.
Försäkringsbarometern 2011, 1: Den finansiella oron påverkar livförsäkringsföretagen
Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 för första halvåret 2011. Livförsäkringsföretagens solvenskvoter har dock minskat kraftigt jämfört med årsskiftet 2010/2011. För skadeförsäkringsföretagen har solvenskvoterna minskat något, men inte lika mycket som för livförsäkringsföretagen.
Kvartal 2, 2011: Inlåningen fortsätter öka
Inlåningen från allmänheten ökade i storbankerna med 188 miljarder till 3 658 miljarder kronor under andra kvartalet 2011. Det är den högsta nivån sedan år 2000.
Utvärderingsrapport 3, 2011: Marginalen ökar på bolån
Marginalen på bolån till hushåll steg under det andra kvartalet 2011. Däremot var marginalen på lån till företag oförändrad. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också.
Kvartal 1, 2011: Inlåningen ökar i storbanker – räntenettot minskar
Inlåningen ökade i årstakt för storbankerna. Även utlåningen till svensk allmänhet ökade. Däremot minskade ränte- och provisionsnettot något under perioden.
Utvärderingsrapport 2, 2011: Marginalerna på lån ökar
Både bostadsinstitutens marginal på lån till hushåll och bankernas marginal på lån till företag har stigit jämfört med fjärde kvartalet 2010. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också under perioden.
Försäkringsbarometern 2010, 2: Företagen står starkare
Såväl liv- som skadeförsäkringsföretagen hade högre solvenskvoter den sista december 2010 jämfört med ett år tidigare. Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 för den sista december 2010.
Effekter av bolånetaket – en första utvärdering
2011-04-06 | Rapporter
Bolånetaket har fått fäste. De riktigt höga belåningsgraderna minskar och bankerna har blivit restriktivare att bevilja höga lån. Det uppger svenska kreditchefer i Finansinspektionens undersökning.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat värdepappersavveckingen i Sverige under 2010.
Kapitalbarometern 2010
Finansinspektionen godkände 184 prospekt under 2010 – en ökning jämfört med föregående år. Det efterfrågade beloppet i aktieprospekt uppgick till 23,4 miljarder kronor. Det huvudsakliga skälet för emission var att tillföra rörelsekapital.
Utvärdering av Nasdaq OMX Derivatives Markets som central motpart, 2010
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat NASDAQ OMX Derivatives Markets. Utvärderingen avser central motpartsclearing av derivattransaktioner.
Bonus: Följer företagen reglerna?
Finansinspektionen (FI) har fått i uppdrag av regeringen att redovisa hur EU-rekommendationen om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn har genomförts, vilka åtgärder som har vidtagits för att se till att de nya reglerna följs och hur företagen som omfattas har anpassat sig till rekom-mendationerna.
Utvärderingsrapport 1, 2011: Extraordinära lån återbetalda
Utnyttjandet av de statliga stabilitetsåtgärderna minskade ytterligare under fjärde kvartalet 2010. I princip hela Riksbankens extraordinära utlåning till bankerna har betalats tillbaka och inga banker eller bolåneinstitut deltog i Riksgäldens bankgarantiprogram.
2010
Kvartal 4, 2010: Minskade kreditförluster för storbankerna
Storbankernas samlade rörelseresultat var nästan 22 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2010, den högsta nivån sedan det andra kvartalet 2007. Bidragande faktorer var stigande ränte- och provisionsnetton samt återföringar av tidigare förväntade kreditförluster i Baltikum.
Kvartal 3, 2010: Sparbankernas vinst ökar
Sparbankernas samlade rörelseresultat ökade för första gången sedan det andra kvartalet 2009. Det visar FI:s Kreditmarknadsbarometer för det tredje kvartalet 2010.
Utvärderingsrapport 4, 2010: Fortsatt hög utlåningstillväxt
Bankernas utlåning till hushåll fortsatte att öka, nästan 9 procent på årsbasis. Utlåningen till företag minskade med 1 procent jämfört med tredje kvartalet 2009.
Försäkringsbarometern 2010, 1: Försäkringsföretagen väl rustade
Vid halvårsskiftet hade livförsäkringsföretagens solvenskvoter minskat något jämfört med årsskiftet 2009/10. För skadeförsäkringsföretagen var läget i princip oförändrat jämfört med årsskiftet 2009/10.
Kapitalbarometern, första halvåret 2010
Det huvudsakliga motivet för aktieemissioner under det första halvåret 2010 var att tillföra rörelsekapital. Det efterfrågade var 11,6 miljarder kronor varav 8,5 miljarder täcktes genom garantier och teckningsförbindelser. Företrädesemissioner stod för 84 procent av beloppet i aktieemissionerna.
Kvartal 2, 2010: Kreditförlusterna minskar
Storbankernas rörelseresultat det andra kvartalet 2010 är det bästa sedan hösten 2008. Förbättringen beror främst på minskade kreditförluster, framför allt i Baltikum.
Utvärderingsrapport 3, 2010: Bankerna tar mindre hjälp av staten
De svenska bankerna utnyttjar de statliga stödåtgärna allt mindre och Riksbankens utlåning till bankerna sjunker, det visar FI:s senaste utvärderingsrapport. Vid halvårsskiftet hade alla banker och bolåneföretag lämnat det statliga garantiprogrammet.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige 2009
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat värdepappersavveckingen i Sverige under 2009.
Kvartal 1, 2010: Lägre förluster förbättrar resultaten
Rörelseresultaten har förbättrats för alla företagsgrupper i Finansinspektionens Kreditmarknadsbarometer för det första kvartalet 2010.
Om tv:n går sönder... Produktförsäkring och skadereglering
Finansinspektionen och Konsumentverket har sedan hösten 2008 undersökt produktförsäkringarna i hemelektronikbranschen. Anledningen till undersökningarna är att många konsumenter har klagat på eller ställt frågor om dessa försäkringar.
Utvärderingsrapport 2, 2010: Bankernas marginal på bolån ökar
Bankernas räntemarginaler har ökat första kvartalet 2010 jämfört med föregående kvartal.
Utvärdering av Nasdaq OMX Derivatives Markets som central motpart, 2009
2010-05-04 | Rapporter
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat Nasdaq OMX Derivatives Markets. Utvärderingen avser clearing och avveckling av derivattransaktioner.
Försäkringsbarometern: Solvenskvoterna fortsätter stiga
Under andra halvåret 2009 fortsatte återhämtningen i den finansiella sektorn, vilket slog igenom i försäkringsföretagens rapportering. Bland annat bidrog börsuppgången och de högre långräntorna till att förbättra försäkringsföretagens finansiella styrka och deras egna kapital.
Kapitalbarometern 2009
FI godkände 159 prospekt förra året. Antalet aktieprospekt var 89 och värdet av dem uppgick till 83,9 miljarder kronor. Det är en kraftig ökning jämfört med 2008, största delen av summan utgörs av företrädesemissioner i storbankerna Nordea, Swedbank och SEB. Det visar FI:s Kapitalbarometern 2009.
Utvärderingsrapport 2010, 1: Historiskt låga inlåningsmarginaler
Bankernas utlåningsmarginaler har ökat mer än inlåningsmarginalerna minskat. Därmed har bankernas räntemarginaler ökat något jämfört med innan finanskrisen. Inlåningsmarginalerna är dock historiskt låga.
Utvärdering av Bankgirocentralens betalsystem
Finansinspektionen och Riksbanken har utvärderat Bankgirocentralens betalningssystem under 2009. Bankgirocentralen, BGC, är den centrala aktören när det gäller förmedling av massbetalningar mellan bankerna i Sverige.
FI-enkät på finansmarknaden 2009: Rörliga ersättningar
Den rörliga ersättning som utbetalades 2009 baserades på en kort intjäningsperiod samt hade en kort utbetalningsperiod. Nära nog all tilldelad rörlig ersättning hade tjänats in under ett år eller kortare tid och betalats ut inom ett år.
Utvärderingsrapport 12:2009: Högre marginaler på bankernas utlåning
Marginalerna på bankernas utlåning har under hösten stabiliserats på en högre nivå. Ett motiv för den ökade marginalen på lån till företag är att kreditrisken har ökat. Den genomsnittliga ökningen av risken enligt bankernas interna riskklassificeringsmodeller har dock inte ökat i samma grad som marginalen.
2009
Kvartal 4, 2009: Småbankernas resultat ökar – storbankernas minskar
Rörelseresultaten för bankaktiebolagen, sparbankerna, de mindre kreditmarknadsbolagen samt värdepappersbolagen ökade för helåret 2009 jämfört med 2008. Storbankernas rörelseresultat sjönk däremot. Avkastningen på eget kapital hamnade för första gången sedan 2002 under 10 procent för storbankerna.
Utvärderingsrapport 11, 2009: Utlåning till hushåll fortsätter öka
För fjärde månaden i rad ökar tillväxttakten i bankernas lån till hushållen. Hela ökningen kommer från lån till bostäder och bostadsinstituten står för den högsta ökningstakten.
Obefogad oro för kontobedrägeri 2009:13
Oron för att drabbas av kontobedrägeri är obefogat stor. Det visar FI:s undersökning av hur många som drabbats av obehöriga uttag från konto oavsett om det beror på att kortuppgifter blivit stulna eller att en bedragare kommit över konto- eller internetbanksuppgifter.
Kvartal 3, 2009: Hushåll lånar mer än företag
Utlåning till svenska företag minskar samtidigt som utlåningen till svenska hushåll visar en i stort sett oförändrad tillväxt. Vid utgången av tredje kvartalet översteg storbankernas lån till svenska hushåll för första gången lån till svenska företag.
Utvärderingsrapport 10:2009: Utlåning till hushåll fortsätter öka
Hushållen fortsätter att öka sina lån. Det är framför allt lån till bostäder som ökar. Bankernas marginaler var i stort sett oförändrade under september.
Försäkringsbarometern, första halvåret (2009:12)
Finanskrisen slog mycket olika mot liv- och sakförsäkringsföretag. För livförsäkringsföretag blev påverkan stor, med drastiskt fallande solvensnivåer. Sakförsäkringsföretagen slapp mer eller mindre undan. Under andra kvartalet har livförsäkringsföretagens solvensnivåer återhämtat sig i takt med den övriga ekonomin.
Utvärderingsrapport 9:2009: Bankerna tjänar mer på utlåning
Bankernas lån till hushållen fortsätter att öka. Sedan FI:s förra rapport om effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna har skillnaden mellan bankernas utlåningsräntor och interbankräntan legat på samma nivå. Bankernas kostnad för likviditet har fortsatt att sjunka. Sammantaget ökar det bankernas marginaler på lån till hushållen.
Kvartal 2, 2009: Låga räntor och ökad utlåning lyfter bostadsinstituten
Under andra kvartalet fungerade de finansiella marknaderna allt bättre samtidigt som lågkonjunkturen gav högre kreditförluster i alla grupper av företag. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer.
Utvärderingsrapport 8:2009: Företagen lånade mindre i juli
Hushållen fortsatte att låna mer medan företagen lånade mindre i juli jämfört med i juni. Fortfarande är utlåningen större till såväl hushåll som företag jämfört med för ett år sedan.
Utvärderingsrapport 7:2009: Bankerna lånar ut mer till allmänheten
Bankernas bolåneräntor har sjunkit i linje med marknadsräntorna och Riksbankens styrränta sedan FI:s föregående rapport i juni 2009.
Utvärderingsrapport 6:2009: Bankerna lånar ut mer till hushåll
Sedan FI:s föregående rapport i maj 2009 har bankernas bolåneräntor stigit något i likhet med marknadsräntorna. Samtidigt har kostnaden för likviditet – det vill säga bankens kostnad för att låna upp pengar på längre löptider och omvandla dem till korta löptider – sjunkit något. Det betyder att bankernas utlåningsmarginaler sannolikt har fortsatt att öka, om än i begränsad utsträckning.
Pensionen oroar stabila hushåll (2009:11)
Huvuddelen av de svenska hushållen har en stark privatekonomi och sparar långsiktigt. De flesta har tillgång till bankkonto och betaltjänster och tre av fyra betalar via internet. Det visar svaren om privatekonomin från 1 309 hushåll. Mätningen har FI låtit Svenskt Kvalitetsindex genomföra under första kvartalet 2009.
Utvärderingsrapport 5:2009: Bankernas utlåningsmarginaler ökar
Den senaste månaden har bankernas bolåneräntor och utlåningsräntor till företag varit relativt oförändrade samtidigt som kostnaden för likviditet sjunkit, enligt FI:s senaste utvärderingsrapport av de statliga stabilitetsåtgärderna. Detta innebär att bankernas utlåningsmarginaler sannolikt fortsätter att öka.
Fastighetsutlåning orubbad av finanskrisen (2009:9)
Det finns inga tydliga spår av obestånd eller kreditförluster för lån till kommersiella fastigheter i Sverige.
Oklar gräns mellan råd och försäljning (2009:8)
Såväl bankkunder som bankrådgivare tycker att gränsen mellan rådgivning och försäljning är svår att dra. Det visar en undersökning som Kungliga Tekniska Högskolan och Finansinspektionen gjort.
Kvartal 1, 2009: Bankerna tjänar bra - men växande kreditförluster tynger
De svenska storbankernas intjäning är stark, trots fortsatt svag utveckling i omvärlden.
Kapitalmarknaden saktade ned 2008
Kapitalmarknaden tappade tempo under 2008 jämfört med 2007. Under förra året godkände FI prospekt om emissioner och erbjudande om förvärv av aktier motsvarande ett värde om 21 miljarder kronor: En minskning från 26,1 miljarder året innan.
Utvärderingsrapport 4:2009: Billigare korta bolån
Bankerna har sänkt sina kortaste boräntor mer än vad interbankräntan fallit sedan Finansinspektionens senaste uppföljning av statens stabilitetsåtgärder. En förklaring kan vara att kostnaden för likviditet fallit.
Försäkringstekniska avsättningar inom livbolag (2009:6)
Flera försäkringsföretag (livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor) har underskott i sina försäkringstekniska avsättningar. Den främsta orsaken är att dessa livbolag underskattat de försäkrades medellivslängder.
Utvärdering av Bankgirocentralens betalsystem
FI och Riksbanken har utvärderat Bankgirocentralens verksamhet under 2008.
Så klarar företagen de nya värdepappersreglerna (2009:5)
Svenska värdepappersföretag har arbetat aktivt med att anpassa sig till de nya reglerna för värdepappersmarknaden, de så kallade Mifid-reglerna. Det visar FI:s stora granskning av banker och värdepappersföretag under 2008.
Kartläggning av försäkringsförmedlarnas verksamhet (2009:4)
Om konsumenten inte får tydlig information om vilka produkter och tjänster som får förmedlas av försäkringsförmedlare kan det få allvarliga konsekvenser. En konsument kan lätt tro att den till exempel erbjuds rådgivning, även om förmedlaren inte har tillstånd för detta. Förmedlaren har ett stort ansvar att förklara för kunden hur förutsättningarna ser ut.
Utvärdering av Nasdaq OMX Derivatives Markets som central motpart, 2008
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat Nasdaq OMX Derivatives Markets. Utvärderingen fokuserar på Nasdaq OMX Derivatives Markets clearing av derivattransaktioner.
Utvärderingsrapport 3:2009: Bankpaket har gett lägre räntor
Statens stabilitetsåtgärder har varit viktiga både för finanssektorn och allmänheten. Bankernas upplåningskostnader har sjunkit och därmed har utlåningsräntor till både hushåll och företag kunnat sänkas.
Små innehav av komplicerade instrument i tjänstepensionskassor (2009:3)
Tjänstepensionskassorna har i de flesta fall inga stora innehav av komplicerade finansiella instrument. Kassornas hantering av denna typ av innehav ser enligt deras svar ut att vara tillfredsställande. Vissa kassor uppger dock att deras riskkontroll är liten och att personalen har relativt kort yrkeserfarenhet, enligt FI:s undersökning.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige (2009:2)
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat värdepappersavvecklingen i Sverige under 2008.
Utvärderingsrapport 2:2009: Stabilitetsåtgärder gynnar bankerna
Det går inte att fastställa att statens stabilitetsåtgärder enbart kommit företagen och hushållen till del. Sannolikt har en viss del tillfallit bankerna i form av högre räntenetton.
Utvärderingsrapport 1:2009: Bankerna fortsätter sänka räntor
Bankernas utlåningsräntor har fortsatt att sjunka sedan FI förra rapport om effekterna av statens stabilitetsåtgärder.
Omkategorisering av finansiella tillgångar (2009:1)
Fem av åtta undersökta banker utnyttjar nya möjligheter att omkategorisera vissa finansiella tillgångar. I samband med tredje kvartalet 2008 har de värderat vissa tillgångar till upplupet anskaffningsvärde i stället för till verkligt värde.
2008
Kvartal 4, 2008: Högre kreditförluster sänker avkastningen
Den allt sämre konjunkturen drabbade under slutet av 2008 både svenska banker och värdepappersbolag med full kraft. Kreditförlusterna har stigit kraftigt från låga nivåer, särskilt för de fyra storbankerna. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer för fjärde kvartalet 2008.
Fonders årsberättelser (2008:23)
De svenska fondernas årsberättelser uppfyller reglerna. Men det finns potential att förbättra innehållet.
Tillfredsställande rutiner för skuldtäckningsregister (2008:22)
Försäkringsbolagen hanterar sina skuldtäckningsregister tillfredsställande. Det visar en granskning av ett 20-tal försäkringsbolag som FI har gjort.
Rätt försäkring för tv:n (2008:21)
Behövs försäkringen säljaren i elektronikbutiken erbjuder när konsumenten köper till exempel en platt-tv? Frågan vållar många konsumenterna huvudbry – tiden att tacka ja eller nej är kort när konsumenten står i kassakön.
Utvärderingsrapport 4:2008: Fortsatt höga räntor för företag
Bankerna har inte sänkt sina utlåningsräntor till företag i samma omfattning som bolåneräntorna, och gör sannolikt större vinster för denna utlåning än innan finanskrisen. Det visar FI:s senaste utvärdering av de statliga stabilitetsåtgärderna.
På väg mot nytt europeiskt försäkringsregelverk (2008:20)
EU:s kommande solvensregler ställer stora krav på försäkringsbolagen. En tidigare utpräglat nationell, hårt reglerad och skyddad marknad internationaliseras och utsätts för konkurrens. För att klara den omställningen bör företagen klargöra och kartlägga sina strategier och resurser för att möta de nya utmaningarna.
Utvärderingsrapport 3:2008: Bankerna tjänar mindre på bolån
Bankerna har sänkt bolåneräntorna med mer än vad deras upplåningskostnader har sjunkit. Trots att kunderna betalar högre bolåneränta i förhållande till riksbankens reporänta tjänar bankerna sannolikt mindre per utlånad krona än innan den finansiella turbulensen.
It-avbrott på konstant hög nivå (2008:19)
It-avbrotten minskar hos en del företag men ökar hos andra. Antalet ligger därför på en konstant hög nivå. FI ser allvarligt på att det är samma företag som återkommande har ett stort antal it-avbrott.
Utvärderingsrapport 2:2008: Billigare lån för hushållen
Bankerna har sänkt utlåningsräntorna till allmänheten i takt med att det allmänna ränteläget fallit. De fortsatte att öka utlåningen till svenska företag och hushåll i oktober. Utlåningsökningen fortsatte även de två första veckorna i november enligt preliminära siffror. Det visar Finansinspektionens andra uppföljning av effekterna av regeringens stabiliseringspaket.
Kvartal 3, 2008: Utlåningen fortsätter öka
Trots det snabbt försämrade läget i världsekonomin syns ännu inga tydliga tecken på att utlåningstillväxten mattas av. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer för tredje kvartalet 2008.
Utvärderingsrapport 1:2008: Stabilitetsåtgärder bidrar till lägre räntor
De statliga stabilitetsåtgärderna har sannolikt bidragit till att bankerna kunnat sänka såväl in- som utlåningsräntor. Det visar Finansinspektionens första rapport om de statliga stabilitetsåtgärderna.
Pensionsmarknad i förändring (2008:17)
Pensionsmarknaden genomgår stora förändringar. Konkurrensen mellan bolagen ökar, avtalspensioner utgör en allt större andel av livbolagsmarknaden och nya produkter utmanar livbolagen. I det marknadsläget tillkommer stora upphandlingar av avtalspensioner.
Kvartal 2, 2008: Rekordstort räntenetto i bankerna
Högt ränteläge ger allt bättre räntenettomarginal och i kombination med hög utlåningstillväxt gör det att storbankerna visar ett rekordstort räntenetto för det senaste året. Räntenettot överstiger för första gången 95 miljarder kronor, visar FI:s Kreditmarknadsbarometer.
FI skärper kontrollen över försäkringsgrupper (2008:16)
Finansinspektionen har granskat 51 bolag som för år 2006 inte informerat om att de ingår i en försäkringsgrupp.
Fördelning av överskott i traditionell livförsäkring (2008:15)
Det är inte ovanligt att så mycket som en fjärdedel eller mer av den slutliga pensionen utgörs av tilläggsbelopp som grundas på överskott. Det har därför stor betydelse hur bolaget fördelar sitt överskott till kunderna.
Hantering av klagomål i finanssektorn II (2008:14)
Av 150 tillfrågade företag uppger samtliga att de har rutiner för klagomålshantering. Det är en betydande förbättring jämfört med den undersökning som Finansinspektionen gjorde 2005.
Alla får inte betala (2008:12)
Klagomålen ökar från personer som inte får tillgång till bankgiro och internetbank. FI kommer att förtydliga reglerna för vem som kan nekas betaltjänster.
Kvartal 1, 2008: Bankernas vinster sjönk
De svenska storbankernas vinster har minskat. Rörelseresultatet för första kvartalet 2008 minskade med 2,9 miljarder kronor, 14,5 procent, jämfört med samma period 2007.
Barnförsäkringar - en granskning av information och ersättning (2008:11)
Finansinspektionen föreslår att Konsumentverket granskar barnförsäkringarnas villkor. Föräldrar riskerar sin ersättning från barnförsäkringen om de inte väljer rätt ersättning från Försäkringskassan.
Ansvaret för betalningssystemet (2008:10)
Att betalningssystemet fungerar och är motståndskraftigt mot såväl interna som externa händelser som brand, översvämning, strömavbrott med mera är av stor betydelse för samhällsekonomin.
Marknadsoron och de svenska bankerna (2008:9)
De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den turbulens som råder på de finansiella marknaderna. Det visar rapporten Marknadsoron och de svenska bankerna.
FI och Riksbanken utvärderar OMX Derivatives Markets (2008:8)
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat OMX Derivatives Markets.
Värdering av onoterade innehav i fonder (2008:7)
Finansinspektionen ska förtydliga sin vägledning för hur fonder värderar onoterade innehav.
Kapitalbarometer, 2007
Finansinspektionen (FI) får genom sin roll som granskare av samtliga prospekt och erbjudandehandlingar tillgång till unik information kring publika emissioner och förvärv. I Kapitalbarometern presenteras ett urval av denna information för att ge en överblick över den svenska marknaden för publik kapitalanskaffning.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige 2007 (2008:5)
Riksbanken och Finansinspektionen har utvärderat hur avsluten av värdepapperstransaktionerna fungerar på den svenska marknaden. VPC är en viktig institution för det finansiella systemets stabilitet.
Marknadsoron och de svenska fonderna (2008:4)
Oron på finansmarknaden har orsakat fallande värden och stora nettoutflöden i vissa svenska fonder. Vidare har vissa värdepapper blivit mer svårvärderade. Fondbolagen har, enligt denna undersökning, vidtagit åtgärder för att hantera detta tillfredsställande.
Tradingverksamhet i banker (2008:3)
Åtta granskade banker och värdepappersbolag hanterar och värderar riskerna i handeln med svårvärderade produkter på ett i stort sett bra sätt. Det visar Finansinspektionens undersökning.
Skuldtäckning i tio försäkringsbolag (2008:2)
Finansinspektionen har undersökt skuldtäckningen i tio försäkringsbolag. Samtliga bolag hade tillgångar som täckte bolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna, det vill säga full skuldtäckning. Tillgångarna var även placerade i enlighet med lagens krav.
Säkrare sms-lån efter undersökning av FI (2008:1)
Sms-låneföretagen är skyldiga att identifiera sina kunder. Eftersom företagen utlovar lån på mycket kort tid har FI undersökt deras rutiner. Företagen uppger nu att de förbättrat rutinerna för att säkerställa att det är rätt person och att det inte är penningtvätt.
2007
Kvartal 4, 2007: Stora vinster för storbankerna
Storbankerna gjorde 2007 sina största vinster någonsin, även om resultattillväxten avtog. Kreditförlusterna före återvinningar minskade något under året. Den finansiella turbulensen har bara haft begränsad påverkan på resultatet i de stora bankerna, i första hand genom värdeförändringar av räntebärande värdepapper.
Många banker har brister i rutiner mot penningtvätt (2007:21)
De svenska bankerna brister i efterlevnaden av EU-gemensamma regler som syftar till att spåra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan försvåra utredningsarbetet för de europeiska polismyndigheterna. Anledningen tycks vara bristande kunskap om reglerna, och brister i systemstöd. De svenska bankerna tar emot många betalningar från utländska banker som inte heller de uppfyller kraven.
Kvartal 3, 2007: Minskad lönsamhet i storbankerna och högre kreditförluster
Under tredje kvartalet minskade lönsamheten i de fyra storbankerna. Den minskade avkastningen kan förklaras dels av bankernas omvärderade obligationsportföljer dels av högre kreditförluster på grund av minskade återvinningar.
Aktionsplan för småsparare – en handlingsplan i tio punkter (2007:20)
I rapporten redovisas Finansinspektionens förslag till handlingsplan för att förstärka och förbättra konsumentskyddet på det finansiella området.
Sparbarometern, kvartal 3:2007
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
Pensionsbolagens värdebesked fortfarande otydliga (2007:19)
Pensionsbolagens värdebesked till pensionsspararna är fortfarande otydliga. Det visar denna undersökning av 47 pensionsbolag.
Försäkringsbolagen handlägger vissa trafikskador för långsamt (2007:18)
Försäkringsbolagen har sedan Finansinspektionens granskning 2005 vidtagit vissa åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för trafikskador. Ändå visar den här undersökningen att det finns mer att göra och att bolagen i vissa fall är onödigt långsamma.
Oreglerade erbjudanden på aktiemarknaden - uppföljning 1 (2007:17)
FI har undersökt dels om beloppsgränsen behöver ändras för kravet om prospekt dels om nationella regler behövs för de erbjudanden som inte omfattas av prospektreglerna.
Kvartal 2, 2007: Ökade provisionsintäkter för värdepappersbolag
Bankernas och värdepappersbolagens provisionsintäkter ökade kraftigt under andra kvartalet. På ett år har storbankernas provisionsnetto ökat sammanlagt åtta procent. Det visar Finansinspektionens Kreditmarknadsbarometer som publiceras i dag.
Standardvillkor för finanstjänster (2007:15)
Finansinspektionen och Konsumentverket har undersökt och analyserat hur och på vilket sätt finansiella företag använder standardavtal mot konsumenter och vilka brister i dessa avtal som eventuellt finns.
Sparbarometern, andra kvartalet 2007
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
Statsobligationsmarknaden – behovet av reglering och tillsyn
I denna rapport diskuteras Finansinspektionens syn på behovet av reglering och tillsyn för statsobligationsmarknaden. FI:s ambitionsnivå i tillsynen av räntemarknaden har länge varit lägre jämfört med tillsynen av aktiemarknaden.
Hedgefonder och private equity – bankernas och försäkringsföretagens exponeringar
Antalet hedgefonder på den svenska marknaden ökar snabbt och vid utgången av 2006 fanns femtio fonder registrerade i Sverige. Private equity företagens aktiviteter blir allt mer omfattande och väcker allt större uppmärksamhet.
Emissioner och nyintroduktioner – fungerar skyddet för investerarna?
Finansinspektionen (FI) har granskat hur värdepappersinstituten och emittenterna följer regelverket för emissioner och nyintroduktioner samt om det finns risker eller problem som inte omfattas av regelverket.
Processen vid nyintroduktioner och emissioner (2007:11)
FI har granskat hur värdepappersföretag och företag som ger ut aktier följer reglerna för emissioner och nyintroduktioner. En av slutsatserna är att även andra marknadsplatser än börserna kan ställa krav på att bolagen dokumenterar vem som fått insiderinformation för att stärka skyddet för investerare.
Brottsliga angrepp mot internetbanker (2007:10)
FI har kartlagt internetangreppen mot bankkonton i Sverige. Omfattningen av problemet är begränsat i relation till antalet internettransaktioner.
Kvartal 1, 2007: Fortsatt ökad utlåning trots stigande räntor
Storbankernas utlåning till allmänheten ökade 14 procent eller 650 miljarder kronor. Ökningen var särskilt stor i bankernas utlandsverksamhet. Därmed har andelen utlåning i utlandet ökat ytterligare. Utlåningstillväxten är högre än 10 procent i alla grupper utom i bolåneföretagen. Deras resultatutveckling påverkas av att tillväxttakten är för låg för att kompensera den allt hårdare konkurrensen.
Sparbarometern - första kvartalet 2007
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
Pensionsspara i försäkring (2007:7)
Livförsäkringsmarknaden för svenska konsumenter har förändrats mycket på ett par decennier. Utbudet av försäkringsformer har minskat medan formerna för kapitalförvaltning har blivit flera.
Pension under utbetalning (2007:8)
En vanlig konsument kan behöva en del hjälp med att förstå hur stor ålderspensionen kan bli. Ett särskilt problem ligger i att förklara hur pensionsbeloppen kan anpassas med tiden. Ett syfte med denna rapport är att beskriva de viktigaste principerna för hur sådana anpassningar görs i olika slags pensioner.
Fondbolagens informationsgivning II (2007:6)
Den som vill köpa andelar i en fond ska alltid erbjudas ett faktablad om fonden. Faktabladet ska innehålla en lättbegriplig sammanfattning av den information som behövs för att kunna bedöma fonden.
Rådgivningen, kunden och lagen - en undersökning av finansiell rådgivning (2007:5)
FI har identifierat en rad områden där företagen sannolikt brister i samband med rådgivningen till konsumenten. Det visar rapporten Rådgivningen, kunden och lagen.
Kreditmarknadsbolagen och konsumentskyddet (2007:4)
FI har i en särskild undersökning granskat samtliga 14 kreditmarknadsbolag med hushållssparande. Undersökningen publiceras i dag och visar brister i bolagens egen styrning och kontroll av verksamheten.
Ordning och reda? II - en granskning av 678 försäkringsförmedlare (2007:3)
Närmare 60 granskade försäkringsförmedlare uppfyller inte lagens minimikrav på ordning och reda enligt den undersökning som Finansinspektionen publicerar i dag.
Att mäta kreditrisk
De senaste åren har metoderna för mätning av kreditrisk utvecklats i snabb takt. Denna utveckling har i grunden drivits på av företagens affärsmässiga behov av att få mer korrekt och mer detaljerad information om sina risker – för att kunna göra bättre affärer. Samtidigt har de nya kapitaltäckningsreglerna, ofta kallade Basel 2, varit en stark katalysator för utvecklingen.
Kapitalbarometer 2006
Finansinspektionen (FI) får genom sin roll som granskare av samtliga prospekt och erbjudandehandlingar tillgång till unik information kring publika emissioner och förvärv.
Utvärdering av VPC:s clearingsystem, 2006 (2007:1 - engelska)
Finansinspektionen och Riksbanken har gemensamt utvärderat Stockholmsbörsens och VPC:s clearingverksamhet enligt internationella rekommendationer. Bedömningen är att såväl Stockholmsbörsen som Värdepapperscentralen uppfyller samtliga rekommendationer.
Utvärdering av Stockholmsbörsen AB som central motpart, 2006 (2007:2)
Finansinspektionen och Riksbanken har gemensamt utvärderat Stockholmsbörsens och VPC:s clearingverksamhet enligt internationella rekommendationer. Bedömningen är att såväl Stockholmsbörsen som Värdepapperscentralen uppfyller samtliga rekommendationer.
2006
Sparbarometern, fjärde kvartalet 2006
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en minskning hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna: under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Kreditmarknadsbarometern, kvartal 4, 2006
Högkonjunktur, stigande bostadspriser och en hög aktivitet på de finansiella marknaderna är faktorer som bidragit till att företagen på den svenska kreditmarknaden de senaste åren haft en mycket gynnsam ekonomisk utveckling. År 2006 var inget undantag utan utvecklingen fortsatte i en positiv riktning för de flesta företag.
Aktieindexobligationer - en utvärdering av de nya prospektreglerna (2006:19)
Finansinspektionen har undersökt den information som kunderna får i prospekt och marknadsföringsbroschyrer då de köper aktieindexobligationer. Undersökningen är baserad på en aktieindexobligation från var och en av bankerna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken.
Operativa risker - företagens hantering och FI:s rekommendationer (2006:18)
Finansinspektionen har under hösten 2005 och våren 2006 granskat hanteringen av operativa risker i 15 banker och kreditmarknadsföretag.
Kreditmarknadsbarometern, kvartal 3, 2006
Företagen på den svenska kreditmarknaden – banker, bostadsinstitut, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag – har haft en överlag mycket positiv utveckling under de senaste cirka tre åren. God konjunktur, låg inflation, stigande bostadspriser och i huvudsak gynnsam börsutveckling har inneburit god försäljning - inte minst av bolån - och låga kreditförluster.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2006
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Penningtvätt och terroristfinansiering - finanssektorns förebyggande åtgärder (2006:17)
Finansinspektionen har undersökt hur väl företag i finanssektorn efterlever lagar och regler om bekämpning av penningtvätt och terroristfinansiering. Resultatet av undersökningen är nedslående. Många av de 133 undersökta företagen indikerar allvarliga brister.
Flytträtt för sparande i pensionsförsäkring - kartläggning och förslag (2006:16)
Finansinspektionens utredning visar att två tredjedelar av pensionssparandet är låst till det bolag som kunderna en gång valt. Konsumenterna är uppbundna under mycket lång tid utan reell uppsägningsrätt, vilket är unikt jämfört med andra avtal mellan konsumenter och företag. FI anser att skälen är starka nog för att införa flytträtt men betonar vikten av att avtalsvillkoren utformas på ett genomtänkt sätt.
Oreglerade erbjudanden på aktiemarknaden (2006:15)
Finansinspektionen har undersökt informationsmaterial i skriftliga aktieerbjudanden som undantas från prospektskyldighet och som vänder sig till mindre investerare. Undersökningen visar att informationsmaterialet inte motsvarar grundläggande krav för att investeraren ska kunna fatta ett bra beslut.
Warrantmarknaden - en granskning av informationen till småsparare (2006:13)
Finansinspektionen har granskat den skriftliga information om warrantprospekt som ges till småsparare. Granskningen har omfattat information i prospekt och information på emittenters, handelsplatsers och aktiemäklares webbplatser.
Blancokrediter till konsumenter II (2006:12)
FI har följt upp förra årets undersökning om blancokrediter till konsumenter (2005:4) som visade brister i informationen om avgifter, i avtalsvillkorens utformning och företagens kreditprövning. Dessutom har FI undersökt ränteutvecklingen för blancokrediter i förhållande till referensräntan. Undersökningen omfattar elva fristående kreditgivare och företag med anknytning till detaljhandeln.
Skatte- och försäkringsrörelseregler för livförsäkring (2006:11)
Försäkringsrörelselagen och försäkringsavtalslagen har förändrats mycket under senare år, medan de regler i inkomstskattelagen som berör pensionsfrågor i huvudsak tillkom under 1970-talet. Denna gemensamma regeringsrapport från Finansinspektionen och Skatteverket syftar till att kartlägga de kollisioner mellan regelsystemen som kan uppkomma.
Pensionssparandet och värdebeskeden (2006:10)
Finansinspektionen har granskat värdebesked för individuella pensioner och tjänstepensioner. Granskningen omfattar cirka 50 försäkringsföretag.
Kreditmarknadsbarometern, kvartal 2, 2006
Utvecklingen i kreditinstituten och värdepappersbolagen var god under 2005 och den positiva utvecklingen har fortsatt under första halvåret 2006. Framför allt bankerna har förbättrat resultaten och ökat avkastningen på det egna kapitalet. För bostadsinstituten och för kreditmarknadsbolagen är resultatnivå och avkastning i stort oförändrad, medan en viss försämring – från en hög nivå – kan noteras för värdepappersbolagen.
Ordning och reda? I - en granskning av 150 försäkringsförmedlare (2006:8)
Fyra av fem granskade försäkringsförmedlare följer inte de regler som enligt lag gäller för verksamheten. Försäkringsförmedlare ska enligt lag kontrollera de anställdas skötsamhet och kompetens och dessa kontroller ska dokumenteras. De ska dessutom fastställa interna regler för att förhindra penningtvätt.
Livbolagens förlusttäckning - redovisning av olika metoder (2006:7)
Finansinspektionen har undersökt hur elva livförsäkringsbolag fördelar överskott och underskott mellan olika grenar i verksamheten. Utgångspunkten är att försäkringstagarna ska behandlas rättvist och skäligt och bolagen ska fördela överskott utifrån försäkringstagarnas bidrag till överskottet.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2006
Sparbarometern visar hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande fördelats mellan olika sparformer.
Bankernas kapitalkrav med Basel 2 (2006:6)
Nya regler som träder i kraft vid årsskiftet innebär att kapitalkravet på svenska banker kan bli lägre än i dag. Detta beror framför allt på att svenska banker har en stor andel hushållslån i sina kreditportföljer.
Kreditmarknadsbarometern, kvartal 1, 2006
Utvecklingen i kreditinstituten och värdepappersbolagen var god under 2005 och den goda utvecklingen har fortsatt under första kvartalet 2006. Banker och värdepappersbolag har förbättrat resultaten och ökat avkastningen på det egna kapitalet. För bostadsinstituten och för kreditmarknadsbolagen kan man se en marginell försämring.
Sparbarometern, första kvartalet, 2006
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Avgift efter prestation? En granskning av 47 fondbolag (2006:5)
Ett stort och växande antal fondförvaltare tillämpar i dag avgifter som knyts till sparandets avkastning, och därmed till hur förvaltaren lyckats med sitt uppdrag. Dessa avgiftsmodeller kan utformas på olika sätt, och i många fall är de mycket komplexa.
Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler (2006:2)
Från och med 2005 ska noterade företag – finansiella och andra – i hela EU tillämpa nya internationella redovisningsregler (IAS/IFRS) i koncernredovisningen. En gemensam plattform av regler ska bidra till en mer enhetligt tillämpning av valda redovisningsprinciper, oavsett koncernens verksamhet eller nationella tillhörighet.
Handel med förfallna fordringar och inkasso (2006:3)
Finansinspektionen och Datainspektionen har gemensamt granskat marknaden med handel av förfallna fordringar.
Fondbolagens informationsgivning (2006:1)
Den information som fondbolagen enligt lag ska ge sina kunder utgör grunden för konsumentskyddet inom fondområdet. Den här rapporter visar dock att flera fondbolag inte ger tillfredsställande information. När FI:s medarbetare i rollen som presumtiva kunder tog kontakt med fondbolagen gavs fullständig information i bara 10 fall av 40.
2005
Trafikljusmodellen finansiella risker (2005:14)
Denna rapport är en sammanställning av det material som publicerades under 2005 gällande trafikljusmodellen för finansiella risker.
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2005
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under året steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Kreditmarknadsbarometern 2005
Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer sammanfattar den ekonomiska utvecklingen, kreditkvalitén och kapitalsituationen för banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. Kreditmarknadsbarometern, som kommer att publiceras kvartalsvis, visar utvecklingen i drygt trehundra företag med finansiell verksamhet, se lista på sid 19.
Konsumenten och rådgivningen (2005:13)
Finansinspektionen har undersökt hur väl företagen följer FI:s regler om finansiell rådgivning.
Interna affärer i livbolagen - en uppföljande granskning (2005:12)
Under våren 2005 genomförde FI en temaundersökning av regelverket för koncerninterna affärer i åtta icke vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag och ett ömsesidigt livbolag. De bolag som ingick i undersökningen var Folksam Liv, KPA Pensionsförsäkring, Länsförsäkringar Liv, Nordea Liv I, SalusAnsvar Liv, SEB Trygg Liv Gamla, SEB Trygg Liv Nya, Skandia Liv och SPP Liv.
Från konto till konto VII (2005:11)
FI har på regeringens uppdrag under år 2005 granskat bankernas avgifter och information kring gränsöverskridande betalningar, samt bankernas rutiner för samarbetsavtal. Granskningen har omfattat Handelsbanken, SEB, Nordea Bank, och Föreningssparbanken, samt beträffande kortavgifter även Skandiabanken och ICA-banken.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2005
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat fyra kvartal i följd, efter att ha stått stilla under tre kvartal dessförinnan.
Hantering av klagomål i finanssektorn (2005:9)
Finansinspektionen (FI) har undersökt hur väl företagen följer FI:s föreskrifter och allmänna råd om klagomålshantering. Undersökningen har omfattat 196 företag inom områdena bank, fond, värdepapper och försäkring.
Företagens interna kapitalutvärdering (2005:8)
Från och med 2007 kommer de nya så kallade Baselreglerna (Basel II) att via EG-direktiv bli gällande i Sverige och övriga EU. Detta kommer att innebära viktiga förändringar för de banker, kreditinstitut, värdepappersbolag och vissa fondbolag som kommer att omfattas av reglerna. Det kommer också att innebära ökade krav för den finansiella tillsynen, inte minst när det gäller samarbetet mellan EU:s tillsynsmyndigheter.
Stärkt skydd för trafikskadade (2005:7)
Bolagen har hörsammat FI:s rapport 2003 och ökat antalet handläggare för att få ner sina handläggningstider. Bolagen har bland annat skickat över fler ärenden med långa handläggningstider (>3-10 år) till Trafikskadenämnden än tidigare. Men totalt sett har handläggningstiderna inte sjunkit, i stället kan man se en fortsatt ökning.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2005
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har växt tydligt under tre kvartal i följd, efter att ha stått stilla under några kvartal dessförinnan.
Sparbarometern, första kvartalet, 2005
Efter en kontinuerlig uppgång under 2003 främst framdriven av ökade börsvärden,förblev hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – i stort oförändrad de tre första kvartalen under 2004.
Den finansiella elmarknaden (2005:6)
FI:s undersökningar har visat att den finansiella elhandeln lämnar en del i övrigt att önska när det gäller information och hantering av intressekonflikter.
Livbolagens avgifter (2005:5)
Undersökningen omfattar avgiftsuttagen i de livförsäkringar som innehåller en garanti om viss avkastning. Finansinspektionen har undersökt avgiftsuttaget under perioden 2001–2003. Den valda perioden bygger på en diskussion med branschen om att det inte var rimligt att kräva in material som går längre tillbaka i tiden.
Blancokrediter till konsumenter (2005:4)
Finansinspektionen har på Finansdepartementets uppdrag granskat marknaden för så kallade blancokrediter till konsumenter, dvs. krediter utan säkerhet.
Finanssektorns krisberedskap (2005:3)
Finansinspektionen har sedan 2000 bedrivit övningar, arrangerat seminarier och genomfört analyser i syfte att stärka den finansiella sektorns krisberedskap för operativa risker av samhällshotande karaktär.
Livbolagens provisioner till försäkringsmäklare (2005:2)
FI har granskat provisioner till mäklare för 17 livbolag. Den här rapporten belyser strukturen för provisionsersättningar på den svenska livförsäkringsmarknaden för både traditionell livförsäkring och fondförsäkring.
Indexobligationer - en granskning av informationen till kunderna (2005:1)
Den information som ges till köpare av indexobligationer uppfyller inte FI:s krav på att ge en rättvisande bild av erbjudandet. Det visar FI:s granskning som publiceras i dag.
2004
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2004
Efter en kontinuerlig uppgång under 2003 främst framdriven av ökade börsvärden,förändrades hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder –knappast alls under 2004.
Marknadstillsyn 2004 (2004:11)
Marknadstillsynen har fått växande betydelse under senare år. Några orsaker är en alltmer internationellt integrerad värdepappersmarknad, pådriven av den omfattande regelharmonisering som sker inom EU, och att utvecklingen på värdepappersmarknaderna generellt får allt större samhällsekonomisk betydelse.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2004
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder –förändrades knappast alls mellan årets andra och tredje kvartal. Görs jämförelsen lite längre bakåt i tiden kan man notera en kontinuerlig uppgång under 2003 och början av 2004 som sedan planat ut.
Från konto till konto VI (2004:10)
FI redovisar i denna rapport, som är den sjätte i rapportserien Från konto till konto, en granskning av valutaväxlingspåslag och fasta avgifter som svenska banker tar vid korttransaktioner inom EES.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2004
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – minskade marginellt med 9 miljarder eller cirka 0,6 procent mellan årets första och andra kvartal. Görs jämförelsen ett år bakåt handlar det dock fortfarande om en tydlig ökning av nettoförmögenheten på nästan 160 miljarder kr.
Intressekonflikter i fondbolag (2004:8)
FI har genomfört en undersökning om intressekonflikter i fondbolag. Syftet med undersökningen är att kartlägga, granska och analysera de intressekonflikter som kan förekomma i fondbolag samt fondbolagens hantering av dessa.
Värdepappersföretagens rutiner vid kundorder (2004:7)
Finansinspektionen (FI) har granskat hur värdepappersföretagen utför framför allt privatkunders order utifrån nuvarande regler, inklusive branschens egna.
Hushållens ökade lån – en riskanalys (2004:6)
Utlåningen till hushållen har ökat i hög och ganska jämn takt – kring 10 procent per år - under flera års tid. Framför allt är det utlåning till bostäder som ökat. Drivkraften har varit historiskt låga räntor med stigande bostadspriser och högre finansieringsbehov som följd.
Elva röster om livbolagskrisen
Få andra "affärer" har sysselsatt massmedia i sådan utsträckning som livbolagskrisen. Det har skrivits spaltkilometer om krisens olika delar. Etermedia har sänt timmar med nyheter och debatter. Men frågan är om allmänheten, eller ens medias egna företrädare, därmed har blivit så mycket klokare.
Sparbarometern, första kvartalet, 2004
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder - ökade med 76 miljarder kr under årets första kvartal. En successiv återhämtning har skett sedan den märkbara nedgången under första halvan av 2002, då börsen gick ned samtidigt som hushållens skulder ökade. Nettoförmögenheten har växt med 245 mdkr sedan tredje kvartalet 2002.
En plan för enklare regler (2004:5)
Den största effekten vad gäller minskning av de administrativa bördorna genom förenklingar av regler, kan förväntas på försäkringsområdet eftersom ett arbete pågår med att förenkla rapporteringsföreskrifterna.
Sen fondhandel och market timing (2004:3)
FI har granskat sen fondhandel och ”market timing” samt hur fondbolagen säkerställer att dessa företeelser inte förekommer eller åtminstone inte är till nackdel för andelsägarna.
Internaffärer i nio livbolag (2004:2)
FI har kartlagt koncerninterna transaktioner i nio traditionella livbolag. Syftet har varit att utarbeta en metod för tillsyn och att etablera en god standard för koncerninterna transaktioner.
Bankernas klagomålshantering - en undersökning av sju banker (2004:1)
FI:s undersökning av bankernas klagomålshantering visar bland annat följande:
2003
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2003
Årets fjärde kvartal innebar en fortsatt ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet. En i stort sett kontinuerlig återhämtning har skett efter den märkbara nedgången under första halvan av 2002, förorsakad av en kombination av börsnedgång och ökad skuldsättning.
Från konto till konto V (2003:4)
Efter att FI år 2002 började granska bankernas betalningsöverföringar och påpekat brister har tiden för en betalningsöverföring nästan halverats och fall där avgifter tas ut av den mottagande banken kraftigt minskat.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2003
Årets tredje kvartal innebar en fortsatt ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet. En i stort sett kontinuerlig återhämtning har skett sedan ett år tillbaka, efter den märkbara nedgången under första halvan av 2002,förorsakad av en kombination av börsnedgång och ökad skuldsättning.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2003
Årets andra kvartal innebar en ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet som återhämtat sig efter den märkbara nedgången under 2002.
Intressekonflikter i livbolagen (2003:2)
FI föreslår att regeringen i översynen av de associationsrättsliga reglerna för försäkringsbolag undersöker möjligheterna till följande förändringar:
Stärkt skydd för trafikskadade (2003:1)
FI anser att försäkringsbolagen på ett i många delar mycket bra sätt harvidtagit åtgärder enligt den inriktning som FI föreslog i 1998 års rapport.
2002
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet försämrades kraftigt fram till fjärde kvartalet 2002. Därefter noterades en viss återhämtning.
Från konto till konto IV (2002:9)
Av denna rapport framgår att den genomsnittliga tidsåtgången för en betalningsöverföring till utlandet minskat. Bankernas avgifter för överföringar har också blivit något lägre, även om variationer förekommer.
Riskmätning och kapitalkrav II (2002:8)
Det Baselförslag som nu ligger till grund för den kvantitativa utvärderingen skiljer sig på många punkter från det som remissbehandlades första halvåret 2001. Det är ett omfattande utvecklingsarbete som skett. Den övergripande strukturen ligger dock fast och kan sammanfattas enligt följande.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet fortsatte att försämras fram till utgången av tredje kvartalet 2002. Minskningen uppgick till 270 miljarder kronor, eller 18 procent. Bara under det tredje kvartalet minskade hushållens finansiella ställning med 10.6 procent, till 1 231 miljarder kronor.
Från konto till konto - uppföljning två (2002:6)
Finansinspektionen redovisar i denna delrapport till regeringen, bankernas avgiftsuttag för gränsöverskridande elektroniska betalningstransaktioner före och efter den 1 juli 2002.
Vägar till en utvecklad e-service (2002:5)
FI har kommit en bra bit på väg när det gäller att erbjuda företagen undertillsyn effektiva rutiner för elektronisk rapportering via hemsidan till FI.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet har sjunkit trendmässigt sedan början av år 2000. Detta beror på börsfallet, men också på en ökad skuldsättning.
FI:s samverkan med granskningsmän (2002:4)
2002-06-04 | Rapporter
Finansinspektionen har i analysen av nuvarande modell för förordnande av revisorer kommit fram till följande:
Från konto till konto II - bankernas åtgärdsplaner (2002:3)
I en tidigare rapport som lämnades till regeringen i februari i år konstaterades att bankernas rutiner vid inhemska överföringar i huvudsak fungerade väl. Däremot fanns det brister i bankernas hantering av betalningsöverföringar inom EES. Finansinspektionen har uppmanat bankerna att vidta åtgärder.
Sparbarometern, första kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet försämrades stadigt fr o m andra kvartalet 2000 t o m tredje kvartalet förra året. Detta avspeglade främst de fallande börsvärdena och en ökad skuldsättning.
Från konto till konto I - bankernas överföringstider inom Sverige och EES (2002:2)
Finansinspektionen har kartlaggt svenska bankers överföringstider och kostnader för betalningar inom Sverige och EES.
Agenda för en ny marknadstillsyn (2002:1)
Inom EU pågår ett intensivt arbete med att revidera olika EG-direktiv som berör värdepappersområdet.
2001
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2001
Hushållens finansiella ställning har under 2001 försämrats med 115 miljarder kronor. Hushållens nettoförmögenhet (sparbarometerns totala finansiella tillgångar minus skulder) minskade kraftigt såväl under årets första som tredje kvartal. Under det fjärde kvartalet skedde en viss återhämtning.
Where to Go after the Lamfalussy Report? (2001:8)
Financial securities market regulation is subject to increasingly rapid reforms. Despite the political interest in different forms of reforms, economic analyses of the rationales for specific securities market regulation are primarily focused on specific issues such as insider trading. An overall analysis of securities markets regulation is rare. The purpose of this paper is to fill this gap.
Fondbolagens information och interna kontroll (2001:7)
Sparandet i fonder utgör en stor del av hushållens förmögenhet. Den samlade förmögenheten av hushållens sparande i svenskregistrerade fonder var vid utgången av tredje kvartalet i år 375 miljarder kronor. De bankanknutna fondbolagen svarade för 79 procent därav.
Den finansiella infrastrukturens sårbarhet (2001:5)
Efter terrorattacken den 11 september 2001 visade sig det finansiella systemet vara mindre sårbart än vad som i förstone antogs, dock med vissa tydliga undantag.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2001
Hushållens finansiella ställning har hittills under 2001 försämrats med 210 miljarder kronor. Hushållens nettoförmögenhet (sparbarometerns totala finansiella tillgångar minus skulder) minskade kraftigt såväl under årets första som tredje kvartal och uppgår nu till 1 204 miljarder kronor.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2001
Hushållens finansiella ställning har sedan senaste årsskiftet försämrats med 83 miljarder kronor. Hushållens nettoförmögenhet (sparbarometerns totala finansiella tillgångar minus skulder) minskade kraftigt under första kvartalet 2001. Därefter skedde en återhämtning andra kvartalet då nettoförmögenheten ökade med 54 miljarder kronor, till 1 332 miljarder kronor.
Internet, normer och marknad - en internationell utblick (2001:4)
2001-06-27 | Rapporter
I takt med att den finansiella produktionen och distributionen blir allt mer IT-baserad och tekniskt avancerad är det angeläget att ansvariga myndigheter kan anpassa regelgivning och tillsyn till den nya finansiella miljön och den tekniska infrastruktur som växer fram.
Aktiemarknad för alla - nya krav i ny miljö (2001:3)
Aktiebörser och andra marknadsplatser är en del av den finansiella infrastrukturen och fyller en viktig samhällsekonomisk funktion genom att aktiehandeln kan ske i ordnade former och till låga transaktionskostnader. Marknader och marknadsplatser skapar ett system för informationsbearbetning som lägger grunden för en rättvisande värdering av enskilda företag. Aktiemarknaden har därför en viktig roll för resursstyrningen i ekonomin.
Missvisande kreditupplysningar – åtgärder och förslag (2001:2)
Banker och andra kreditinstitut måste löpande analysera och utvärdera den information kreditupplysningsföretagen tillhandahåller. Det finns särskilda skäl att identifiera användningen av de uppgifter som rör antalet omfrågningar per person.
Sparbarometern, första kvartalet, 2001
Hushållens finansiella ställning försämrades under 2000. Den negativa utvecklingen fortsatte under första kvartalet 2001 då hushållens nettoförmögenhet (sparbarometerns totala finansiella tillgångar minus skulder) minskade med 119 miljarder kronor, till 1266 miljarder.
Riskmätning och kapitalkrav (2001:1)
Förslaget till nya kapitaltäckningsregler innebär principiella nyheter i framförallt tre avseenden.
2000
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2000
Hushållens finansiella ställning försvagades under 2000. Efter en toppnotering första kvartalet minskade hushållens nettoförmögenhet (sparbarometerns totala tillgångar minus skulder) de tre därpå följande kvartalen med hela 232 miljarder kronor, till 1 477 miljarder kronor.
Finansmarknad, riskkapital och välstånd (2000:6)
Den 9 november presenterades en första rapport med förslag om förändringar av regleringen och regleringsprocessen när det gäller värdepappersmarknaderna inom EU. Enligt rapporten framkommer att mycket återstår att göra för att skapa en verkligt integrerad värdepappersmarknad i Europa. En sådan skulle bland annat förbättra företagens möjligheter till kapitalförsörjning och spararnas möjligheter till god avkastning och riskspridning. Det finns en stor och värdefull potential som behöver frigöras, till nytta både för emittenter och placerare, både för hushåll och för företag.
Internt graderingssystem (2000:4)
Finansinspektionen har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ett internt graderingssystem för stabiliteten i de finansiella instituten. En förstudie har genomförts i syfte att etablera ett system där inspektionen internt graderar de väsentliga institutens stabilitet efter ett antal kriterier.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2000
Hushållens finansiella ställning är stark, även om den samlade finansiella förmögenheten inte längre ökar. Nettoförmögenheten (sparbarometerns totala tillgångar minus skulder ) har under andra och tredje kvartalet 2000 minskat med 92 miljarder kronor, till 1 603 miljarder kronor.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2000
Hushållens finansiella ställning är stark, även om ökningen av sektorns finansiella förmögenhet avstannade under andra kvartalet 2000. Den samlade nettoförmögenheten (sparbarometerns totala tillgångar minus skulder) minskade under perioden med 57 mdr kronor, till 1638 mdr kronor.
Internet och finansiella tjänster (2000:3)
Användandet av Internet växer inom den finansiella sektorn där företagen är i en fas av aktiv produktutveckling. Utbudet av tjänster påverkas. Den tekniska utvecklingen leder också till allt bättre tillgänglighet för breda kundgrupper. Självbetjäning via telefon och Internet har blivit ett av nyckelbegreppen. De enskilda kunderna kan agera allt friare när det gäller informationssökning och val av alternativ.
Sparbarometern, första kvartalet, 2000
Hushållens samlade finansiella förmögenhet ökade kraftigt mot slutet av 1999 och uppgången fortsatte under första kvartalet 2000.
